Genom en systematisk litteraturstudie undersöktes pennans och tangentbordets betydelse för lärande genom att a) undersöka huruvida valet av verktyg för att skriva anteckningar kan påverka lärandet vid anteckningsmoment och b) undersöka om det fanns skillnader, och i så fall på vilket sätt, för anteckningsprocesserna beroende på vilket verktyg som användes. Sju vetenskapligt granskade artiklar sammanställdes och analyserades utifrån dessa frågor.Studierna utgick från olika typer av tester för att undersöka lärandet och karaktären för pennans och tangentbordets processer vid antecknande. Resultatet av de sju studierna visade att tester som inte krävde djupare förståelse av innehållet som antecknades påverkades marginellt av vilket verktyg för att skriva anteckningar som användes. Däremot visade resultatet att pennan som verktyg för att skriva anteckningar var att föredra när testerna krävde djupare förståelse för innehållet. Gällande anteckningsprocesserna karaktär konstaterades att de som antecknade på tangentbord antecknade snabbare, med fler ord och mer ordagrant än de som antecknade med penna.

Kurt Vonnegut’s Slaughterhouse-Five focuses on Billy Pilgrim’s travels through time and his experiences during World War II. More than that, it is a story about the journey of a clearly troubled protagonist whose mental state, best described as broken, is never fully explored in the novel. The aim of this essay is to bring light to the intricacies of Billy’s curious mental state, and to explore the theory that the alien encounters as well as the time travelling that he experiences are the result of Post-Traumatic Stress Disorder that Billy suffers from. This is done by analyzing Billy’s experiences with time travel, emotional numbing, and Tralfamadorians and connecting it to known symptoms and causes of PTSD. The results show that Billy does indeed showcase strong signs of PTSD, which were most likely caused by a combination of childhood experiences and trauma during the war. This PTSD manifests itself through Billy’s time travelling and alien encounters, which are used as a coping mechanism. / Kurt Vonneguts Slakthus 5 fokuserar på Billy Pilgrims resor genom tiden och hans upplevelser under andra världskriget. Ännu mer än det så är det en berättelse om resan av en helt klart besvärad huvudperson vars mentala tillstånd, som bäst kan beskrivas som brutet, aldrig riktigt förklaras i romanen. Syftet med denna uppsats är att skapa en klarhet till förvecklingarna av Billys besynnerliga mentala tillstånd, och att undersöka teorin att utomjordingarna såväl som resorna genom tiden som han upplever är resultat av posttraumatisk stressyndrom som Billy lider av. Detta utförs genom att analysera Billys upplevelser av tidsresor, emotionellt bedövande och Tralfamadorer och ansluta dem till symtomer och orsaker till PTSD. Resultaten visar att Billy visar tydliga tecken på PTSD, som troligen orsakades av en kombination av barndomsupplevelser och trauma under sin tid som soldat. Denna PTSD manifisterar sig genom Billys tidsresor och möten med utomjordingar, som används som en coping mekanism.

Den här uppsatsen är en komparativ studie, vilken behandlar ungdomsromanen Divergent skriven av Veronica Roth 2011 och dess filmatisering. Syftet med uppsatsen är att belysa skillnader och likheter mellan boken och filmen, med fokus på framställningen av två huvudkaraktärer. Utöver den komparativa analysen av karaktärerna förs en diskussion kring vikten av att belysa likheter och skillnader mellan karaktärer i två medier och dess relevans för den pedagogiska verksamheten. Detta för att barn ska bli medvetna om förändringar som kan ske då en berättelse byter medium. Uppsatsens resultat visar att karaktärernas framställning till stor del liknar varandra. De ändringar som gjorts anses vara till förmån för det nya mediet adaptionen anpassas till.

Lewis Carrolls Alice i Underlandet (1865) är en berättelse från en tid då könsnormer såg mycket annorlunda ut. Trots sin ålder är boken fortfarande mycket omtyckt. Studien avser att ta reda på vilka dessa könsnormer är och hur de speglas genom bokens protagonist. Studien utgår från en narrativ funktionsanalys som den kopplar till ett genusperspektiv. Analysen visar att Alice till ytan framstår som normbrytande men de underliggande strukturerna visar att Alice egentligen har en mer traditionell könsroll.

Denna uppsats bygger på en textanalys av Ylva Ugglas  bok Min  mamma bor på en stjärna. Syftet med  uppsatsen  är i första  hand  att analysera  hur  att barns  sorg porträtteras  i Min mamma bor på en stjärna. Men uppsatsen har även som syfte att diskutera hur ett barns sorg kan påverka  lärandet  och hur  lärare  kan jobba med  skönlitteratur   som en metod  i klassrummet. Syftet med uppsatsen grundar  sig  i mina  egna  bristande  kunskaper  kring  detta ämne  efter  avslutad   lärarutbildning   och målet  blir  då att sprida  kunskap  kring ämnet.Resultatet   visar  att Min  mamma bor på en stjärna porträtterar  sorg  på fler  sätt än enbart saknad  efter  sin  bortgångna  mamma. Sorg hos  ett barn kan till   exempel  innebära  förlusten  av en bästa vän. Resultatet visar på att ett barns sorg kan yttra sig på flera  olika  sätt,  bland  annat genom  tårar,  ensamhet   och ilska.   Uppsatsen  framhäver   litteratursamtal  som en bra arbetsmetod när det gäller att arbeta med sorg tillsammans med eleverna. Avslutningsvis visar uppsatsen  att det är viktigt   att lärare  vågar  arbeta  med  sorg och död i klassrummet   eftersom det kan innebära  att döden inte  framstår  som främmande   för  ett barn.

Denna uppsats är en komparativ textanalys av Maj Bylocks lättlästa version av Daniel Defoes Robinson Crusoe (1995) och en längre version av Daniel Defoe, översatt av Britt Edlund (2010). Syftet med analysen är att i jämförelse med den längre versionen, undersöka hur kriterier för en lättläst bok kommer till uttryck i Bylocks lättlästa version. Syftet är även att urskilja fördelar och nackdelar med den lättlästa versionen. Analysen görs utifrån olika kriterier för lättläst från Reichenberg och Lundberg (2008/2009) och Ahlén (2003), och analysens resultat diskuteras främst utifrån Wittings (1979) teorier om handling och språk i en lättläst bok.Analysens resultat visar att flera kriterier för en lättläst bok kommer till uttryck i Bylocks lättlästa version. Vissa kriterier synliggörs dock på ett mer otydligt sätt, bland annat handlingen, där flera detaljer försvunnit i Bylocks lättlästa version. Utifrån analysen visas flera positiva och negativa aspekter. På den positiva sidan visas bland annat att illustrationerna i Bylocks lättlästa version ger stöd till texten och att meningarna är så pass korta att läsaren hinner ta till sig eventuella svåra ord. På den negativa sidan visas bland annat att definitioner på okända ord inte finns med, samt att karaktärerna i boken ges en vag beskrivning vilket kan medföra svårigheter för läsaren att knyta an till karaktärerna.

Uppsatsen analyserar Jeff Kinneys bok Dagbok för alla mina fans: Gregs bravader (2008), Rachel Renée Russels bok Nikkis dagbok #2: Berättelser om en inte så populär partytjej (2010), Åsa Larsson & Ingela Korsells bok Pax: Nidstången (2014) och A. Audhild Solbergs bok Kampen mot superbitcharna (2014). Syftet med analysen är att undersöka om relationer, de olika könen och huvudkaraktärerna skildras olika beroende på vilken genusgrupp boken riktar sig mot. Uppsatsens teori utgår ifrån bl.a. Janice McCabe, Emily Fairchild, Liz Grauerholz, Bernice A. Pescosolido och Daniel Topes avhandling (2011) om antal kvinnliga respektive manliga huvudkaraktärer och manligt respektive kvinnligt karaktärsnamn i rubriken på böcker. Metoden är baserad på innehållsanalys av de fyra barnböcker som presenterades ovan. Analysen påvisar skillnader i handling och relationer beroende på genus hos huvudkaraktären men med vissa likheter, problem med kroppsuppfattningen finns hos både en bok riktad till flickor och en till pojkar.

Uppsatsen behandlar äventyrsromanerna Skattkammarön av Robert Louis Stevenson och Ishavspirater av Frida Nilsson. Två böcker skrivna för barn, med mer än 100 år mellan publiceringsåren. Syftet med uppsatsen är att undersöka likheter och skillnader mellan böckernas handlingsförlopp, miljö, karaktärs- och personbeskrivningar samt genre. Syftet är även att undersöka på om metoden för denna uppsats passar för undervisning i grundskolan. Metoden som används är en komparativ analysmetod för att undersöka likheter och skillnader. Analysen visar att det finns många likheter i böckerna och att de båda är skrivna som typiska äventyrsromaner. Resultatet visar även på signifikanta skillnader i karaktärsbeskrivningar, detaljrikedom i miljöbeskrivningar och två olika typer av antagonister. Resultatet visar att metoden kan ses som lyckad för undervisning i grundskolan. Didaktiska aspekter diskuteras även.

Denna uppsats är gjord utifrån en systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar och avhandlingar ligger till grund för undersökningen. Syftet med vår systematiska litteraturstudie är att ta reda på vilka förkunskaper lärare bör ha samt vilka metoder och arbetssätt som lärare kan arbeta utifrån för att undervisa språkutvecklande för elever med läs- och skrivsvårigheter. Denna uppsats utgår från sju vetenskapliga studier, vilka undersöks för att finna de mest centrala aspekterna som ger svar till uppsatsens syfte och frågeställningar. Våra resultat visar att lärare bör ha vissa centrala förkunskaper om språkets uppbyggnad för att kunna utveckla språkinlärningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. De centrala förkunskaperna är fonologiska-, ortografiska- och syntaktiska kunskaper samt ha kunskap och förståelse för vad läs- och skrivsvårigheter kan innebära. Våra resultat visar även att det finns olika arbetssätt och metoder lärare kan använder sig av i undervisningen för att arbeta språkutvecklande med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Det arbetssätt och kunskapar som forskningen särskilt betonar är att lärare bör arbeta individanpassat, vilket innebär att hen ser varje elev som en unik individ med olika förmågor och kunskaper. Även att lärare bör ha de didaktiska frågeställningarna i åtanke vid utformande av sin undervisning. Detta bör göras för att elever ska uppnå språkutveckling.

Språkets betydelse i lärandet för flerspråkiga elever är en litteraturstudie om språkets betydelse för flerspråkiga elever samt hur lärare kan arbeta för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling (The significance of language in plurilingual pupils’ learning: A literature study on the significance of language for plurilingual pupils’  and how teachers can work to promote their language development) Independent Project, Swedish, Specialisation in elementary school, grade 4-6, Basic Course, 15 Credits. School of Humanities, Education and Social Sciences. The language is important for all pupils’ knowledge development in school, maybe even more so for plurilingual pupils’. The aim of the following literature review is to inquire into what research says about the importance of language in learning processes for plurilingual pupils’ in the Swedish elementary school and how teachers can work to support plurilingual pupils’ learning and language development. Based on the literature, there are central subjects in the study to give an overview knowledge of the aim, they are: mother tongue, first and second language learning, multilingualism and cognitive development, attitudes towards multilingualism, sociocultural perspective, Swedish and Swedish as a second language. The results show that language plays a central role in school and that language skills of plurilingual pupils’ in the Swedish language are of great importance for how pupils’ will develop their knowledge in school and for their success. Therefore, teachers 'attitudes, choice of teaching methods and approaches are of crucial importance for plurilingual pupils’ knowledge development.