61 |
Gender Fluidity in Emily Brontë’s Wuthering HeightsTsiflikidou, Athanasia January 2023 (has links)
No description available.
|
62 |
"We're here, and we don't know why" : An analysis of the postmodernist rejection of a universal meaning to life in Ken Grimwood’s novel Replay / “We’re here and we don’t know why” : An analysis of the postmodernist rejection of a universal meaning to life in Ken Grimwood’s novel ReplayBerglund, Samuel January 2023 (has links)
The question of the meaning of life is at the centre of this study without being directly addressed. The study does not analyse the meaning of life but rather how the main characters of the novel Replay (Jeff and Pamela) approach the question. This study argues that the novel Replay by Ken Grimwood presents a postmodern rejection of a universal meaning to life by making use of the literary device time loop and various other postmodern literary strategies. Although this study is one of the first to analyse the novel the study is not the first to analyse postmodern ways of viewing truth and meaning or existential questions such as the meaning of life. The study draws on earlier research to situate the reader in the context of postmodern literary analysis and to analyse the material. The theoretical framework for the analysis is provided by Lyotard’s definition of postmodernism and grand narratives. The analysis shows how the main characters’ experience of trying to understand why they are stuck in a time loop can be connected to the experience of every person trying to understand why they are here on earth. The time loop represents repetition, which is a prominent ingredient in Replay. Jeff and Pamela’s repeated rejections of various grand narratives, such as religion and, science and rationality, are what constitute the postmodern rejection of a universal meaning to life.
|
63 |
Anne Franks dagbok i originalversion eller lättläst? : En komparativ adaptionsstudie om den oavkortade originalutgåvan och den lättlästa versionenStefanusson, Sebastian January 2023 (has links)
Den här uppsatsen är en komparativ adaptionsanalys, där jag har jämfört två versioner av Anne Franks dagbok, den oavkortade originalutgåvan (2013) och den lättlästa versionen (2019). Syftet med arbetet var att se vad som händer med Anne Franks dagbok när den bearbetats till en lättläst bok, och vilka skillnader samt likheter som finns i böckernas dagboksinlägg och byggstenar som miljö, perspektiv, personer och händelser. Därefter har jag en didaktisk diskussion om den lättlästa versionen ger tillräckligt mycket didaktisk potential, samt hur böckerna skulle kunna användas i undervisningen. De metoder som jag har använt för att genomföra analysen är en kvalitativ analysmetod samt en komparativ adaptionsanalys. I analysens slutsats kom jag fram till att det finns en hel del skillnader och färre likheter. Många dagboksinlägg saknas helt eller är ihopsatta i den lättlästa boken. Miljöbeskrivningar och flera sidopersoner saknas i den lättlästa versionen, samt att massor av händelser, både om kriget och judarnas vardag saknas. Båda versionerna av dagboken är ur Anne Franks perspektiv, men den lättlästa versioner har fått ett ytterligare perspektiv från personen som har bearbetat den lättlästa boken. Min slutsats är att den lättlästa boken inte har tillräckligt didaktisk potential i arbete om Anne Frank och judarnas tillvaro under andra världskriget. Men däremot diskuterar jag kring att det är möjligt att anpassa arbetet med böckerna beroende på vad som är syftet med undervisningen.
|
64 |
Kan Tiktok och Instagram främja elevers läsintresse i litteraturundervisningen? : En kvantitativ studie om hur gymnasieelevers läsintresse påverkas av trenderna #booktok och #bookstagramLundstedt, Emma January 2024 (has links)
No description available.
|
65 |
Ronja som seriefigur : En komparativ adaptionsstudie av Ronja Rövardotter i serieformatDahlin, Clara January 2022 (has links)
Denna studie undersöker hur berättelsen om Ronja Rövardotter förändrats genom adaptionen från kapitelbok till serie. Ronja Rövardotter i originalversion från 1981 jämförs i en komparativ adaptionsstudie med de serieböcker om Ronja Rövardotter som utkom 2016- 2017. I studien undersöks hur intrig, miljö och karaktärer förändrats genom adaptionen. Studien diskuterar också, med adaptionsanalysen av Ronja Rövardotter som exempel och utifrån tidigare forskning kring seriers möjlighet att utveckla elevers läsintresse, om serier kan vara ett sätt att tillgängliggöra längre berättelser för de elever som inte kan eller vill läsa kapitelböcker. Resultatet av analysen visar att vissa förändringar skett genom adaptionen av Ronja Rövardotter. De förändringar som framkommer i analysen handlar till största del om att originalboken och serieboken berättar på olika sätt. Originalboken använder i första hand ord för att berätta och i serien används en kombination av ord och bild. Vissa förändringar har gjorts gällande intrig, miljö och karaktärer. Dessa förändringar påverkar dock inte berättelsen i stort. I den didaktiska diskussionen konstateras att serier kan vara ett sätt att tillgängliggöra längre berättelser för de elever som inte kan eller vill läsa kapitelböcker. Läsning av serier kräver dock förmågan att läsa ord och bild i kombination, en förmåga som inte alla har.
|
66 |
Att läsa kritiskt som dyslektiker : En undersökning kring dyslektikers möjligheter att kritiskt analysera skönlitteraturFried, Harald January 2022 (has links)
No description available.
|
67 |
Romantikens Spöken : Dynamiken mellan budskap och karaktärsskildring i ett historienarrativAhlrik, Tove January 2024 (has links)
Syftet med den här undersökningen är att synliggöra dynamiken mellan författarens budskap och de historiska aktörerna i ett faktionsverk som skildrar en historisk tid. Det är en kvalitativ och narratologisk undersökning. Motiv, tema och budskap används som analysbegrepp. För att utföra analysen används också teorier för karaktärsanalys samt Roman Jakobsons teori om dominanten. Intresset i just faktionsverket ligger i dess existens i gränslandet mellan fakta och fiktion, där fiktionens narrativa medel används för att förmedla fakta. Det verk jag analysera r är Andrea Wulfs historiska verk Magnificent Rebels: The First Romantics and the Invention of the Self från 2022. De historiska aktörer som skildras i denna är stora namn som Johann Wolfgang von Goethe, Friedrich Schiller, Johann Gottlieb Fichte, Novalis och Caroline Böhmer Schlegel Schelling. Det budskap som kan utrönas ur prologen i boken är att det moderna, fria jaget föddes i Jena under de sista åren av 1700-talet och att detta är roten till vårt själviska beteende idag. Min analys visar att de historiska aktörerna används för att förmedla det tänkta budskapet och att de i mindre grad gestaltas med medel utanför budskapets syfte. Trots detta går det inte att klart definiera hur mycket av aktörerna som är budskapet, eftersom de tycks identifiera sig med budskapets grundtes. En annan del av undersökningens syfte är att föra en didaktisk diskussion om hur undersökningens innehåll kan komma till användning i litteraturundervisningen i gymnasieskolan. Denna diskussion tar sin utgångspunkt i Louise M. Rosenblatts teori om efferent och estetisk läsning, Judith Langers teori om föreställningsvärldar samt Cecilia Axelssons teori om källors relationella natur. I den diskussionen ges förslag på hur läsning av historiska faktionsverk kan bidra till både sociala och efferenta kunskaper genom att ge eleverna rätt grund före läsning, möjliggöra diskussioner i grupper samt öppna för eleven att läsa mer estetiskt. Didaktiskt finns också ett interdisciplinärt intresse som involverar både litteraturämnet och historieämnet.
|
68 |
Mean Girls : Disrupted Sisterhood and the Feminist Heroine in Margaret Atwood’s Cat’s EyeWyatt, Emma January 2024 (has links)
No description available.
|
69 |
Is there joy? : Double Colonization in The Joys of Motherhood of Buchi EmechetaBarone Oliveira, Emilia January 2024 (has links)
No description available.
|
70 |
Mellan Chick Lit och Modern Romantik: En studie av kärlekssökandet i Bridget Jones Dagbok och Kärlekshypotesen. / Between Chick Lit and Modern Romance: A study on the quest of love inBridget Jone’s Diary and The love Hypothesis.Lager, Alva January 2024 (has links)
Det här är en uppsats som undersöker skillnaden mellan två olika böcker som faller inom kategorin kärleksromaner. Ämnet som undersöks är hur jakten på kärlek skildras i Helen Fieldings Bridget Jones dagbok från 1996 och Ali Hazelwoods Kärlekshypotesen från 2021 och se hur denna skildring har utvecklats med tiden. En aspekt som även undersöks är hur huvudkaraktärerna, Bridget och Olive, uppfattar sig själva och deras egna värde utefter den bekräftelse de får av kärleksintressena i böckerna. För uppsatsen så har en kombination av två metoder använts: en komparativ metod för att jämföra innehållet i böckerna och en kvalitativ innehållsanalys där jakten på kärlek undersöks samt hur karaktärerna framställs. Resultaten av jämförelsen visar en tydlig utveckling från det sena 90-talet till 2020-talet både gällande hur huvudkaraktärerna framställs och uppfattar sig själva och hur kärleksintressena framställs. Det visar sig även att det finns likheter mellan verken och detta tyder på att gamla värderingar fortfarande finns kvar inom kärleksromaner. Nyckelord: romance, chick lit[AS1] , egenvärde, jakt på kärlek. / This is an essay examining the difference between two books that falls into the category of romance novels. The subject under investigation is how the pursuit of love is depicted in Helen Fielding’s Bridget Jone’s diary from 1996 and Ali Hazelwood’s The Love Hypothesis from 2021, and to see how this portrayal has evolved over time. One aspect that is also being examined is how the main characters, Bridget and Olive, perceive themselves and their own worth based on the validation they receive from the love interests in the books. For the essay, a combination of two methods was used: a comparative method to compare the content of the books and a qualitative content analysis where the pursuit of love is examined along with how the characters are portrayed. The results of the comparison show a clear development from the late 90s and the 2020s regarding how the main characters are portrayed and perceive themselves and how the love interests are portrayed. It also turns out that there are similarities between the books as well, suggesting that old values still exist within the world of romance novels. Key words: romance, chick lit, self-worth, quest for love.
|
Page generated in 0.089 seconds