Jacob Elfwing: Från ragnarök till ainulindalë: En komparativ studie av Eddan och J.R.R. Tolkiens The Silmarillion (2017). Självständigt arbete. Svenska Va, 15 högskolepoäng. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Uppsatsen analyserar J.R.R. Tolkiens roman The Silmarillion (1977) i förhållande till Eddan. Syftet med analysen är att se hur den nordiska mytologin återkommer i Tolkiens verk och vad detta kan tänkas få för betydelse för romanen. En komparativ metod används i form av parallell läsning av Tolkiens roman och Eddan. Analysen visar att The Silmarillion på olika plan har likheter med Eddan. I vissa fall rör det sig om uppenbara influenser medan andra likheter är mer allmänna och inte med säkerhet kan påstås komma från Eddan. Däremot kan man knappast säga att Eddan haft någon mer djupgående inverkan på The Silmarillion som helhet. Avslutningsvis behandlas studiens didaktiska potential inom gymnasieskolan.

Föreliggande studie syftar till att ge en översikt över vilka metoder lärare kan använda för flerspråkiga elever samt vad dessa metoder ger för resultat för deras kunskapsinlärning. Detta undersöker vi genom en litteraturstudie där vi har inkluderat sammanlagt tio studier. Mer specifikt avser studien att undersöka effekter av par- och grupparbeten, modersmålsinkludering, visuella metoder, ökad läsning samt tematisk planering och vad dessa metoder innebär. Resultaten visar att tidigare studier framförallt skriver om modersmålsinkludering samt par- och grupparbeten. Forskare har även i mindre bemärkelse nämnt resterande metoder i sina studier. För att sammanfatta effekterna av metoderna visar de på goda resultat i form av ökat självförtroende, kunskapsutveckling och språkutveckling samt en god samhörighet mellan eleverna. Dessa metoder och dess effekter har diskuterats utifrån flerspråkiga elevers ämneskrav samt metateorin The Input Hypothesis för att se hur metoderna kan sättas in i olika sammanhang.

Johanna Hultgren (2017): Den tidiga läs- och skrivinlärningen. (The early learning in reading and writing). Independent Project, Swedish, Specialisation in Early Years Teaching and Grades f-3, Basic Course, 15 Credits. School of Humanities, Education and Social Sciences. Under den tidiga läs- och skrivinlärningen så finns det många teorier om hur det ska undervisas i klassrummet. Under den tidiga utvecklingen så finns det teorier som skiljer sig. Många lärare ser det som något positivt om elever har med sig erfarenheter från hemmet, medan vissa lärare inte ens tänker på de tidigare erfarenheter som dessa elever besitter och endast tänker på hur det traditionella arbetssättet ser ut. Det traditionella arbetssätten som man är van med, ser inte till de erfarenheter som barn har med sig när de börjar skolan. Många kan redan grunderna av vad det innebär när man undervisar i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Medan vissa inte vet hur de ska undervisa på ett rätt sätt för att gynna och få med alla. Det är viktigt att som lärare ta vara på alla de erfarenheter och kunskaper som eleverna besitter samt kunna undervisa på ett varierat sätt oberoende på vilken nivå de ligger på. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad ett antal forskningsstudier lyfter fram som centrala faktorer för en gynnsam tidig läs- och skrivinlärning i skolan. De frågeställningar som besvaras i detta arbete är, vilka faktorer lyfts som centrala för att gynna en tidig läs- och skrivinlärning? Samt, hur kan lärare arbeta med dessa centrala faktorer? Resultatet i denna litteraturstudie visar att de barn som kommer med erfarenheter kring läsning och skrivning får ett försprång när de börjar skolan. Dessa erfarenheter som barn tar med sig hemifrån kan lärare använda sig av och ta in i sin undervisning för att gynna undervisningen. Många lärare tar dock inte vara på elevernas erfarenheter vilket gör att många elever tappar motivationen till att lära sig mer då de inte får chansen att utvecklas.

Syftet med denna studie är att utifrån existerande forskning undersöka på vilka sätt datorspel som inte är utformade i undervisningssyfte påverkar elevers vokabulär i engelska samt vilka aspekter från datorspel vi kan använda oss av i engelskklassrummet. Det finns många studier som menar att datorspel gynnar barn och ungdomars utveckling av engelskt vokabulär och språkinlärning i allmänhet. Andra studier visar att datorspel stjälper språkinlärning genom att skapa aggressivitet och fokus på fula ord. Det finns många spel som tekniskt sett har beståndsdelarna för att vara en bra miljö för andraspråksinlärare av engelska. Denna studie undersöker vad forskning säger om detta och ställer deras resultat mot och med varandra för en sammanställning. Studien berörs av artiklar som är både svenska och internationella eftersom syftet handlar om engelska för andraspråksinlärare vilket innebär att det appliceras till alla barn och ungdomar som spelar datorspel oavsett ursprung. Artiklarna vi har valt att använda oss av handlar om hur datorspel påverkar språkinlärning på ett eller annat sätt. Vi har valt att avgränsa oss till spelgenren ”mmorpg” (massivley multiplayer online role playing game) av anledningen att det är den spelgenren som enligt forskning tilltalar flest barn och ungdomar i form av intresse. Resultatet visar att datorspel kan bidra till ett utökat ordförråd i engelska för andraspråksinlärning. Dock för att datorspel ska kunna bidra till det på bästa sätt bör andraspråksinläraren ha ett intresse för datorspel eller vara villig att lägga ner mycket tid för att skapa ett intresse. Resultatet visar också att det finns aspekter från datorspel som dess uppbyggnad, design och dess mål- och belöningssystem som kan implementeras i engelskundervisningen för att bygga upp ett intresse om ämnet och skapa motivation.

Syftet med denna litteraturstudie är att jämföra Sveriges respektive Norges läsförståelseundervisning. Vi har analyserat material från olika publikationstyper för att återspegla vad tidigare forskning säger om ämnet. De frågeställningar arbetet utgår ifrån är: Hur ser läsförståelseundervisningen ut i respektive land? Vilka satsningar har gjorts i respektive land för att öka läsförståelsen? Vilka bakomliggande faktorer påverkar resultaten? Källorna i studien uppgår till 20 och består av olika publikationstyper i form av doktorsavhandlingar, artiklar, olika undersökningar och läroplaner. Utifrån materialet har vi gjort en grundlig jämförelse mellan Sverige och Norge. Resultatet av studien visar att Norges satsningar på läsförståelseundervisning de senaste 15 åren har varit mer genomtänkta och innehållit en tydligare struktur än de svenska. Norge har tagit lärdom av sina tidigare brister och systematiskt arbetat fram ett kunskapscenter som baseras på vetenskap och utgår från universitet. Norge har även lagt stora satsningar på att öka motivationen till att läsa. Genomgående för den svenska läsförståelseundervisningen är att det lagts för stort ansvar på elever i för tidig ålder. Sverige startade ett nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling som ligger under Skolverket och som inte är forskningsbaserat till skillnad från Norges kunskapscenter. Studien påvisar flertalet bakomliggande faktorer som påverkar resultaten och som vi i vår framtida profession kommer dra nytta av. Dessa bakomliggande faktorer pekar på hur migrationen, hemförhållanden och andra omständigheter påverkar resultaten.

No description available.

Litteraturstudiens syfte är att klargöra vad forskning belyser om lärares högläsning. Syftet innefattar även lärares arbetssätt i undervisning för att gynna elevers språkutveckling. Utefter syftet har två frågeställningar formulerats: Vad finns det för för- respektive nackdelar med högläsning?  Hur kan högläsning praktiskt utföras av lärare för att gynna elevers språkutveckling? Frågeställningarna besvaras genom att vetenskapligt material i form av tidskriftsartiklar, avhandlingar och monografier har samlats in och analyserats. Skilda kriterier för inklusion har formats för att bedöma materialets relevans. Ett perspektiv som är återkommande i många källor är det sociokulturella perspektivet, som förespråkar språkutveckling i gemenskap. Resultatet visar att elevers språkutveckling kan gynnas av lärares högläsning. Däremot behöver lärare tillämpa olika tillvägagångssätt för att kunna möjliggöra positiva effekter hos elever. Synen på högläsning behöver ses som ett lärandetillfälle och inte enbart som en gemytlig stund. Genom studiens resultat framkommer det fyra olika tillvägagångssätt som lärare kan använda sig av i undervisning. Svårigheter som kan uppstå vid högläsning presenteras i studiens resultat.

Studien analyserar två bilderböcker ur den svenska bilderbokskonstnären och författaren Elsa Beskows populära tantserie. Den första är Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin skriven år 1918 och den andra är Petters och Lottas Jul utgiven för första gången år 1947. Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra hur barnkaraktärerna i böckerna framställs, hur böckernas barnsyn kommer till uttryck och undersöka hur böckernas barnsyn förhåller sig till den barnsyn som kommer till uttryck i FN:s barnkonvention. Ytterligare en del av studiens syfte är att föra en diskussion kring hur pedagogen kan arbeta med bilderböckers syn på barn i äldre tider. Studien utgår ifrån det Lena Kåreland tar upp om behov- och kravpedagogik, Ellen Keys barnsyn och det Anne Banér tar upp om framväxten av sekelskiftets traditionella barnsyn. Studien utgår även ifrån Maria Nikolajevas föreställningar om bilderboken. Analysen visar att barnkaraktärerna framställs som lydiga och hjälpsamma. Analysen visar även att de båda böckerna ger uttryck för behov- och kravpedagogik samt att böckernas barnsyn till stor del är påverkad av Ellen Keys barnsyn. De båda böckernas barnsyn stämmer även i hög grad överens med den barnsyn som kommer till uttryck i FN:s barnkonvention. Den avslutande didaktiska diskussionen kommer fram till att pedagogen kan arbeta med tantböckerna i klassrummet parallellt som pedagogen arbetar med temat barn och barns villkor i äldre tider.

In recent years, Sweden has become more multicultural than before. This is due, among other things, to the fact that an increasing number of refugees have applied here. The increased flow of immigrants has caused a lot of prejudice in society, which has also entered the school. The purpose of this paper is to illustrate how these prejudices appear in society and schools and also how they may have arisen through relevant research and literature, based on an identity perspective. Since I address problems, I also want to introduce solutions, therefore, are also methods that teachers can use in second language education suggested. In order to answer these questions, research and literature on multilingualism at school have been studied. The result shows that the prejudices are various, for example it is a common idea that pupils who are multilingual are disorderly and monolinguistic students are not. One reason why people think like that is because of the media. Media has a big role in spreading preconceptions that becomes self-fulfilling prophecy. Thus, thoughts and ideas are built upon each other in society onto the incorrect truths published in the media. It is also common that it exists a “us and them feeling”, where Swedes and immigrants separately stick together. In order to challenge these prejudices in school, working methods that include all can be used. In this essay, translanguaging and genre pedagogy, using the circular model, is recommended as favorable teaching methods.

I det här arbetet undersöker vi hur man kan arbeta med dystopisk skönlitteratur som primärt verktyg i ämnesövergripande arbete på gymnasiet. Vi undersöker också hur ett sådant arbete kan främja elevernas kritiska tänkande och hur det kan gynna lärare i yrket. Uppsatsen vilar på en teoretisk grund vilken utgår från ett sociokulturellt lärande. Teoretikerna vi använder som stöd är Roger Säljö och Lev Vygotskij. Vi använder de skönlitterära verken Brave New World av Aldous Huxley, Kallocain av Karin Boye, 1984 av George Orwell och The Hunger Games av Suzanne Collins, som exempel i ett ämnesövergripande arbete. I studien har vi kommit fram till att ett ämnesövergripande arbete med dystopisk skönlitteratur som nyckeltext fungerar mellan svenska och flera olika kurser på gymnasiet. Vi har även kommit fram till att arbete med dystopisk skönlitteratur kan gynna elevers kritiska tänkande, vissa berättelser mer än andra. Genom att använda dystopisk skönlitteratur som nyckeltext i ett ämnesövergripande arbete får läraren avlastning i arbetsbördan. Det finns även dubbel kompetens att tillgå i ett sådant arbete, även för eleverna som genom textsamtal utifrån olika perspektiv har bättre förutsättningar till högre måluppfyllelse.