Litteraturstudiens syfte är att klargöra vad forskning belyser om lärares högläsning. Syftet innefattar även lärares arbetssätt i undervisning för att gynna elevers språkutveckling. Utefter syftet har två frågeställningar formulerats: Vad finns det för för- respektive nackdelar med högläsning?  Hur kan högläsning praktiskt utföras av lärare för att gynna elevers språkutveckling? Frågeställningarna besvaras genom att vetenskapligt material i form av tidskriftsartiklar, avhandlingar och monografier har samlats in och analyserats. Skilda kriterier för inklusion har formats för att bedöma materialets relevans. Ett perspektiv som är återkommande i många källor är det sociokulturella perspektivet, som förespråkar språkutveckling i gemenskap. Resultatet visar att elevers språkutveckling kan gynnas av lärares högläsning. Däremot behöver lärare tillämpa olika tillvägagångssätt för att kunna möjliggöra positiva effekter hos elever. Synen på högläsning behöver ses som ett lärandetillfälle och inte enbart som en gemytlig stund. Genom studiens resultat framkommer det fyra olika tillvägagångssätt som lärare kan använda sig av i undervisning. Svårigheter som kan uppstå vid högläsning presenteras i studiens resultat.

Syftet med arbetet är att fördjupa våra kunskaper om hur lärare i F-3 bemötermuslimska elever för att inkludera alla då detta kan upplevas problematiskt. Föratt besvara våra forskningsfrågor har vi valt att arbeta med sex styckenkvalitativa intervjuer. Resultatet visar att värdegrundsarbetet är det centrala föratt bemöta muslimska elever. Slutsatsen är att lärare i F-3 arbetar varierat ochhar värdegrunden central i all undervisning likväl som utanför klassrummet.