This thesis is a comparative analysis of the African American author Toni Morrison’s novel Beloved and the Native American writer Louise Erdrich’s novel Love Medicine. The focus of this essay will be the theme motherhood. A feminist theoretical and critical approach are used throughout the thesis and focus is laid upon the third wave of feminism which: “borrows from post-structural and contemporary gender and race theories (…) to expand on marginalized populations’ experiences.” (Purdue OWL). In the novel Love Medicine the characters Marie and Lulu are examined. Both characters are strong independent women and through them the author challenges the Western-European image of motherhood, family and female characteristics. In the novel Beloved, the characters Sethe and Baby Suggs are studied with two focus points. The first is the impact that motherhood can have on the development of the self and how Morrison shows this through the character Sethe. The second focus point is the effects that come from slavery and mainly the effects that can come from the denial of motherhood. These novels manage to challenge the western norm of motherhood through different aspects and in different ways.

Bakgrund: Idag lever cirka 37 miljoner människor med HIV/AIDS i världen. HIV smittar inte genom att röra en annan person, men kan smitta via bröstmjölk, blod eller vid samlag. Personer som lever med HIV/AIDS riskerar att möta en stigmatisering i vården. Att arbeta inom vården innebär att ge alla samma respekt och bemötande trots vilken sjukdom eller bakgrund personen har. Syfte: Att belysa sjuksköterskors/sjuksköterskestudenters attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS. Metod: En systematisk litteraturstudie där åtta artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats. Databaser som användes var Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Artiklarna hade kvantitativ ansats. En integrerad innehållsanalys användes i analysen. Resultat: Visade varierande attityder. Negativa attityder baserades på rädsla att bli smittad som ledde till utebliven vård och onödiga skyddsåtgärder. Även positiva attityder framkom då det genererade i vilja att ge vård till patienter med HIV/AIDS Slutsats: Kunskap är den mest avgörande faktorn för sjuksköterskorna/sjuksköterskestudenternas attityd. Detta leder till hur attityden avspeglas till patienter med HIV/AIDS. Så ju mer kunskap sjuksköterskan hade om HIV/AIDS, desto mindre negativa attityder fanns det om patienten.

Eftersom motivation har ett nära samband med lärande kan det upplevas oroväckande när lärare har svårt att motivera sina elever till läsning. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 skriver endast att lärare bör motivera sina elever till läsning, men nämner inga konkreta exempel på hur. Därför väljer vi att genom denna litteraturstudie ringa in de didaktiska strategier som forskning under 2000-talet anser vara användbara för att motivera elever till att vilja läsa. Forskningen som diskuteras i resultatdelen utgår från 15 artiklar med 15 studier som resulterat i att elever motiverats till läsning. De olika studierna mynnar ut i sex kategorier: högläsning av lärare, välja rätt text, interaktion mellan elever, individanpassning, skapa tillgänglighet till böcker och IKT - informations- och kommunikationsteknik. Slutsatsen vi drar i denna studie är att för att motivera elever till läsning handlar det i grund och botten om att lära känna eleven och finna elevens intresse, och därav hitta den bäst lämpade strategin för just den enskilde eleven.

Gli anni di piombo sono un periodo storico che ha lasciato una traccia indelebile nella società italiana. La presente tesi è un`analisi del modo in cui gli eventi degli anni di piombo vengono rappresentati e riproposti nella cinematografia prodotta nei quarant`anni successivi. Nell`analizzare una così vasta ed eterogenea filmografia si é cercato di individuare l`esistenza di una tendenza di carattere generale che fosse comune alla maggioranza delle pellicole prodotte sull`argomento, in modo da rivelare che tipo di correlazione esiste tra i film analizzati ed il contesto storico, sociale e culturale in cui sono stati prodotti. I film analizzati sono stati raggruppati in tre aree tematiche riguardanti, rispettivamente, i film dedicati al terrorismo di sinistra, quelli dedicati al terrorismo di destra e, infine, la cinematografia che affronta l`eredità lasciata dagli eventi degli anni di piombo sulla società italiana. Nel corso di tale analisi, ciò che è emerso è una produzione cinematografica che risulta estremamente sintomatica del contesto storico e culturale entro il quale è stata prodotta. I film in esame, tutti, seppur in modalità estremamente differenti, alle prese con la ricerca di quel superamento del trauma che gli eventi degli anni di piombo avevano causato, risultano infatti sintomatici delle circostanze storiche e culturali in cui sono emersi: si tratta, quindi, di un corpus cinematografico che rappresenta eventi, circostanze e sentimenti che sono tutti profondamente ancorati nel proprio contesto storico e culturale.

Läsförståelse är nyckeln till framgång i skolan och en avgörande kompetens för att individen ska kunna fungera i ett kunskapssamhälle som vårt. I PISA-undersökningen från 2012 framkom det att svenska elevers läsförståelse har försämrats markant i jämförelse med tidigare år. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad den didaktiska forskningen betonar och lyfter fram om hur undervisningen kan utformas av läraren för att möjliggöra utveckling av en god läsförståelse hos eleverna i grundskolans tidiga år. Med följande syfte som utgångspunkt formulerades två frågeställningar: Hur kan lässtrategier och metoder användas av läraren i undervisningen för att skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en god läsförståelse? Vilken betydelse har läraren i elevernas utveckling av god läsförståelse i undervisningen? Studien är en litteraturstudie, vilket innebär att olika vetenskapliga publikationer har lästs och analyserats. Undersökningsmaterialen består av avhandlingar och vetenskapliga artiklar, innefattande både nationell och internationell forskning. För att avgöra materialets relevans har kriterier för inklusion skapats. Vidare analyserades materialet i olika steg och med stöd av en analysöversikt.   Beträffande studiens första frågeställning visar resultatet att undervisningen ska bestå av varierade metoder i form av högläsning, självständig läsning, frågor och samtal. Vidare framkommer det att användning och kombination av flera olika förståelsestrategier i undervisningen bör användas då det främjar elevernas läsförståelse. Även användandet av metakognitiva strategier bidrar till förbättring av läsförståelseutvecklingen. Utifrån studiens andra frågeställning visar resultatet att läraren har en betydande roll i elevernas läsförståelseutveckling. Det inkluderar lärarens kompetens, professionella utveckling samt att läraren är en modellerare och erbjuder en stödstruktur [scaffolding] som möjliggör för eleverna att utveckla en god läsförståelse. Den slutsats som dras utifrån resultatet är att undervisningen kan organiseras på olika sätt för att bidra till utveckling av god läsförståelse hos eleverna. Det handlar om att läraren varierar sin undervisning samt gör medvetna val av metoder och arbetssätt. Vidare har läraren en betydande roll i elevernas utveckling vilket betyder att de själva måste besitta kompetens inom läsförståelsen för att kunna undervisa eleverna.

Uppsatsen analyserar förändringar i berättartekniken när Charlotte Brontës roman Jane Eyre adapteras till serieroman och till film. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de berättartekniska aspekterna intrig, tid och berättare kan förändras vid adaptioner från roman till serieroman och till film, samt vilka didaktiska begränsningar och möjligheter adaptioner medför för lärare som ämnar arbeta med adaptioner. Uppsatsen utgår från en komparativ metod med hjälp av adaptionsteori, och av berättartekniska analysverktyg som är hämtade från bl.a. narratologin. Analysen visar att intrigen är möjlig att överföra från roman till andra medier, medan tid och berättare kräver ombearbetning. Vidare visar diskussionen att svensklärare som överväger att erbjuda sina elever att ta del av skönlitteratur via andra medier än böcker bör vara observanta på vilka förändringar som adaptioner medför och hur det påverkar undervisningsmöjligheterna.

This thesis consists of a close reading and meta-analysis of themes and patterns in the works that comprise the fictional world of “Middle-Earth” created by J. R. R. Tolkien, in specific relation to the culturally prevalent views of the decadence of modernity and the ideological dynamics of fascism. This thesis explores the ideological dynamics of the fictional world constructed by Tolkien’s texts, and argues that his work contains demonstrable similarities to the ideological dynamics of fascism in its response to the existential challenges of modernity. To clarify, this thesis does not argue that Tolkien’s fiction can be read as “fascist,” tout court, but rather to give a comprehensive outline of how the fictional world created within his texts relate to discourses critical of modernisation and to what extent the aesthetic and ideological dynamics of this world present what I will call a fascist utopia. Tolkien’s work will be approached using the arguments and theories from canonical texts and authors regarding discourses on modernity, including works from the fields of philosophy (Nietzsche), political economy (Marx and Engels), literary studies, sociology (Durkheim, Weber and Simmel) and psychology (Freud). Alongside this I will use relevant studies of fascism to analyse how Tolkien fits within and relates to the aforementioned discourses. I assert the findings that Tolkien creates a world which, in its attempts to renew the values of the past through the presentation of mythology, rootedness, community, agrarianism and hierarchy, demonstrates a semi-fascistic utopia. This is not to cast aspersions or make claims about Tolkien’s creative intentions or personal ideology, rather an observation as to the content and themes of his fictional world. I will argue this fictional world aligns with fascist concepts of identity, nationhood, heritage, mythology and renewal; however, at the same time finding it non-aligned with the central thrust of fascism, in its overt condemnation of industrialism and technology. This contradictory combination produces a fictional world which presents the renewal of what Roger Griffin terms the “shields against ontological terror” (75) now lost or delegitimised in the modern age.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger om elevers läsförståelse och hur den kan främjas genom gemensam läsning i ämnet svenska, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilken betydelse har högläsning med efterföljande textsamtal för elevers läsförståelse, i grundskolans tidigare år?  Eleverna i den svenska skolan har under en period haft låga resultat i internationella mätningar. Samtidigt ökar kraven på eleverna, både i skolan och samhället. Av den anledningen är denna forskning högst angelägen att genomföra. För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om gemensam läsning och textsamtal som sker i skolan.  Resultatet visar att gemensam läsning i form av högläsning och efterföljande textsamtal främjar elevers läsförståelse. Det är främjande då det hjälper elever att associera obekanta ord och meningar till sådant som är bekant för dem sedan tidigare. Likaså ger det kollaborativa lärandet också stöd i elevernas läsförståelse, då de får ta del av sina kamraters tankar och kunskaper kring det lästa.  Studien visar också att det saknas vetenskapliga artiklar med fri tillgång kring ämnet och skulle därmed behöva vidare forskning, för att kunna få ett mer fruktbart svar med en bredare vetenskaplig grund. Därför skulle det vara gynnsamt att vidareutveckla detta område med ytterligare forskning.  Den didaktiska implikationen är följaktligen att lärare och andra verksamma personer i skolbranschen behöver arbeta mer med den pedagogiska avsikten till högläsning och inte endast läsa böcker för en lugnande och samlande effekt.  På så vis har undersökningen bidragit till en öppning för yrkesverksamma pedagoger, men också till en öppning för vår framtida forskning.

Det är stora skillnader i elevers ordförråd när de börjar skolan. Ordförrådet är ett viktigt verktyg i skolans alla ämnen men det finns inga tydliga riktlinjer för hur lärare ska jobba med ordförrådet. Konsekvenserna ett dåligt ordförråd kan leda till är ofärdiga utbildningar och utanförskap i samhället. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger om utveckling av ordförrådet, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilka metoder kan lärare använda för att förbättra F-3-elevers ordförråd i svenska? För att besvara frågeställningen har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om vilka metoder man kan använda för att lära ut ordförråd på ett effektivt sätt. Resultatet visar att metoder som via dialog ger en förklaring av ett obekant ord är bra för ordförrådet. Ju fler sätt ett ord kan sättas in i ett sammanhang desto djupare blir förståelsen. Resultaten visar också att läraren måste införa undervisning specifikt om ordförrådet för en produktiv ordinlärning. De vetenskapliga studierna i denna litteraturöversikt är alla genomförda med det engelska språket i fokus. För att resultaten fullt ut ska kunna generaliseras till svenska elever behövs även svenska studier. Ett förslag på vidare forskning är att undersöka hur en planerad ordförrådsundervisning faller ut jämfört med den ordinarie undervisningen. En utvecklande dialog mellan elever och lärare är grunden för ett bra ordförråd.

Syftet med studien är att granska en kommunal lässatsnings läsfrämjandearbete och boktips gentemot F–3 ur ett genusperspektiv. Studien visar vad en kommunal lässatsnings styrdokument ger för riktlinjer till bibliotekskonsulenter samt hur de resonerar vid val av tipsböcker. Vidare visar studien hur olika karaktärer framställs i några utvalda tipsböcker och huruvida en kommunal lässatsnings lärarhandledningar inbjuder till samtal kring det. Metoderna vi valt att använda oss av är innehållsanalys, kvalitativ intervju och litteraturanalys. Genom innehållsanalyserna granskade vi vad den kommunala lässatsningens styrdokument samt lärarhandledningar uttrycker om genus. Den kvalitativa intervjun hjälpte oss att undersöka hur den kommunala lässatsningens bibliotekskonsulenter resonerar vid val av boktips. Litteraturanalysen gjordes på några utvalda böcker som den kommunala lässatsningen rekommenderar som högläsningsböcker för årskurserna 2–3. Resultatet vi kommit fram till visar att det är ett komplext arbete att arbeta läsfrämjande och samtidigt ta hänsyn till andra aspekter så som ett genuskritiskt perspektiv. Böckerna den kommunala lässatsningen förmedlar innehåller således både traditionella och brytande föreställningar av manligt och kvinnligt. Det är därför viktigt att som verksam lärare vara kritisk till material som används och noga värdera sina val.