No description available.

Vårt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, då vi har fått lyssna på och upptäcka olika typer av böcker under vår uppväxt. Vi anser att arbetet med detta är viktigt i förskolans verksamhet, då det bland annat främjar barns språkutveckling och gruppens sammanhållning. Litteratur är ett bra och användbart verktyg i verksamhetens olika områden. Genom en enkät och två ostrukturerade intervjuer har vi fått svar på våra frågeställningar. Våra frågeställningar är; Hur ofta används litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som används? Hur arbetar pedagoger utifrån litteratur? Vi har fått en inblick i hur pedagoger använder sig av detta. Vår studie visar att litteratur används i alla verksamheter. Dock är det vanligt att dessa aktiviteter är spontana och oplanerade. Vi har sett att både personalens intresse, samt förskolans ekonomi påverkar hur ofta och på vilket sätt litteratur används. Avslutningsvis har vi upplevt att majoriteten av pedagogerna har Läroplanen till grund för allt arbete med litteratur – oavsett om aktiviteterna är oplanerade eller planerade.

Diss. Örebro : University, 2003.

<p>Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur lärare i år 3-6 arbetar så att deras elever når goda resultat i läsförståelse och uppvisar läslust. Vi har gjort kvalitativa intervjuer utifrån en fenomenografisk ansats. De sex pedagoger som intervjuats har ett särskilt intresse för undervisning i läsning och läsförståelse och är verksamma inom tre olika kommuner. Vår slutsats är att ett starkt engagemang och betoning på strukturerade och genomtänkta samtal förenar våra pedagoger. Enligt de intervjuades egna bedömningar blir eleverna genom deras undervisning bättre på att tränga in i texter och uppvisar större läslust. Lärarna har kunskap om flera olika undervisningsmodeller men använder ingen speciell.De pedagoger som intrvjuats anser att det inte finns någon genväg till god läsförståelse men ser samtalet som den gemensamma nämnaren.</p>

Den här kvalitativa och semistrukturerade studien utspelar sig på Åland. Vi har intervjuat fyra lärare från årskurserna 1–3 och gjort två observationer av elever i två olika klasser. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka högläsningsstrategier läraren använder sig av på Åland och klargöra hur högläsningen kan påverka elevernas läsintresse. Examensarbetets teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella utvecklingsteori. Vi har analyserat våra intervjuer dels genom att koppla resultaten till Vygotskijs utvecklingsteori och dels koppla resultaten till tidigare forskning. Lärarna har fått svara på hur de använder sig av högläsningen i undervisningen och vad eleverna får ut av högläsningen. Det framkommer i den tidigare forskningen att högläsning är en viktig del av elevernas läsinlärning. Eleverna stärker sitt ordförråd, förbättrar sitt tal och högläsningen inspirerar till nya tankar. Resultatet från intervjuerna med lärarna är att de flesta använder sig dagligen av högläsning för att stödja elevernas läsinlärning. Lärarna diskuterade med eleverna och utgående från högläsningsboken kunde man se att eleverna hade möjligheter att dela med sig av sina tankar och idéer som de fått från boken. Utifrån resultatet kunde vi se att högläsningen inverkar positivt på elevernas kreativitet och inspirerar eleverna till att själva läsa böcker och skriva texter.

I det här arbetet undersöks olika tolkningar av Rökstenen, ett runstensmonument beläget i Östergötland som innehåller världens längsta runinskrift. Under lång tid har forskare varit i huvudsak överens om hur skriften ska läsas men tolkningarna om hur texten ska förstås går isär. I den här undersökningen jämförs olika forskares teorier för att ta reda på vad som ligger till grund för de olika tolkningarna. Detta görs genom en komparativ, kvalitativ textanalys som struktureras efter tre tolkningsnivåer.Undersökningen visar att det finns vissa skillnader på den första nivån. På den andra nivån där texten översätts finns några avgörande skillnader men att de största skillnaderna återfinns på den tredje, övergripande nivån där texten ska kopplas till ett sammanhang. Här tycks forskarnas utgångspunkt och sammanhang spela en betydande roll för tolkningen. I uppsatsen reflektion föreslås att utmaningen när det gäller tolkning av Rökstenens budskap ligger i att finna en balans mellan att förhålla sig tillräckligt nära texten för att tolkningen ska bedömas som tillförlitlig och samtidigt vidga sammanhanget så mycket att tolkningen uppfattas som trolig och begriplig.

According to the curriculum for upper secondary school, various English accents should be introduced. However, it does not state what accents and how these should be introduced. Both American and British English have had a historical stronghold in Sweden, with both having been preferred in previous curriculums. This study shows that both continue to have a stronghold in Swedish schools, but in a different way. Through a questionnaire, teachers in Sweden were asked to answer how they introduce and work with accents in their own teaching.The teachers that responded to the questionnaire introduce and work with accents to a high degree. It becomes evident that while American and British English are still very much prevalent, other accents are prevalent as well. While the majority of the respondents believed that all accents are equally important to teach, some still upheld the notion that English accents from countries where English is the native language are more important to incorporate in their teaching as these are more commonly heard. Additionally, a majority of the respondents also believed that a student’s grade should not be affected by the accent they use. However, this was dependent on whether or not the accent sounded too Swedish or not and not what English accent the students choose to use or approximate. Thus, the overall results show that the teachers who responded to the questionnaire believe in the importance of introducing accents and teaching accents as well as introducing a wide variety of accents.

Hedda flyttar till en mindre by där hon försöker komma in i gemenskapen. Hon vill ta reda på allt om sin biologiska mamma som bott eller bor här. Först verkar alla trevliga och inbjudande, men efterhand tycks byborna vända sig emot henne. Vem kan hon lita på? Vem är hennes biologiska mamma?  Denna text är slutet på berättelsen.

No description available.

Högläsning är vanligt förekommande i arbetet med litteratur på förskolan. De val som ligger bakom arbetet med litteratur på förskolan är ett begränsat forskningsområde. Studiens syfte är att undersöka förskollärares val av böcker och aktiviteter i arbetet med litteratur i förskolan och förstå hur litteraturen bidrar till barns samspel och kommunikation. Studiens syfte besvaras med hjälp av följande frågeställningar: Vad driver förskollärares val av böcker i arbetet med litteratur på förskolan? Hur kan förskollärares val av aktivitet i arbetet med litteratur förstås utifrån ett sociokulturellt perspektiv? Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av intervjuer för att ta reda på hur förskollärare reflekterar kring sina val i arbetet med litteratur. Den teoretiska utgångspunkten som användes i analysen är det sociokulturella perspektivet som syftar till att lärande sker i samspel. Studiens resultat visar att förskollärares val i arbetet med litteratur avgörs ofta med avsikt till ett lärande och med koppling till förskolans pågående temaarbete. Ur ett sociokulturellt perspektiv sker ett lärande och en utveckling i alla samspelssituationer.