This study attempts to shed light on the psychological mindsets of two minor femalecharacters in two fictional stories, Lady Capulet, the mother in Romeo and Juliet (1597), and Mrs Bennet, the mother in Pride and Prejudice (1813). The stories are set centuries apart by two different English authors. Romeo and Juliet was written by William Shakespeare and was published in 1597, whilst Pride and Prejudice was written by Jane Austen and was published in 1813. This essay will examine why the authors show the mothers with characteristic attitudes and habitual behaviours that inherently portray them as women affected by patriarchy. Lady Capulet is revealed as a mother who supports her husband in the arrangement of her daughter’s marriage, but as a mother who punishes her daughter for refusing to marry a man arranged by the father. Mrs Bennet is portrayed as a mother driven by materialistic gains, whose ultimate obsession is to find men to marry her daughters, a mother who also punishes her daughter for refusing to marry a man picked out by her. The authors are well renowned, and both tales are amongst the greatest romantic love stories of all times. Nevertheless, these stories do not support the feminist cause for equality of the sexes but instead create a reality of a society that was essentially patriarchal. Psychoanalytical feminist literary criticism reveals that the authors were deeply influenced by a patriarchal culture, which they have reflected and created in the mother characterisations of their stories.

In this study, gender construction in narratives published on the website Creepypasta is analysed from a linguistic perspective. Within the linguistic study, verb phrases protruding processes of a materialistic, verbal or mental character are excerpted and analysed. The purpose of the study is to examine what types of gender stereotypes can be identified in the selected research material, as well as what such reproductive practices of stereotypical gender roles can imply, in terms of gender awareness. Results of the study are found to suggests that even though the practice of creating Creepypasta-narratives can be considered fairly modern, and therefore creators might be more aware of gender bias, stereotypical genders, as well as stereotypical depictions of women, are still identified. Therefore, further study is suggested to focus on how reader-response processes within the collective community of Creepypasta work to construct stereotypical genders in texts which can be considered gender-neutral.

Denna uppsats undersöker vilka skillnader som gjorts när man adapterat en bok till film. Boken som behandlas är Bröderna Grimms folksaga ”Törnros” (1981, som är översatt från en utgåva år 1913-14) och den modernare filmatiseringen av Walt Disney (1959). Uppsatsen följer en komparativ struktur och båda verkens berättelser beskrivs med en narrativ metod för att klargöra verkens särart och skillnaden mellan dem. Det som behandlas och jämförs är hur karaktärer, miljö och motiv förändrats från boken till filmen. Förutom fastställandet av de stora skillnaderna som finns kommer uppsatsen behandla hur materialet kan användas i den pedagogiska verksamheten för årskurs 1-3.

Studien behandlar Astrid Lindgrens bok Mio, min Mio från år 1954. Det är en känd barnboksom har blivit läst av många barn genom åren. Studien utgår från två olika delar.De olika delarna behandlar två olika saker. Först presenteras en analys av vetenskapliglitteratur ur perspektivet högläsning som didaktiskt val och värdegrundsuppdraget iLäroplanen (LGR11). Vi diskuterar kring centrala verktyg som praktiskt kan bidra ihögläsning.Den andra delen är en fallstudie där vi ska pröva våra teorier från uppsatsens inledande del iett antal olika frågeställningar på det skönlitterära verket Mio, min Mio av Astrid Lindgren.De metoder som används för att fullfölja studiens frågeställningar är en fallstudie, där sökningav litteratur av olika böcker och verk används för att få fram de svar som eftersöks. Studieninnehåller också egna tankar, reflektioner och analyser vad gäller högläsning och bokensinnehåll. De resultat som framgår i studien är att högläsning har många möjligheter ochutmaningar men framför allt att högläsningen har betydelse för barnens språkliga utveckling.Studien visar också ett resultat av att boken är möjlig att koppla ihop med läroplanensvärdegrundsuppdrag och bidra till dess fullgörande.

Idag kategoriseras den svenska skolan som mångkulturell och flerspråkig vilket ställer nya krav på undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka om och hur flerspråkighet synliggörs i svenskämnets läromedel. Prima Svenska 5 används i skolorna idag och sedan 2015 medan Språket lever! 5 användes mellan 1997 och när Lgr 11 utkom 2011.Läromedlen undersöktes utifrån en komparativ analys som är inspirerad av teorierna flerspråkighet, mångkulturalitet och translanguaging. Resultatet visar att flerspråkighet synliggörs utifrån ett västerländskt perspektiv i läromedlen. Dock förekommer det fler mångkulturella personer i Prima Svenska 5 än Språket lever! 5. Resultatet visade också att läromedlen inte ger förslag på uppgifter som är användbara i ett transspråkande klassrum utan det är något som läraren själv får konstruera. Uppgifter där translanguaging kan användas förekommer därför inte i läromedlen.

Denna uppsats är en komparativ studie av Astrid Lindgrens bok Pippi Långstrump (1945) och den 30:e upplagan av samma bok (2016). Uppsatsens syfte är att se skillnader i språkbruket samt tillägg och borttagningar mellan en originalupplaga och en senare upplaga av en svensk, klassisk barnbok. Upplagan från 2016 har genomgått en försiktig stilväljande adaption där skillnaderna mellan utgåvorna ändå måste sägas vara marginella. Under analysen diskuteras möjliga anledningar till dessa förändringar. Analysen påvisar vidare att det finns skillnader mellan böckerna som har gjorts för att bättre passa dagens barn och de värderingar som speglar dagens samhälle. Skillnaderna mellan upplagorna kan delas in i tre kategorier; grammatiska ändringar, anpassning för barn och samhällets förändrade värderingar. Det som resultatet visar är att originalutgåvan (1945) är skriven i ett samhälle med andra värderingar och ett annat språkbruk än den 30:e upplagan (2016). I ett diskussionsavsnitt tar vi upp didaktiska frågor kring hur pedagoger kan använda dessa böcker inom skolan.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vilket utrymme kvinnliga respektive manliga författare ges och hur de presenteras i läromedel i svenska 2 för gymnasiet. Inledningsvis presenteras vår teoretiska utgångspunkt som grundar sig i Yvonne Hirdmans genusteori och även centrala begrepp behandlas. Vi redogör för relevant tidigare svensk forskning gjord av Christoffer Dahl, Annica Danielsson och Caroline Graeske. Dessutom presenterar vi en australiensisk studie av Jackie F.K Lee och Peter Collins. Den tidigare forskningen sätts sedan i relation till vår studies resultat. Metoden vi använder för att uppnå studiens syfte är läromedelsanalys. Vi har dels använt oss av en kvantitativ innehållsanalys, dels en kvalitativ textanalys för att kunna besvara våra frågeställningar. För att strukturera vårt resultat har vi även använt oss tematisk analys för att kunna identifiera teman i materialet. Materialet som vi har använt är fyra läromedel anpassade efter Lgy 11 som behandlar kursen svenska 2 för gymnasiet. Resultatet från våra läromedelsanalyser visar att manliga författare dominerar i samtliga läromedel, men hur starkt de dominerar varierar mellan läromedlen och mellan avsnitten. Resultatet visar även att det finns en skillnad mellan hur kvinnliga och manliga författare presenteras och beskrivs i läromedlen. Dessutom visar resultatet att det finns skillnader i beskrivningarna av författarna i de olika läromedlen. I diskussionen lyfter vi de delar av resultatet från den tidigare forskningen som även går att se i vår studies resultat. Likväl diskuterar vi de delar av resultatet som skiljer sig från den tidigare forskningen. Vi diskuterar även att det har skett en förbättring gällande jämställdheten mellan kvinnliga och manliga författare i de läromedel som vi har granskat jämfört med den tidigare forskningen. Slutligen lyfter vi problematiken kring ansvaret att granska läromedel och vikten av att det genomförs.