As posthumanist discourse attempts reposition the human as one of many subjects in relation to ecologies and other inhuman agencies, doing away with a Cartesian human exceptionalism is one of the key problems. From Haraway’s naturecultures, positing human culture as one of many, to Colebrook’s discussions of inhuman agencies, what ‘the human’ means to us is the heart of this theoretical field. In this paper I engage with theories within the discourse and posit them against a dialogue with Annihilation by Jeff Vandermeer, as well as with the ideas of George Bataille on how the human separated herself from other animals and in doing so created what we call Humanity. The aim is to find inhuman agencies and bring to light how they act upon the human, but also how perceiving the inhuman is, as Bataille writes, closed to us. What we find through a process and concept of annihilation of Humanity with the human, brought forth from a reading of the Biologist’s relation to the lighthouse and the tower in the novel, is that even though we may be able to perceive the inhuman, we might be always already anthropocentric in this perception. I suggest a reversal of Haraway’s term; culturenatures, as a way to understand this anthropocentric perception, in that just as our culture is borne from nature, other naturecultures are closed to us.

The fictive world created by Oxford Professor J. R. R. Tolkien is intimately linked with his own views of the world. His love for the natural world shines through his works and has given rise to multiple scholars focusing on Tolkien and ecology. This study falls under that category and is an ecological interpretation of The Lord of the Rings and presents the argument that Tolkien divides his characters into three types. These types are representations of different approaches to nature: nature as a tool for human progress, nature as our ideal existence and nature as an equal part of the world. The significance of the study is the focus on the three wizards in The Lord of the Rings, Gandalf the Grey, Saruman the White and Radagast the Brown, as representatives of different ecological positions. The study centres on the argument that Gandalf is a representative of nature as an equal part of the world. A balanced, holistic view of nature and humanity is put forward by J. R. R. Tolkien as the correct way for humanity to view nature. Furthermore, Gandalf as a character shows how humanity is supposed to act in terms of natural protection and preservation.

I litteraturstudien behandlas ämnesområdet boksamtal. Våra tidigare erfarenheter har visat på att boksamtal oftast saknas i samband med högläsning och läsning av barnlitteratur i årskurs F–3. Därför är syftet med litteraturstudien att beskriva vad forskningen säger om sambandet mellan boksamtal och läsutveckling samt elevers inställning till läsning av barnlitteratur, med en jämförelse av kapitelboken och bilderboken. Följande frågeställningar har valts ut: på vilka sätt påverkar boksamtal elevers läsutveckling, hur påverkar arbetet med boksamtal elevers inställning till läsning av barnlitteratur och vilka kritiska faktorer finns det i lärarens arbete med boksamtal?  Genom flera olika databaser samt en söktjänst har vi funnit relevant litteratur för litteraturstudien. Urvalet består av nio vetenskapliga tidskrifter och två doktorsavhandlingar, där övervägande studier är internationella. Materialet analyserades utifrån kriterier för inklusion och sammanfattades i Översikt över analyserad litteratur (Bilaga 1). Resultatet presenterar olika typer av boksamtal och vilka kritiska faktorer det finns i undervisningen som påverkar eleverna. Slutsatsen är att boksamtal har positiv påverkan på både elevers läsutveckling och deras inställning till läsning av barnlitteratur. Läraren anses vara en avgörande faktor då en alltför dominerande lärare kan förhindra elevens utveckling, samt att val av bok också kan ge olika konsekvenser för samtalskvalitén.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskning lyfter fram om lekens betydelse för barns läs –och skrivutveckling. I studien behandlas följande frågeställningar: Vilka möjligheter skapar leken för barns literacyutveckling? Hur förhåller sig lärare till lekens betydelse i undervisningen? Undersökningsmaterialet som använts i litteraturstudien består av vetenskapliga artiklar, avhandlingar och en licentiatuppsats som både är internationella och nationella publikationer. Resultatet av den första frågeställningen visar att den fria leken och den pedagogiska leken är viktiga delar för att barn ska utveckla sin literacy. I leken får barnen möjlighet att kommunicera och samspela med andra vilket i sin tur bidrar till en ökad språkförståelse. Hur miljön i leken är utformad har också visat sig vara betydelsefull för barnens literacyutveckling. Med hjälp av studiens andra frågeställning framkommer det att lärarna har skilda uppfattningar om lek och hur den ska användas i undervisningen. Läraren har en betydelsefull roll eftersom leken kan planeras och styras efter ett syfte. Slutsatsen är att genom lärarens närvaro kan meningsfullt lärande skapas.

Many scholars have argued back and forth regarding the reliability of the narrator Nick Carraway in F. Scott Fitzgerald’s most well-known novel The Great Gatsby. Nick’s attention to detail in his narrative is the element due to which many scholars argue in favour of his reliability. One of these scholars is Wayne C. Booth, who was the first that introduced reliability and unreliability, and marked Nick as a reliable narrator. Nick’s account is a retrospective telling of events which happened two years earlier and Booth argues for Nick’s reliability because he provides the benefit of hindsight. However, in this essay, I will argue that Nick Carraway is an unreliable narrator as the consequence of his selectiveness that is visible in the narrative. Through Nick’s selectiveness, four categories are evident: concealment of information, censorship, memory, and drunkenness. As a result, these categories, alongside the central aspect of selectiveness, verify the suppression of the complete plot which Nick hides from the reader.

Throughout history the human ability of learning language has spawned numerous theories on which methods are most efficient in both teaching and learning language. Ever since English has earned its title of lingua franca, educators from around the world have been tasked with teaching students in a manner that is the most beneficial for learning the language. In retrospect, knowledge of two or more languages is seldom a free choice, but a necessity for adapting to a globalized society. As different methods and theories have gone in and out of fashion, the most controversial topic remains – what is the purpose of teaching grammar? The purpose of this study is to analyse and compile research that deals with the way grammar is implemented, if at all, into teaching English as second language. Questions that the result should answer are the following: • Based on what the research claims about what is most conducive to learning English, how do teachers choose to construct their teaching? • Where lies the focus in teaching, on form or function? How grammar is taught, if at all, is a heavily debated subject among researchers and educators alike. Among the range of different opinions, both that are based in actual research and personal views on the topic, most parties seem to come to a consensus: grammar is important but without communication there can be no authentic learning. Method of this study is based on international research that has been reviewed and analyzed according to the criteria for inclusion. The findings of this study report the different approaches to teaching English with implementation of grammar in a way that promotes efficient learning. There are also examples of simultaneously teaching English by using different approaches to grammar and which results that provides

Syftet med denna studie är att analysera hur fyra läromedel inom SFI (svenska för invandrare) återspeglar och beskriver det svenska samhällets etniska mångfald och jämställdhet mellan könen.  Analysen är uppdelad i två delar varav en är av kvantitativt slag där förekomsten av “svenska” och “icke-svenska” namn samt feminina och maskulina namn räknas. Den andra delen är en kvalitativ analys som går djupare in i texterna för att upptäcka eventuella mönster och skiftningar som ger indikationer på författarnas inställning till mångfald och jämställdhet.  Studiens resultat är mångtydigt på grund av de fyra böckernas olikheter och den komplexitet frågan om etnicitet och jämställdhet rymmer. I stora drag visar analyserna att alla böcker lyfter fram etnisk mångfald sett till kvantiteter av ”icke-svenska” namn på figurerna i böckerna men samtidigt tyder resultatet i den kvalitativa analysen på att  två av fyra böcker har tendenser till segregation och/eller assimilation.  Gällande jämställdhet framkommer det av den kvantitativa analysen att alla fyra böcker representerar könen jämställt sett till procent. En av böckerna återger endast bilden av stereotypa könsroller medan det i de andra går att skönja en strävan efter att bryta dessa normer.

Euripides tragedi Medea författades för närmare 2500 år sen, under den grekiska antiken. Denna epok är en självskriven del i litteraturundervisningen då den ligger till grund för den västerländska litteraturen och den västerländska uppfattningen om litteratur. Enligt Gy11 ska kvinnliga författare vara representerade vid litteraturundervisningen. Då detta krav är svårt att uppfylla presenterar många läromedelsförfattare istället Medea för att ge ett kvinnligt perspektiv på den grekiska antiken. I denna studie framhålls att ett kvinnligt perspektiv inte är tillräckligt för att analysera tragedin. Utifrån en intersektionell analys av genus, social klass och etnicitet analyseras de maktstrukturer som manifesteras i tragedin. Studien visar även tragedins didaktiska potential i klassrummet enligt Alkestrands (2016) definition. Genom att arbeta med tragedin i klassrummet utifrån aspekterna genus, social klass och etnicitet och upptäcka hur dessa makstrukturer påverkar karaktären Medea, kan eleverna komma till insikt gällande vilka makstrukturer som möter dem i det vardagliga livet.

Hästböcker är en populär genre bland flickor. Syftet med studien är att undersöka hur genus representeras i fyra hästböcker. Studien undersöker även vilka normer som synliggörs utifrån kroppsideal, klass och utseende. Jag har i studien läst fyra hästböcker riktade till åldrarna 6-9 år och utifrån böckerna analyserat representationen av genus samt normer utifrån kroppsideal, klass och utseende. Genom analyser av karaktärernas egenskaper, utseende och beteende diskuteras genus, kroppsideal och klass. Genom denna studie konstaterar jag att de flesta karaktärer, både manliga och kvinnliga, frångår de traditionella könsrollerna. De kroppsformer som visas är smala kroppar och den socioekonomiska klass som skildras är medelklass.

This essay aims to analyze if the graphic novel Watchmen criticizes the conventions of the superhero comic genre in regards to gender. The literary theory applied is gender studies. The essay examines the visual portrayal of male and female characters, as well as the male-dominated narrative. The novel does, to some extent, satirize the genre conventions. This can be seen in the hyperbolic visual portrayals of the characters, as well as the comments made on them. However, as there is a lack of self-aware criticism, the novel could not be considered as a satire of the visual representation of genders within the genre, but rather a reinforcement of them. Furthermore, the male-dominated narrative is present in Watchmen, and Laurie could be seen as satirizing this genre convention, as she is a hyperbolic interpretation of the girlfriend archetype. However, there is little change or self-aware critique against the genre norms here as well, thus it cannot be considered satire. Laurie does, however, show criticism of the violence against women within the genre by making a number of comments on the attempted rape of her mother. This may not be satire but she does provide commentary of this trope. In conclusion, while there are instances of criticism, the novel as a whole cannot be considered satire of the superhero genre.