No description available.

This thesis aims to analyse the postcolonial identity of black ‘invisibility’ in Ralph Ellison’s Invisible Man (1952). It conceptualizes and explains the extended metaphor over the novel, of black identity and how black people are made invisible by historical and cultural factors. By adopting a critical, postcolonial perspective, the thesis relies on theories generated by postcolonial scholars. Drawing on concepts from Homi K. Bhabha, Edward Said, Frantz Fanon and others, themes such as identity, hybridity, ‘otherness’ and mask-wearing will be applied to Ellison’s Invisible Man. The goal is to explain some of the conditions that the narrator is made to experience and how Ellison presents these. I conclude by viewing the narrator’s blackness through the lens of otherness and the colonial mind, identifying the world’s indifferent apathy towards him as an outcome of his difference from the racial norm. Keywords: hybrid, hybridity, identity, diaspora, postcolonial criticism, Bhabha, Said, Fanon, blackness, invisibility, mask-wearing, other, otherness, subaltern, slavery, colonies, cultural hybridity, racial theory

Skönlitteratur har ofta framställts som en väg till att undervisa om värdegrunden i skolan.  Ett möjligt problem är läroplanens övergripande och vaga formuleringar kring att skönlitteratur till exempel ska ge elever ”förutsättningar att utveckla […] den egna identiteten” utan att detta specificeras. Läromedelsstudien ökar kunskapen om den litteraturkanon som finns tillgänglig för undervisningen vilken behandlar svåra värdegrundsfrågor genom användandet och tillämpandet av skräcklitteraturens teman som analysverktyg. Syftet är att visa att skräcklitteraturens teman kan användas på den litterära kanon som behandlas i läromedlen för att lyfta fram värdegrunden. Den frågeställning jag har valt att utgå ifrån är; vilka teman återfinns i gotisk litteratur som även återfinns i fyra litterära verk för barn? Hur förmedlas de teman i de verken? I läromedelsstudien har metoden tematisk innehållsanalys använts för att undersöka läromedlens behandlande av skräcklitterturens teman för att bistå de frågor värdegrundsundervisningen ska behandla. Resultatet har visat att skräcklitteraturens teman är ett sätt att belysa värdegrundsfrågor som värdegrundsundervisningen ska ta upp i klassrummet när de teman appliceras på skönlitteratur som tillhör grundskolans kanon. De frågor som värdegrundsundervisningen tar upp vilka är skräcklitteraturens teman är obehagligheter som tillhör de sublima känslor som subjektiva värdar tar upp som olösbarhet, högre ordning, förfall, undergång och labyrintiska egenskaper.

No description available.

No description available.

Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa och diskutera tidigare forskning om hur lärare undervisar om digital källkompetens i SO-ämnena. Detta gör vi genom att fokusera på två aspekter av digital källkompetens: källkritiskt tänkande och sociala medier. Vår undersökning riktar in sig på undervisning för de yngre skolbarnen, men då litteraturen på området är begränsad undersöks även ett bredare perspektiv, såsom i äldre årskurser, andra länder och i andra ämnen. Följande frågeställningar vägleder vår litteraturstudie: 1.Vilka undervisningsmetoder och arbetssätt om källkritiskt tänkande och sociala medier beskrivs i litteraturen? 2.Vilka utmaningar möter lärare i sin undervisning om sociala medier och källkritik? Vi har använt oss av en innehållsanalys när vi analyserade studierna och använde oss av våra frågeställningar för att tematisera innehållet. Resultatet visar att fyra olika undervisningsmetoder och arbetssätt som kan stärka elevers digitala källkompetens har identifierats, vilket är: diskussionsbaserad undervisning, multimediabaserad undervisning, elevcentrerad undervisning samt lärarstrategier och stödstrukturer. Resultatet visar även på flera utmaningar som lärare möter i sin undervisning vilket vi delat in i tre kategorier: sociala medier, (O)balanserad undervisning och svårigheter med att elevcentrera undervisningen. Litteraturstudien visar att det finns både möjligheter och utmaningar i undervisningen om digital källkompetens. Allt fler elever i yngre åldrar använder sociala medier dagligen och tar del av både önskad och oönskad information. Utbildning i digital källkompetens blir alltmer nödvändigt och elever behöver både stöttning och vägledning i hur det förhåller sig kritiskt till källor.

No description available.

No description available.

No description available.

Denna studie behandlar attityder till litteratursamtal i svenskundervisningen utifrån ett lärarperspektiv. Tidigare forskning visar att litteraturläsning är väsentlig för språkutvecklingen. Samtidigt menar forskare att det även är av betydelse att integrera litteratursamtal i undervisningen för att eleverna ska få möjligheten att reflektera kring det lästa och utveckla sin läsförståelse. Skolverket betonar dessutom att lärare ska stimulera elevernas intresse för läsning och skrivning genom att analysera texter och utveckla deras språkförmåga, identitet och förståelse för omvärlden. Eleverna förväntas delta i gemensamma och enskilda läsningar, analysera texter utifrån olika perspektiv, delta i samtal och relatera texterna till sina egna erfarenheter och omvärldsfrågor. Därför är det viktigt att få insyn i lärares olika attityder till litteratursamtal då det kan integreras på olika sätt och ses som effektivt på olika sätt. Metodvalet för studien är en enkätundersökning där högstadielärare runtom i Sverige får delta. Resultatet visar på blandade attityder samt blandade åsikter kring hur effektivt litteratursamtal faktiskt är i klassrummet, men också att litteratursamtalen utformas på ett likartat sätt.