Syftet med föreliggande uppsats var att studera inkluderade skönlitterära författarskap i läromedel avsedda för gymnasieskolans kurser Engelska 5, 6 och 7 med fokus på spridningen över kön och nationalitet. Forskningsfrågorna som studien utgick ifrån var: I vilken utsträckning förekommer författande kvinnor respektive författande män? I vilken utsträckning representeras olika nationaliteter genom inkluderade författare? Om så, vilka särskiljande, värderande eller likställande praktiker går att utläsa i hanteringen av författarskapen utifrån könstillhörighet och nationalitet? De första två frågeställningarna besvarades genom en kvantitativ innehållsanalys, medan den tredje besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys. Studerade läromedel var fördelade över fyra läromedelsserier och var enligt följande: Worldwide English 5 (2014a), Worldwide English 6 (2014b), Echo 5 – Short Stories (2013a), Echo 6 – Short Stories (2013b), Viewpoints 1 (2011a), Viewpoints 2 (2011b), Viewpoints 3 (2011c), Pioneer 1 (2012a) och Pioneer 2 (2012b). Den kvantitativa innehållsanalysen konkluderade tre statistiskt tydliga resultat. För det första att manliga författare var betydligt fler än de kvinnliga. För det andra att den stora majoriteten litteratur som inkluderats var skriven av författare från Storbritannien och USA. Samt för det tredje att kvinnliga författare förekom i större utsträckning än manliga bland författarna med nationaliteter i minoritet, medan de manliga författarna förekom i större utsträckning än de kvinnliga bland författarskapen med nationaliteter i majoritet. Den kvalitativa innehållsanalysen kunde peka på särskiljande praktiker i form av kategorisering och värdering, vilka kom att nedvärdera och marginalisera författare med nationaliteter i minoritet tillika kvinnliga författare. Det fanns även praktiker där olika röster likställdes och fick komma till tals på samma tema, vilket motverkade att en grupp fick tolkningsföreträde framför en annan. Dessutom konstaterades att där en uttalad föresats fanns att behandla engelska som ett världsspråk, så var även det skönlitterära materialet mer pluralistiskt. De empiriska resultaten analyserades och tolkades med hjälp av ett postkolonialt feministiskt perspektiv. Slutsatsen blev att en androcentrisk, likväl som en eurocentrisk, struktur återfanns i det studerade materialet, men även praktiker som utmanade detta.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i hur stor utsträckning heteronormen är rådande i ett läromedel i svenskämnet. Detta har undersökts genom att kritiskt granska hur sexuell läggning framställs i, av oss, utvalt läromedel. Vi har valt att använda oss av kvantitativ analys samt kvalitativ analys. Utifrån dessa två analysmetoder har vi kunnat se dels hur frekvent samt dels på vilket sätt icke-heterosexuella läggningar framställs kontra heterosexuella. Resultatet av vår studie visar på hur heterosexuell kärlek normaliseras och hur övriga sexuella läggningar osynliggörs. I de få fall då icke-heterosexualitet exemplifieras i läromedlet görs detta på ett problematiserande och avvikande sätt. Heterosexualitet, å andra sidan, skildras konstant icke-problematiskt. Detta leder till att heteronormen befästs och elevers förståelser för icke-heterosexuella läggningar tenderar att missgynnas.

This thesis examines how teachers resonate when they chose what literature to use in the classroom. The focus of the study is how the teachers relate to using literature that have the potential to provoke and cause strong emotional responses. The method used was interviews with six teachers, which were then processed using a thematic analysis. The result showed that the teachers in our study, although initially positive towards the use of provocative literature, had some reservations regarding the actual use of literary texts with the potential to provoke and upset the students, but also themselves. For this, there were several reasons, and among them that the teachers felt the need to protect and care for their students' well-being, but also the fact that the teachers felt that it was hard to talk about morally reprehensible subjects with their students. The thesis concludes with a discussion regarding the provocative literatures position in education, the perceived distinction between “good” and “bad” provocations in the classroom and a short reflection about the didactic implications of the study and possible future research.

Title: The Code of the Hero in Ernest Hemingway's The Old Man and the Sea Author: Tobias Eklöf English C, 2006 Abstract: By examining the depiction of Santiago, his actions, life style and role models as well as his close relation to the author I show how he grows from an old worn out man into a true hero by following a particular stance towards life; a code. The protagonist's approach to life and being put to the supreme test of overcoming bad luck, through the struggle with the marlin, creates a hero. In addition, the depiction of Santiago in terms of undefeated nature adds to his heroic proportions. The adversity of old age and the recent bad luck force the old man to challenge and defend his claimed championship. By catching and killing the ultimate opponent he recovers his selfhood. As I will show, there are two important role models providing the old man with strength and endurance during his battles. Joe DiMaggio gives the old man courage and stands as a symbol for the right way of living, a man who defied pain to achieve greatness. The boy Manolin provides the old man with strength as he plays the role of the observer, Santiago's audience. The boy is also the inheritor of the mastership, given by the protagonist. Both Joe DiMaggio and the boy Manolin fit Santiago's code and are therefore a direct source of inspiration. The results of Santiago's actions, of living according to his code, are illustrated through the ultimate sacrifice: crucifixion. The protagonist follows his code right to the very end, and is therefore undefeated, though facing physical defeat (loosing the fish to the sharks). The parallel between the old man and Christ's passion is created as a symbol for the inevitable; we are all going to die, what matters is how we live the life we are given. Christ never abandoned his belief and he eventually was crucified. Santiago chooses to stick to his code, and confront death with grace.

The purpose and focus of this essay is to study different strategies that are used when translating tourist texts of different kinds. The texts used in this essay are French ones, mainly focusing on Normandie and the D-day and they have been translated into Swedish for this comparison. Why and how do you translate for example names and different historical events to an audience from another country without losing the functions of the texts? The ones used in this essay are mainly informative and descriptive but also there to explain the events, thus it is important to keep these functions when translating into Swedish. The method used in this essay is mainly based on the theories of Newmark, Munday and Ingo. The analysis showed that a translator has to know the cultures linked to the the texts, both the original ones as well as the one translated, in order to be able to transmit the text in a good way. When translating you can do it word by word but that might mean a difficulty in transfering the text to another culture. You have to consider the fact that as a translator it is important trying to stay as close as possible to the original text, but still give the new reader an opportunity to understand the text in a good way, wether it means adding an explanation or adapting the choice of words or expressions. In conclusion, a translator should adapt the translation to the target culture carefully, trying not to lose the functions of the text.

Min uppsats behandlar elevers attityd till dialekter. Den bygger på en enkätundersökning där enkäter har distribuerats till en gymnasieskola i Örebro och en folkhögskola i Stockholm.Syftet med enkätundersökningen har varit att undersöka elevernas attityd till dialekter och som ett led i detta att besvara frågeställningarna: Vad har elever för attityd till dialekter? Finns det tydliga mönster i attityderna? och slutligen Skiljer sig attityden till dialekter mellan elever från Stockholm och Örebro i mitt material?Enkätundersökningen visar att de flesta av eleverna har en positiv attityd till dialekter överlag, där de lyfter fram fördelar som att det är bra att veta varifrån någon kommer och att det skapar gemenskap och mångfald. Samtidigt finns det många känslorelaterade åsikter om olika typer av dialekter.

The influence of Ralph Waldo Emerson on Walt Whitman's Leaves of Grass is well known; equally well known are the traces of the Transcendentalist philosophy concerning nature. But Whitman expands upon both these influences as he developed his own individualism based on solidarity rather than independence. Whitman's take on individualism permeates all parts of Leaves of Grass, including the aesthetics. The aesthetics were up for much contemporary debate as the book seemed to lack traditional poetic structure and form. However, this was not the case as this study shows. In light of the sociopolitical climate in America when Leaves of Grass was first published, there was a demand for change from within literary circles. This need to create a new American spirit was called for by Emerson among others. Leaves of Grass was the response. In his book of poetry, Whitman develops a new American spirit with the intention of encouraging the American people to seek individual solitude; although, in this innovative individualism there is a paradox revealed: one must connect with each other and find social belonging at the same time as being self-reliant to have true liberating individualism. Also, the aesthetics in Leaves of Grass does show traces of traditional structure. However, the form is altered to represent Whitman's new innovative individualism. Thus, this study shows that the influences of Emerson and the transcendentalists are evident, but Whitman develops his own individualism in support of America, and in this lies a paradox. Whitman's first-person "I" becomes a representation of this paradox in Whitman's individualism, as well as a symbol for his solidarity towards his people: the united American people.

I denna studie undersöks hur ett urval av nyorden från Språkrådets nyordslista från 2015 förstås och används av svenska språkbrukare, samt om det finns någon skillnad i nyordsförståelsen- och användandet bland kvinnor och män. Tio nyord valdes ut och undersöktes med hjälp av en enkät. I enkäten fick informanterna svara på hur frekvent de stött på nyordet, om de använder sig av nyordet, om de förstår sig på nyordet och slutligen fick de svara på en öppen fråga där de själva fick definiera nyordet. I och med att informanturvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval blev informantgruppen väldigt homogen och på så vis kan inga generella slutsatser dras från undersökningen. Resultatet visade att ordens användning och förståelse var mycket varierad. Somliga nyord användes av majoriteten av informanterna och andra användes och förstods inte överhuvudtaget. Nyord som inte användes visade sig dock vara ord som kan ses som samtidsmarkörer. Studien visade inte heller på några större skillnader bland manligt och kvinnligt språkbruk utan de skillnader som kunde ses var i de flesta fallen marginella, med några få undantag. I undersökningen presenteras också tidigare forskning gällande nyordsförståelse och användning samt en bakgrundspresentation av nyord, Språkrådets nyordslista, nyordsbildning, slangord, och språkförändring.

Comics in teaching – advantages and disadvantages and how comics can be used in teaching The aim of this study was to find out through a questionnaire survey how and why teachers in the locality choose to use comic strips in their teaching, or why they choose not to use comics. Another aim was to investigate how comics can be used in teaching pupils in grades 1–3 by testing this as a teaching point. The results show that pupils and also some teachers are favourably disposed to the use of comics in teaching. The pupils would like to work more with this in school. Comics have a positive effect on the pupils’ involvement and motivation, judging by what was seen during the trial use of cartoons in teaching. Giving the pupils a free hand to create a comic strip of their own moreover allows them to use their own imagination and develop their creative skills.

Syftet med denna studie är att synliggöra och granska normer avseende religion och genussom vidareförmedlas i en lärobok som används i modersmålsundervisningen i arabiska.Studien syftar också till att se hur normerna framställs i läroboken samt hur de samspelarmed varandra. Läroboken har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys som metod.Resultatet har visat att läroboken Jag älskar och lär mig det arabiska språketvidareförmedlar normer som endast fokuserar på islam och det manliga som norm. Islamsom norm är den röda tråden inom samtliga kategorier och muslimernas traditioner ochförpliktelser framställs där på ett ensidigt sätt. Vidare förmedlar denna bokkönsstereotypa normer som fokuserar på det manliga, som förblir normen. Denkönsskapande processen är uppbyggd av det underliggande budskapet i olika kategorierdär pojkar framställs som aktiva i olika fysiska aktiviteter, starka och dominanta medanflickorna är passiva i de aktiviteterna, känsliga, kopplade till hushållsarbete och skolan.De religiösa och könsstereotypa normerna samspelar med varandra på ett sätt som intestämmer överens med de demokratiska svenska läroplanerna.