151 |
”Man har lärt sig att inte ta för givet ord som man tror att de har med sig” : – En kvalitativ studie om hur verksamma lärare arbetar för att främja flerspråkiga elevers kunskapsutveckling i skolanBjörklund Lind, Emma, Noroozy, Zoe January 2018 (has links)
Med den ökande invandringen till Sverige har i genomsnitt 20 % procent av alla elever i svenska skolan ett annat modersmål än svenska. De flerspråkiga eleverna blir tvungna att skaffa sig ämnesspecifika kunskaper på ett språk de ännu inte behärskar fullt ut. En avgörande faktor för att flerspråkiga elever ska få samma förutsättningar som elever med svenska som modersmål är att alla lärare arbetar för att alla elever, oavsett modersmål, ska lyckas och nå framgång i skolan. Syftet med följande studie är därför att undersöka hur verksamma lärare arbetar för att främja flerspråkiga elevers kunskapsutveckling samt få en inblick i hur verksamma lärare upplever att det är att undervisa flerspråkiga elever. Studien genomförs med en kvalitativ metodansats där valet av insamlad data sker via semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att de fyra intervjuade lärarna har en positiv inställning till flerspråkiga elever. De olika arbetssätten som lärarna upplever som gynnsamma för flerspråkiga elever är; användning av bildstöd i undervisning, grupparbeten, individanpassad undervisning, begreppsförklaringar, anpassning vid prov och digitala resurser. Studiens resultat visar också att användning av flerspråkiga elevers modersmål i undervisningen inte sker i någon stor utsträckning hos någon av lärarna samt att lärarna kan uppleva att de i emellanåt saknar tillräckligt med erfarenhet för att undervisa flerspråkiga elever. Resultatet diskuteras i förhållenade till två teorier, det sociokulturella perspektivet och transspråkande.
|
152 |
Arbete med texttypen berättande textDanielsson, Linda January 2018 (has links)
Eleverna i svensk skola ska få undervisning i olika texttyper. De ska utveckla läs- och skrivstrategier för att kunna tolka och förstå samt urskilja och skriva berättande texter. Genom att utveckla goda läs-och skrivstrategier får de också möjlighet att utveckla sin läs-och skrivförmåga. Syftet med den här uppsatsen är flerdelat och ett syfte är att undersöka vad eleverna ska få kunskap om när det kommer till berättande texter. Det visar sig att de ska kunna urskilja en berättande texts budskap, få kunskap om berättande texter som innehåller budskap, parallellhandling, tillbakablickar, person- och miljöbeskrivningar samt dialoger och kunna skriva berättande texter med handlingsstruktur och gestaltande beskrivningar. Ett annat syfte är att undersöka vilka strategier eleverna kan använda sig av när det kommer till berättande texter. Där ger Gibbons (2016) och Stensson (2006) förslag på strategier eleverna kan använda sig av när de tar sig an olika texter. Ytterligare ett syfte är att analysera ett kapitel ur Astrid Lindgrens Pippi Långstrump (2003) och undersöka hur det kapitlet kan användas för att utveckla elevers läs- och skrivstrategier när det gäller den specifika texttypen berättande text. Kapitlet innehåller gestaltande beskrivningar av karaktärer och miljö, dialoger, tillbakablickar samt parallellhandlingar och var i sig ett tydligt exempel på en inledning som är en första del i en vanlig handlingsstruktur inom berättande texter. Kapitlet innehåller inte ett tydligt budskap men kan dock tänkas fungera som utgångspunkt i diskussioner kring texters budskap. Slutligen är också syftet med denna uppsats att diskutera kring hur det analyserade kapitlet ur Pippi Långstrump kan användas i undervisningen för att utveckla elevernas läs- och skrivstrategier. Kapitlet innehåller flera av de delar som eleverna ska få kunskap om när det kommer till berättande texter. Därför kan kapitlet fungera som en del i ett undervisningsmaterial för att utveckla elevers läs-och skrivstrategier när det kommer till berättande texter.
|
153 |
Astrid Lindgren och negerkungsdebattenLind, Sara, Wåhlin, Emelie January 2018 (has links)
Syftet med analysen är att följa hur olika skribenter debatterar användningen av ordet "neger" i samband med Astrid Lindgrens böcker samt TV-serien om Pippi Långstrump. Det material som har undersökts i denna analys är utvalda artiklar från olika tidningar samt två debatter från SVT. Metoden som vi har använt oss av är en komparativ metod för att göra en jämförande analys. Vi jämför den första utgåvan (1946) med den senaste utgåvan (2016) av Pippi Långstrump för att se vilka ändringar som har gjorts. Utifrån allt material har vi samlat och jämfört argument från negerkungsdebatten. De grundläggande argumenten som vi kommer fram till i vår slutsats för att ändra i Pippi-serien samt böckerna om Pippi är att barn inte ska känna sig kränkta av texten utan den ska inkludera alla människor. Argumenten för att inte göra ändringar är att en inte ska klippa i originalverk och en vill behålla det historiska perspektivet. Ett annat viktigt argument är att det kan vara farligt att ändra "historien" eftersom en inte kan veta vem som vill ändra i framtiden. Ändringen i både serien och böckerna om Pippi Långstrump påverkar inte handlingen och trots att nya utgåvor är reviderade finns originalet fortfarande kvar.
|
154 |
Gnaget i magen : En analys av barns skuld och skuldkänslor som motiv i bilderbokenWahlborg, Emma January 2018 (has links)
I uppsatsen analyseras bilderböckerna Malte modig och Glitterhästen (2015) av Karin Jacov, Kriget (2014) av Gro Dahle, Alfons och odjuret (2007) av Gunilla Bergström, Oj då! Men det var inte jag (2007) av Lauren Child, samt Tjuv-Solvej (2003) av Åsa Karsin. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barns skuld och skuldkänslor skildras som motiv i bilderböckerna. Syftet är även att diskutera hur bilderböcker kan användas som utgångspunkt för samtal om känslor och etiska frågor i undervisningen. I analysen undersöks bilderböckernas ikonotext med fokus på miljö- och personskildring, samt litterära och konstnärliga uttryck av relevans för skildringen av motivet skuld och skuldkänslor. Resultatet tyder på att det finns centrala aspekter i skildringen av motivet, vilka benämns harmoni och disharmoni, barnet och skulden, att be om förlåtelse och det moraliska barnet. Resultatet tyder även på att motivet skildras genom en kombination av visuella och verbala uttryck, och att läsaren måste dra slutsatser utifrån dessa för att urskilja motivet i bilderböckerna. Resultatet av analysen diskuteras med utgångspunkt i bilderbokens möjligheter i undervisningen.
|
155 |
Effekter av visuella representationer på grundskoleelevers problemlösningsförmåga i geometri : en litteraturstudieForsberg, Jakob, Lundin, Erik January 2018 (has links)
Visuella representationer är hjälpmedel som används av såväl yrkesverksamma matematiker som högpresterande elever. Visuella representationer är en grundläggande faktor till ett lyckat utfall i geometrisk problemlösning. Samtidigt visar forskning att visuella representationer sällan får utrymme inom geometrisk problemlösning. Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vad forskning säger om utvecklingen av den geometriska problemlösningsförmågan, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilken betydelse har visuella representationer för grundskoleelevers geometriska problemlösningsförmåga? För att besvara frågeställningen och uppnå litteraturstudiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om grundskoleelevers visuella representationer i geometrisk problemlösning. Vårt resultat visar att betydelsen för visuella representationer är stor för ett lyckat utfall i geometrisk problemlösning. Samtidigt bygger denna litteraturstudie endast på internationella studier vilket försvårar överförbarheten till den svenska skolan. Det finns även frågeställningar kring trovärdigheten och förmågan att kunna dra slutsatser kring vissa forskningsresultat då endast ett litet urval av elever undersöks. Fortsättningsvis föreslås att denna litteraturstudie ligger till grund för fortsatt forskning kring vilka anpassningar som är mest gynnsamma för att utveckla undervisningen av elevers visuella representationer av geometrisk problemlösning. Det föreslås även att ny forskning undersöker visuella representationers betydelse inom andra områden i matematiken. Konsekvenserna av denna litteraturstudie blir att se över undervisningen av geometrisk problemlösning och att fokusera på att skapa en lärmiljö där visuella representationer får mer utrymme.
|
156 |
Metoder vid läsinlärningNilsson, Johanna, Rudén, Amanda January 2018 (has links)
No description available.
|
157 |
"Boksamtal är betydelsefullt" : En studie om boksamtal i svenskundervisningen i årskurs 3Sekulovska, Flori January 2018 (has links)
The aim of this study is to examine how book conversations goes in the swedish education in grade 3, and also which perception teachers have of book conversations in their own education. The survey is supported by theories that focuses on book conversations in the education. These are text to text, text to world, text to self, qualitative book conversation, multi-purpose classroom, proximal zone and scaffolding. To achieve the aim, following questions has been formulated: • How do book conversations go in the swedish education in grade 3? • Which perception do teachers have on book conversations in their own education? In summary, the results of this study are that there are three types of book conversations in the swedish education called a structural book conversation, open book conversations and closed book conversations. These three types of book conversations explain how book conversations go in the swedish education in grade 3. Beyond this, the results of this study are also that teacher’s perception on book conversation in their own education are that book conversations are significant and of importance in the swedish education.
|
158 |
Våga vara medmänniska! - hur barnböcker kan användas för svåra samtal med barn inom ramen för ämnet svenskaCarlberg, Linda, Frank, Evelina January 2018 (has links)
Ett av lärarens viktiga uppdrag är att finnas som den trygga punkten i ett barns liv när det värsta händer. Utifrån handböcker samt stödmaterial från Skolverket vill vi ta upp hur barnböcker kan användas inom ramen för ämnet svenska med syftet att underlätta sorg hos barn men också att hjälpa barnen att själva kunna skapa sig en förståelse av sin egen sorg. Det finns begränsad forskning kring ämnet men efter Estoniaolyckan 1994, minibussolyckan med de sju barnen och två lärarna som omkom i Mellansverige 1999 samt flodvågskatastrofen 2004 har sorg i klassrummet varit ett ämne som behövt tas upp mer. Vi vill belysa att detta är ett relevant och viktigt ämne eftersom alla lärare någon gång kommer att möta barn i sorg. I och med våra egna bristande kunskaper ville vi ta reda på mer om vad som krävs av oss lärare samt vilket stöd vi kan tänkas få av andra myndigheter. Metoden som används i denna uppsats är en kvalitativ textanalys av utvalda barnböcker samt handböcker för att belysa hur den valda litteraturen kan användas i ämnet svenska för att underlätta svåra samtal med barn. Resultatet visar på att den valda litteraturen kan underlätta för svåra samtal med barn. Barnböckerna tar upp döden på ett förskönat sätt för att inte göra det till något hemskt som barnen blir rädda för. De utvalda barnböckerna kan användas i flera syften för att hjälpa barn samt få dem att uppnå mål och riktlinjer som läroplanen lyfter fram. Slutsatsen av denna analys är att barnlitteratur kan användas inom ramen för ämnet svenska för att hjälpa barnen att förstå budskapet i och med att text och bild tydliggör detta.
|
159 |
Svenska som andraspråk : Svårigheter och möjligheterNorgren, Anna January 2018 (has links)
Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie. Litteraturstudien har genomförts utifrån forskning på elever med svenska som andraspråk. Mina forskningsfrågor är: Vilka svårigheter och möjligheter finns det för elever med svenska som andraspråk i den svenska skolan? Vilken typ av undervisning är mest framgångsrik och hur kan lärare lyckas med sin undervisning Syftet med analysen är att söka ett svar på just dessa frågor. Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie där material har sökts i databaser. Utvalt material har sedan granskats och jag har valt ut relevant forskning för min studie. Analysen visar att elever med svenska som andraspråk ofta har svårigheter i skolan. Detta kan man se utifrån både forskning och kunskapsmätningar. Eleverna har svårigheter med språket men också attityder i samhället har en stark påverkan på eleverna och deras identiteter. Lärare har en viktig roll för många av dessa elever då relationen mellan lärare och elever är viktig och ofta har en avgörande betydelse för hur eleverna lyckas i sitt skolarbete.
|
160 |
Mary Shelley’s Frankenstein and the Dangers of Medical Science / Mary Shelleys Frankenstein och farorna med medicinsk vetenskapHaapala, Linda January 2018 (has links)
Mary Shelley’s Frankenstein has frequently been interpreted as a cautionary tale of the dangers of medical science and its ambitions. However, by comparing the different narratives in the novel the essay will show that the intention of the novel is quite different. The essay will show that while Frankenstein himself comes to believe that science is the culprit, the narratives by Walton and the creature qualify that view, showing rather that the problem is not science as such but Frankenstein’s abandonment of his creation. The essay begins with a brief introduction to the historical background of the novel, followed by an analysis of the three distinct narratives given by Walton, Frankenstein and the creature, and conclude with a discussion of the findings when comparing their narratives. / Mary Shelleys Frankenstein har ofta tolkats som en varnande berättelse om farorna av medicinsk vetenskap och dess ambitioner. Men genom att jämföra de olika berättelserna i boken så kommer uppsatsen att visa att syftet med boken är ganska annorlunda. Uppsatsen kommer att visa att medan Frankenstein själv tror att vetenskapen är den skyldige, Waltons och varelsens berättelser berättigar denna uppfattning, så är problemet inte vetenskap som sådan utan det faktum att Frankenstein övergav sin skapelse. Uppsatsen börjar med en kort introduktion till den historiska bakgrunden av boken, följt av en analys av de tre distinkta berättelserna från Walton, Frankenstein och varelsen och uppsatsen avslutas med en diskussion av resultaten när man jämför deras berättelser.
|
Page generated in 0.0673 seconds