More than 45 million ethnic Chinese are settled outside China and about 20 % among them live in America. The aim of this study is to investigate how a Hong Kong writer in the diaspora has been influenced in his writing in a transcultural and modernist direction and in what way translation can be a part of transculturalism. In this study, the author 梁秉鈞 Leung Ping-kwan (1949-2013) has been selected as an example of this. The study is based on prose and lyrical texts by him. Studies of Chinese in the diaspora have long been neglected, but in recent years, Chinese American academics have begun research into Chinese diaspora literature from a transcultural perspective. This study aims to contribute to transcultural literary studies. In the study of Leung Ping-kwan ́s texts, a comparative literary analysis is used which is based on theories of identity and transculturalism. I argue that Leung Ping-kwan's writing is characterized by transcultural and modernist features. / 超过 4,500 万华人定居在中国境外，其中约 20%居住在美国。 这项研究的 目的是调查一位香港作家如何在跨文化和现代主义的方向上影响他的写作， 以及翻译以何种方式可以成为跨文化主义的一部分。 在本研究中，以作家 梁秉钧 1949-2013)为例。 这项研究基于他的散文与诗文。 长期以来，对 海外华人文学的研究一直被忽视，但近年来，美国华裔学者已开始从跨文 化的角度对华桥华人文学进行研究。 这项研究旨在为跨文化文学研究做出 贡献。 在对梁炳宽的著作进行研究时，采用了基于身份和跨文化主义理论 的比较文学分析。 我认为梁的著作具有跨文化和现代主义的特征。

This essay treats the subject of how masculinity and its norms are represented in Young Adult literature. This study focuses on Aidan Chambers book The Toll Bridge (1992) that discuss identity development, ideals and sexuality. The purpose of the analysis is to present and put awareness to why it’s important to show different ideals of masculinity in young Adult literature and analyse how Chambers book represent this. Earlier research shows that masculinity is a relative unexplored field, especially where the male characters express themselves outside the ordinary norms. The book-study shows that Chambers work treats norm-critical aspects through the protagonist Jan who has more typical feminine features like being considerate, emotional and unsure about himself. The analysis also shows that the females sometimes are represented a bit stereotyped but in the same time the main female character, Tess, shows a lot of variety in her personality and breaks the norm of whom the other characters might show. Therefore, the book foremost shows individual diversity than stereotyped gender-individuals. / Den här studien syftar till att ge inblick i hur manliga ideal presenteras i ungdomslitteraturen och hur dessa är normbrytande. Boken som analyseras är Aidan Chambers bok Tullbron (1992) som behandlar identitetsutveckling, ideal och sexualitet. Denna analys är enbart ett nedslag bland all den litteratur som existerar för dagens ungdomar och unga vuxna, men den kan ge ett bidrag för att öka förståelsen för vikten av att olika manliga ideal finns presenterade i litteraturen. Analysen visar att Chambers verk behandlar normkritiska perspektiv genom att manligheten närmar sig de mer klassiska kvinnliga idealen där huvudkaraktären Jan är funderande, känslosam och osäker på sig själv. Dock visar analysen även att de kvinnliga karaktärerna emellanåt kan verka stereotyp i vissa delar av berättelsen, men samtidigt finns det en stor bredd på karaktärernas individnivå och samtliga karaktärer är väldigt olika varandra. Därav hamnar den kritik mot de kvinnliga karaktärerna snarare på individ än könsnivå i och med att ingen direkt tydlig distansering finns mellan de olika könen och en mängd diversiteter speglas i detta verk.

I den här studien analyseras Nittonhundraåttiofyra av George Orwell och Circle av Dave Eggers utifrån queerteorier och teorier om hegemonisk maskulinitet för att studera hur könsroller framställs i två dystopiska verk skrivna med flera decenniers mellanrum men även för att diskutera hur texterna kan användas för att uppmärksamma teman som kön och identitet i värdegrundsarbetet på gymnasieskolan. Av studien framkommer att de flesta karaktärer i romanerna förhåller sig till rådande normer för respektive kön, även om normerna ser olika ut beroende på när verken skrevs. De manliga karaktärerna är statiska, vilket även de kvinnliga är även om man i dessa kan se en större dynamik i konstruktionen av genus. Trots detta återspeglar de kvinnliga karaktärerna de sociala normer som finns för kvinnor. Några karaktärer uppvisar dubbla genus, det vill säga att de besitter manliga såväl som kvinnliga egenskaper. Verken är en utgångspunkt för att diskutera genus i svenskundervisningen, eftersom könsrollerna är tydligt framställda och ger möjligheten att problematisera och diskutera framställningen av genus i olika tidskontexter.

No description available.

This essay reads and analyses the novel The Lonely Londoners by Samuel Selvon through the lens of postcolonial theory. It examines the West Indian migrants who migrated to Britain in the 1950s, searching for a better life. They had been indoctrinated by the colonizers for decades of the prosperous life awaiting them in the Motherland. They arrived in Britain with high hopes and eager minds to find a possibility of abandoning the colonial oppression in exchange for alife in London. However, that did not become the reality for the migrants. The novel depicts the shattering of the sensation of self-worth and identity which they sacrificed in their attempts to adapt to and belong in English society. The migrants find themselves confused and ambivalentin this very harsh and cold British society. Further, this essay investigates the ways in whichmimicry and hybridity have been portrayed in the novel through analysing two of the main characters applying theories by Homi Bhabha, Frantz Fanon, Stuart Hall, and Edouard Glissant.

Studien undersöker hur läraren arbetar med högläsningen, där syftet var attta reda på hur lärare organiserar sin undervisning kring högläsning samt hurhögläsningen påverkar elevernas läsförståelse. Frågeställningen i studienvar: hur organiserar lärare i årskurs F–3 sin undervisning inom högläsning?För att ta reda på frågeställningen genomfördes en kvantitativ studie där enwebbenkät användes. Enkäten bestod av 21 frågor, där det var kvantitativafrågor med kvalitativa inslag. Det var 129 respondenter som svarade påenkäten. Respondenternas svar analyserades utifrån teoretiska begrepp somplockades ut från det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visadepå att lärarna oftast läser på förmiddagar och eftermiddagar och atthuvudorsaken till högläsningen är för att främja elevers läsförståelse.

No description available.

No description available.

Användningen av ljudböcker har ökat explosionsartat det senaste decenniet. Tack vare mobila enheter med hög lagringskapacitet och ständig uppkoppling till snabbt och stabilt internet kan man nu lyssna på ljudböcker var och när man vill. Vissa menar att ljudbokens mobilitet för med sig möjligheter till litteratur anpassad efter situation och geografisk plats. Andra ser ljudböcker som ett hot mot den traditionella boken och hävdar att den inte kan bidra till samma litterära upplevelse då man lätt blir distraherad och har svårare att minnas det man lyssnat på jämfört med vad man har läst. Det som få undersöker är ljudbokens potentiella applikation i skolan. Utifrån Hayles teori om djup- och hyperuppmärksamhet undersöker denna uppsats attityder till ljudböcker i skolan. Fokus ligger främst på undervisningen i svenska på gymnasial nivå. 81 gymnasielever har fått svara på en enkät och fyra anställda vid samma gymnasieskola, tre svensklärare och en skolbibliotekarie, har intervjuats för att kartlägga vilka attityder som finns och i vilken utsträckning ljudböcker används. Av svaren framkommer det att ungefär hälften av eleverna inte aktivt ägnar sig åt litteratur på fritiden. Ljudboksanvändandet var ännu sällsyntare, men många önskar att ljudböcker användes i undervisningen. Lärarna varnar dock för att många elever troligen ser ljudböcker som en mindre ansträngande väg att göra klart litteraturläxan och att det finns belägg för att de som lyssnar inte lär sig lika bra som de som läser. Lärarna använder inte själva ljudböcker och tycker att även elever med lässvårigheter borde fokusera mer på att träna läsförmågan än att välja den lätta vägen och lyssna. Slutsatsen blir således att ljudboken i dagens läge inte har någon tydlig plats i svenskundervisningen på gymnasiet.

Syftet med denna studie är att få fram vad mellanstadieelever helst läser, hur tillgången till litteratur ser ut på skolorna och hur skönlitterära verk arbetas med i skolan. Metoden vi har använt oss av är öppna intervjuer. Resultatet visar på att faktaböcker är den mest framträdande genren på vår undersökningsskola och på andra plats kommer spännande böcker. Resultatet visar också på att majoriteten av eleverna främst läser i skolan och inte har tid att läsa på fritiden. Samtliga intervjuade lärare är överens om att tystläsning borde ha mer tid i skolan och förstår vikten av tystläsning, men uttrycker samtidigt att det är svårt att få till den tiden.