Syftet med min uppsats är att reda ut de olika åsikter och tankar som rådde kring debatten gällande folkpartisten Cecilia Wikströms förslag, under sommaren 2006, om att införa en litterär kanon i skolorna. Jag har valt att genom textstudium undersöka olika debattartiklar som jag hämtat från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Den här uppsatsen belyser de olika stöttestenarna i debatten. Resultatet blir fyra infallsvinklar i debatten: ”En kanon för att främja den svenska kulturen”, ”En kanon är levande”, Kanon ur ett lärar- och skolperspektiv” samt ”En kanon som universallösning”. Detta belyser de olika kärnområdena i denna vidlyftiga debatt.

No description available.

I denna studie har vi genom observationer undersökt två pedagogers val av metoder gällande läsning av litteratur i undervisningen i svenska. Vi valde att observera klasslärare i årskurs tre för att på så sätt kunna fokusera på de mål som finns i kursplanen i svenska för just årskurs tre. Syftet med undersökningen var således att se hur dessa lärare arbetade med litteratur i undervisningen. Samtidigt fokuserade vi på hur samtal och samspel användes i undervisningen. Vi antog då ett sociokulturellt perspektiv där vi anser att eleverna lär sig bäst i samspel med varandra. Utifrån de frågeställningar vi hade, där vi frågat oss vad för läsmaterial som används, hur litteraturen används i undervisningen samt huruvida elever och lärare samtalar kring det lästa, fann vi att det såg olika ut från lektion till lektion. Lärarna använde sig av ett varierat läsmaterial där såväl skönlitteratur som läromedel blev en central del i undervisningen. Litteraturen används även den på ett varierat sätt såsom i form av parläsning, högläsning och tyst enskild läsning. Gällande samtal fann vi att det sällan samtalas om det lästa, utan istället runtomkring läsningen.

Paul Auster’s City of Glass contains a jumble of identities. In fact, the identities are more numerous than the characters, and consequently, characters have several different identities. Some of these identities are obvious constructs, but with others the degree of construction is less evident. Poststructuralist theory, however, puts forward the idea that these seemingly original identities are in fact constructs to the same level as all others. Thus, this essay argues that there are no original identities; identities are constructed by outer factors. This essay discusses three outer factors contributing to the construction of identities, factors commonly discussed in poststructuralist criticism, these three being language, cultural codes and chance.

Bakgrund: Enligt den nuvarande läroplanen och skollagen ska undervisningen i skolan utgå från elevernas bakgrund och tidigare erfarenheter, samt ge en livslång lust att lära. I kursplanen för svenska står att elevernas intresse för att läsa ska stimuleras och att de i årskurs 3 ska ha utvecklat en grundläggande läsförståelse. Syfte: Syftet med denna undersökning är att få en inblick i verksamma lärares arbete med och kring litteratur som utgår från elevers intressen och erfarenheter för att utveckla elevernas läsförståelse. Metod: Metoden för arbetet har en kvalitativ ansats och använder kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod. Som analysmetod av det insamlade datamaterialet användes fenomenografi. Resultat: Resultatet visar att de intervjuade lärarna inte alltid arbetar med att involvera litteratur som utgår från elevers intressen och erfarenheter för att utveckla elevernas läsförståelse. Det beror dels på svårigheter att finna material som passar varje enskild elev och dels på att de inte satt sig in varje enskild elevs intressen och erfarenheter. Men resultatet visar också på lärare som anser det vara viktigt att vara insatt i elevernas intressen och erfarenheter och som brukar försöka involvera dessa så mycket som möjligt. Slutsats: En undervisning som handlar om sådant som eleverna finner intressant och motiverande gör att eleverna får en större möjlighet att få en egen lust och vilja att fortsätta utvecklingen av läsförmågan och läsförståelsen.

Syftet med detta arbete är att konkretisera det abstrakta begreppet litterär kanon och att få en inblick i hur skolan förhåller sig till begreppet. För att ta reda på detta gjordes en enkätundersökning där 15 lärare deltog. De som deltog var svensklärare, SvA-lärare och specialpedagoger. Därefter ställs begreppet kanon mot grundskolans kursplan i ämnet svenska, läromedel, kulturdebatt.   Det resultat som framkom visar först och främst att begreppet kanon är mångtydigt och är svårt att konkretisera. Därefter visar läroplanerna i sin tur att utländsk litteratur är lika viktig att ta till sig som det egna kulturarvet. Men detta stämmer inte riktigt överens med vad läromedlen som användes på skolan innehåller. Den utländska litteratur som fanns var inte tillräcklig och fick för lite plats. Sedan framkommer det i kanondebatten att det inte är många som håller med Cecilia Wikström om att det ska finnas en fastställd litterär kanon i skolorna. Många av de som yttrat sig i debatten menar att en fastställd kanon skulle föra skolan tillbaka i tiden och inte följa med den utveckling som litteratur bör ha. Därpå framgår i enkätundersökningen att lärarna har en vilja att arbeta med kanon ur ett bredare perspektiv men att det läromedel som finns på skolan inte ger dem den möjligheten.   Slutsatsen visar att det finns delade meningar om det ska finnas en fastställd kanon eller inte. Kursplanen i svenska säger en sak och skolans läromedel visar ett bristfälligt utbud av litteratur som inte ger eleverna vad de behöver i sin utveckling. Lärare måste ta sig den tid som behövs för att ge eleverna en bred utbildning där utländsk litteratur ska finnas med.

Denna studie avser studera gymnasieelevers erfarenheter av litteratursamtal, inomämnena svenska och engelska. Dessa erfarenheter jämfördes med varandra i hopp omatt kunna skönja huruvida elevernas erfarenheter var samstämmiga eller ej.Studien baseras på respondentintervjuer där tio elever blev intervjuadebeträffande hur de upplever sin litteraturundervisning i skolan. Respondenternas svarundersöktes sedan utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på interaktion,dialog och meningsskapande där examination och kunskapsmediering har utgjort tvåcentrala aspekter. Resultatet visar bland annat att elever är mer vana vid skriftligaexaminationer och att arbetsmetoderna skiljer sig åt mellan ämnena svenska ochengelska. Dessutom uppdagades att eleverna själva erkänner sig vara i behov avmuntlig interaktion och meningsutbyte i samband med litteraturläsning för att på såsätt kunna tillägna sig ny kunskap. Trots detta visar det sig att faktiska samtal i mindregrupper är ovanligt och att de diskussioner och samtal som eleverna erfar i de flestafall är väldigt lärarstyrda.

The aim for my thesis has been to investigate how literature, or fiction, is used in management education. What books are used – is there a literary leadership canon? What do the educators and the writers on this subject suggest that these books can teach the leaders? What are the philosophical foundations of this education? And – last but not least – does what the educators and writers offer respond to the needs of the businesses? My investigation shows that there is a canon in the area of management and fiction, where realistic 19th century novels, alongside with Shakespeare’s plays are dominant. Female writers and non-western writers are very underrepresented. The positive outcomes of reading and discussing these literary works that the educators and writers suggest do substantially correspond with the needs of the businesses, as presented by my sources. I have identified the field of using fiction in management education as divided in two parts, where one focuses on the reader’s development of character and the other one suggests that fiction could be used as business cases. The professor of philosophy, Martha C. Nussbaum is influential, and represents a view that almost all of my sources agree on: fiction can help people develop skills that are useful to themselves as individuals, and as members of (a democratic) society. So, do leaders need to read? My conclusion is that it certainly helps, if they want to improve the ability to understand and connect with others. I sum up this investigation with a humble suggestion for a model for using fiction in management education.

Uppsatsens syfte är att studera två antologier, Dikt och tanke I-III från 1967 och Dialog Klassikerna och Dialog 1900-talet från 2000 för att ta reda på om det skett någon förändring vad gäller urvalet. Jag gör en kvantitativ översikt av utvalda antologier, jämför deras innehåll samt tittar på tidigare forskning i ämnet. I uppsatsen använder jag mig av fyra frågeställningar/påståenden. Dessa är: Vad lägger antologiförfattarna vikten vid i sina förord? Hur presenteras de litterära epokerna i respektive antologi? Vilka kvinnliga författare finns med i Dikt och tanke respektive Dialog? Hur stor skillnad är det mellan Lgy 65 och Kursplan i svenska? Jag fördjupar mig även i den kanondebatt som pågick 2006 och tittar närmare på definitionen av en litterär kanon och om gymnasiet skulle vara betjänt av en sådan. Skillnaden vad gäller urval skiljer sig till stor del. Främst är det vissa författarskap som får mer utrymme i respektive antologi. Antalet kvinnliga författare har ökat i Dialog jämfört med i Dikt och tanke. Skillnaderna i kursplanerna är även de relativt stora och går från att vara detaljstyrda (Lgy 65) till mer generella (Kursplan i svenska 2000). Frågan om införandet av en kanon på gymnasiet är svårbesvarad men jag kommer fram till slutsatsen att litteraturundervisningen på gymnasiet skulle behöva tydligare riktlinjer i kursplanen för att ge eleverna chansen att skapa sig ett större samband mellan äldre och modernare litteratur.

This bachelor thesis’ purpose is to investigate how purchase librarians work with foreign language collection management. Since about 15% of the citizens of Sweden are born abroad or have a foreign background, the subject of investigation becomes relevant because it touches a wide user group of the public library. Interviews were conducted with four librarians responsible for purchasing of foreign literature. The purpose of these interviews was to investigate which underlying strategies and thoughts are used as a basis for purchasing. Since the library act does not include guidelines regarding the content of the foreign literature collection, how is the literature chosen and to what purpose? As a theoretical framework a self-developed model was used to categorize the foreign literature into its different functions. The foreign literature was divided into two main categories; entertainment reading and literature with an informative purpose. To display the librarians room for interpretation factor in the purchasing of literature a theory from sociology studies was applied, the theory of room for maneuver. The findings in this paper have revealed that literature with the purpose to entertain was prioritized in the purchasing. Even though the libraries included multicultural activities in their organization, by prioritizing the entertainment literature the library tended to deprioritize the potential integration purpose of the literature. The paper also revealed that the individual responsible for the purchasing was left with a large room for interpretation, which meant that one individual had the responsibility to ensure that the literature was relevant and versatile enough for the user group.