Arbetet fokuserar på flerspråkighet och ordförrådsutveckling i undervisning och grundar sig på ett sociokulturellt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Forskare är eniga kring betydelsen av ett stort ordförråd som viktig för språkutveckling (Stanovich 1986; Vermeer 2001; Shepard & Sheng 2009). Tidigare forskning visar att flerspråkiga elever har svårigheter med att förstå och följa med i undervisningen till följd av bristande ordförrådskunskap. En återkommande slutsats i forskningen är att lärare besitter en bristande kompetens att skapa en relevant språkundervisning för flerspråkiga elever (Lindberg 2007; Liberg 2010; Musk & Wedin 2010; Vetenskapsrådet 2012). Med anledning av tidigare forskning och våra egna erfarenheter från Verksamhetsförlagda Utbildningar (VFU) bör frågan om hur lärare skapar en undervisning för att främja flerspråkiga elevers ordförråd, lyftas fram. I denna kvalitativa studie genomför vi intervjuer med fyra lärare, från fyra olika kommuner. Syftet är att undersöka hur lärare talar om sina möjligheter att skapa en undervisning för att flerspråkiga elever ska få möjlighet att utveckla ett ordförråd. Vårt resultat visar att de fyra lärarna inte har en bristande kompetens i att skapa en relevant språkundervisning. Lärarna visar en medvetenhet om ordförrådets betydelse och ser fördelarna med flerspråkighet i klassrummet. I undersökningen framkommer det att det finns för många bakgrundsfaktorer som påverkar lärarens undervisning för att kunna påstå att det är just lärarnas kompetens som brister. Resultatet pekar på att skolorna inte är effektiv i sin användning av resurser och riktlinjerna är otydliga.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka och få mer kunskap om hur lärare säger sig använda olika ordförrådsutvecklande undervisningsmetoder samt vilka förutsättningar olika lärarkategorier beskriver som viktiga för att realisera dessa metoder i skolans undervisningspraktik så att språkligt sårbara elevers olika behov och förutsättningar tillmötesgås. Studien är uppdelad i en förstudie och en huvudstudie. Via förstudien, som hade en kvantitativ ansats, undersöktes studiens första forskningsfråga vilken ville ha svar på hur lärare säger sig använda olika forskningsbaserade undervisningsmetoder för ordförrådsutveckling. I förstudien användes som forskningsdesign en surveyundersökning med webbenkät som metod. Webbenkäten skickades ut till samtliga lärare på fyra kommunala skolor i en medelstor svensk stad.  Den lades också ut på kommunens nätverk för prioriterade områden. Enkäten kom att besvaras av 20 lärare. För att ta reda på vilka och hur många metoder lärare säger sig använda i sin ordförrådsundervisning användes en kvantitativ innehållsanalys. Resultaten av enkäten visar att samtliga metoder och strategier som tidigare forskning lyft fram som effektiva användes av lärarna i olika omfattning. Slutsatsen kan utifrån resultaten dras att flertalet av lärarna bör bredda sin ordförrådsundervisning genom att använda fler metoder för att ge elever med språkstörning de rätta förutsättningarna att utveckla sitt ordförråd och därigenom nå målen.  Att lärarna använde metoderna i olika omfattning gjorde att vi blev intresserade av att få djupare kunskap om vad denna skillnad grundar sig i. Huvudstudien kom så att undersöka vilka faktorer på individ-, grupp-, och organisationsnivå olika lärarkategorier säger påverkar förutsättningarna för en ordförrådsutvecklande undervisning och hur dessa hänger samman. För detta användes en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Två lärare valdes utifrån en subjektiv urvalsprocess ut från förstudiens webbenkät. För att finna speciallärare till studien användes ett snöbollsurval då kollegor på olika skolor vidarebefordrade vår för förfrågan om att delta i studien. Lärarna och speciallärarna kom från fyra olika skolor. Genom att använda en tematisk innehållsanalys kategoriserades lärarnas beskrivningar över olika faktorer som de menar påverkar förutsättningarna för en ordförrådsutvecklande undervisningspraktik. Huvudstudiens resultat visar att lärarna anser att kompetens har störst inverkan på hur ordförrådsutvecklande undervisning bedrivs. För att utveckla en sådan kompetens menar lärarna och speciallärarna att det krävs ett strukturerat kollegialt lärande samt intern och extern fortbildning. Speciallärarna i studien menar att de i sin roll kan vara en länk i detta. För att realisera kompetensutveckling menar lärarna och speciallärarna att en viktig förutsättning är att rektor har specialpedagogisk kompetens och på olika sätt prioriterar och driver språkutvecklingen på skolan. Lärarna framhåller också vikten av samarbete mellan skolans olika yrkesgrupper, en medveten möblering, och kompetens kring digitala verktyg.  Utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori (1979) har vi genom vår forskning kunnat visa på hur dessa olika faktorer på individ-, grupp- och organisationsnivå måste samverka för att lärarna ska ha möjlighet att bedriva en ordförrådsundervisning som möter alla elevers behov.    Nyckelord: Specialpedagogik, grundskolan F-9, enkätsvar och intervju, kvantitativ innehållsanalys, tematisk innehållsanalys

Det är stora skillnader i elevers ordförråd när de börjar skolan. Ordförrådet är ett viktigt verktyg i skolans alla ämnen men det finns inga tydliga riktlinjer för hur lärare ska jobba med ordförrådet. Konsekvenserna ett dåligt ordförråd kan leda till är ofärdiga utbildningar och utanförskap i samhället. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger om utveckling av ordförrådet, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilka metoder kan lärare använda för att förbättra F-3-elevers ordförråd i svenska? För att besvara frågeställningen har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om vilka metoder man kan använda för att lära ut ordförråd på ett effektivt sätt. Resultatet visar att metoder som via dialog ger en förklaring av ett obekant ord är bra för ordförrådet. Ju fler sätt ett ord kan sättas in i ett sammanhang desto djupare blir förståelsen. Resultaten visar också att läraren måste införa undervisning specifikt om ordförrådet för en produktiv ordinlärning. De vetenskapliga studierna i denna litteraturöversikt är alla genomförda med det engelska språket i fokus. För att resultaten fullt ut ska kunna generaliseras till svenska elever behövs även svenska studier. Ett förslag på vidare forskning är att undersöka hur en planerad ordförrådsundervisning faller ut jämfört med den ordinarie undervisningen. En utvecklande dialog mellan elever och lärare är grunden för ett bra ordförråd.

SAMMANFATTNING Fokus för denna studie har varit att undersöka hur lärare undervisar på mellanstadiet för att utveckla elevers ordförråd för att eleverna ska kunna ta del av och förstå olika texter. Vi har valt att undersöka undervisning som ges på mellanstadiet på grund av att texterna ökar både i längd och i komplexitet. Vi vill även undersöka hur undervisningen kan utformas för att passa alla elever i klassrummet och hur samarbetet med speciallärare ser ut i det inkluderade klassrummet. Vi har valt en kvalitativ ansats och samlat in data genom observationer i såväl enspråkiga som flerspråkiga klassrum på sex olika skolor. Därefter intervjuades de sex mellanstadielärarna. Resultatet visar att lärare i det inkluderade klassrummet använder flera olika forskningsbaserade metoder för utveckling av ordförrådet och att ett aktivt arbete med strategier för ordtillägnande och befästning är något som förekommer i alla sex skolor. Resultatet visar tydligt, i linje med det sociokulturella perspektivet, att lärande skapas i ett samspel mellan lärare och elever och att den gemenskapsorienterade inkluderingen är en förutsättning i detta samspel. Trots de goda intentionerna med att inkludera alla elever i ordinarie undervisning framkommer det att den gemenskapsorienterade inkluderingen inte är den allena rådande. Studien visar att både individorienterad och placeringsorienterad inkludering förekommer i klassrummen, vilket får till följd att den pedagogiska delaktigheten lämnar en del i övrigt att önska, i synnerhet för elever i koncentrationssvårigheter och med bristande kunskaper i svenska. I det inkluderade klassrummet måste läraren forma undervisningen så att elever, såväl i svårigheter som med annat modersmål, kan utvecklas i en gemenskap. I det arbetet kan specialläraren ha en viktig roll. Vidare visar studien att det fortfarande är ett vanligt förhållningssätt att skilja elever i behov av särskilt stöd och bristande kunskaper i svenska från ordinarie undervisning. För att den sociala och pedagogiska inkluderingen ska komma till stånd behövs resurser i form av fler speciallärare på skolorna och ett närmare samarbete med dessa i planeringen av undervisningen för att stötta och anpassa undervisningen för elever i behov av särskilt stöd och skiftande förutsättningar. Det utrycks att det behövs en annan organisation kring nyanlända elever som efter några månader direkt-placeras i klass. Dessa elever är inte per automatik i behov av särskilt stöd utan snarare en kvalitativ undervisning i svenska som andraspråk under deras första skolår i Sverige.

Studiens syfte är att undersöka sex lärares åsikter om sina didaktiska val i undervisningen i årskurs 1–3 relaterat till elevernas ordförrådsutveckling. Detta är viktigt att undersöka eftersom tidigare forskning visar att lärare använder olika undervisningssätt för att utveckla elevernas ordförråd. Olika undervisningssätt ger eleverna olika förutsättningar för deras utveckling av ordförrådet.  Med en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer genomförts med lärare i årskurs 1–3. Studiens resultat har analyserats och tolkats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I studiens resultat framkommer att samtliga deltagare säger sig arbeta med ordförrådsundervisning genom högläsning. Det framkommer också att samtliga deltagare arbetar med ordundervisning på andra sätt, bland annat med hjälp av olika material som till exempel läroböcker och Ipads. Genom lärarnas uttalanden kan utläsas en medvetenhet om vikten av ett rikt ordförråd. / <p>Svenska</p>

Enligt the simple view of reading består läsning av avkodning och språkförståelse och ordförrådet är en betydelsefull komponent i språkförståelsen. Ordförrådsundervisning är inte prioriterad i skolan trots att den har stor betydelse för elevers språk- och läsförståelse, vilket gjorde ämnet angeläget att undersöka. Syftet är att undersöka hur speciallärare kan arbeta med ordförrådsutveckling på organisations-, grupp- och individnivå för att främja elevers språk- och läsutveckling. Ytterligare ett syfte är att ta del av logopeders kunskaper gällande ordförrådsutveckling och utröna om deras kompetens kan vara värdefull i speciallärarens arbete. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuades 12 respondenter, varav 9 speciallärare och 3 logopeder. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet hos speciallärare runt ordförrådets betydelse för språk- och läsutveckling och att denna kunskap också förmedlas till lärarna. Studien belyses utifrån ett relationellt perspektiv då stor vikt läggs vid undervisning på gruppnivå. Även insatser på organisations- och individnivå presenteras och betydelsen av att ha en röd tråd och samsyn belyses. Av resultatet framgår att det finns utvecklingsmöjligheter i det språkutvecklande arbetet om tid och fortbildningsmöjligheter ges. Specialläraren får en betydelsefull roll genom att leda det kollegiala lärandet kring ordförrådsutveckling, men även i att ge enskilt stöd, då insatser på individnivå ibland är befogat. Det finns vinster i ett samarbete med logopeder då de bland annat kan bidra med kunskap kring hur en språkligt tillgänglig miljö kan utformas.

Abstract Word comprehension is a complex process that requires several different skills, including morphological knowledge. This study examines the relationship between students’ word comprehension and their morphological knowledge and assesses how morphological knowledge differs for students with weak and strong word comprehension. The research questions to be answered are (1) What is the relationship between morphological knowledge and word comprehension in students in grades 2 and 4?  (2) How do students with strong word comprehension differ from students with weak vocabulary comprehension in terms of their results on a word inflection test? These questions were answered using a quantitative approach to data analysis. The results show that word comprehension correlates with morphological knowledge in students in grades 2 and 4. Students with a strong understanding of word comprehension also show stronger results on a word inflection test. The results of the study indicate that word comprehension and morphological knowledge are related to each other, which leads to discussions about to what degree morphology should be part of vocabulary instruction. This study argues that instruction in morphology will help students comprehend words and enhance vocabulary development, not least for students with word comprehension difficulties.

Tidigare forskning visar att förhållandet mellan skolans språkliga krav och det stöd som tillhandahålls är avgörande för en elevs förutsättningar att nå kunskapsutveckling, likaså beskrivs ett relevant ordförråd där ordförrådets djup fokuseras utgöra en förutsättning för elevers förmåga att ta till sig ett textinnehåll. Genom medvetna arbetssätt där målord rikligt exponeras, placeras i meningsfulla sammanhang samt kategoriseras bedöms möjligheterna till ordförrådsutveckling öka för elever med språkstörning. Denna kvalitativa studie syftar till att genom semistrukturerade intervjuer bidra med kunskaper om de olika arbetssätt ett urval av grundskollärare och speciallärare, verksamma i grundskolan F-6, beskriver att de tillämpar i syfte att stödja ordförrådsutvecklingen hos elever med språkstörning. Ytterligare syftar studien till att undersöka på vilka sätt grundskollärare och speciallärare beskriver att de mäter ordförrådsutveckling hos elever med språkstörning. Resultatet av studien visar att det hos respondenterna råder en gemensam uppfattning om att elever med språkstörning i sitt ordförrådsutvecklande arbete är i behov av språklig stöttning i högre omfattning än språktypiska elever. Det stöd som vid ordförrådsutveckling för elever med språkstörning av lärare och speciallärare tillämpas beskrivs omfatta multimodala arbetssätt samt kontextbunden kommunikation där språklig stöttning tillhandahålls genom visuellt stöd och således ej enbart baseras på verbala förklaringsmodeller. Resultatet visar även att lärare och speciallärare beskriver hur ordförrådsutvecklande arbetssätt i hög utsträckning innefattar tät exponering av målord. Resultatet visar ytterligare att respondenternas mätning av ordförrådsutveckling sker konstant samt att mätningarna i hög utsträckning baseras på observationer av elevernas muntliga förmåga att produktivt tillämpa de ord som i undervisningen fokuserats. Vår förhoppning är att denna studie ska bidra med kunskaper om samt väcka medvetenhet kring hur olika ordförrådsutvecklande arbetssätt kan stödja ordförrådsutvecklingen hos elever med språkstörning.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur specifik undervisning genom dialogisk högläsning påverkar ordförrådsutvecklingen i det svenska språket hos elever med annat modersmål än svenska och att undersöka om det finns någon skillnad i denna utveckling beroende på om eleverna är födda i eller utanför Sverige. Syftet var vidare att ta reda på flerspråkiga elevers tankar kring ordinlärning generellt och ordinlärning genom dialogisk högläsning specifikt. Studien har genomförts i två etapper där såväl kvantitativa som kvalitativa data har samlats in. Den första etappen genomfördes med för- och eftertester av ordförråd samt undervisning genom dialogisk högläsning. Gruppintervjuer användes till den kvalitativa delen av studien. En anova genomfördes för att analysera det kvantitativa materialet och till det kvalitativa materialet användes tematisk analys. I studien deltog sammanlagt 47 elever i åk 4 varav 24 ingick i en experimentgrupp och 23 ingick i en kontrollgrupp. Resultatet redovisas i två delar där den kvantitativa undersökningen inleder kapitlet för att därpå följas av den kvalitativa undersökningen. Studien visar att elevernas ordförråd ökar genom undervisning i dialogisk högläsning. Såväl elever som är födda i Sverige som elever som är födda i ett annat land visade på en ökning av ordförråd genom interventionen. Studien visar vidare att eleverna tillägnar sig nya ord genom att fråga en expert, genom ordbokssökande, genom att lära i kontext och genom att skriva för att minnas. Studien visar till sist att elevernas upplevelser av ordinlärning generellt och lärande genom dialogisk högläsning specifikt var överlag positiv.

Denna litteraturstudie kommer att behandla olika attityder till poesi samt hur poesiundervisning kan utveckla elevers språkmedvetenhet. I grundskolans undervisning tycks det vara så att poesi inte tillåts ta lika mycket plats som andra texttyper, något som troligen kommer sig av att lärare och elevers attityder till genren. Vi har därför valt att studera lärare och elevers attityder till poesi i skolan och om dessa attityder eventuellt medverkar till hur undervisningen i svenska utformas samt om poesi tilltalar elever och om den kan sägas bidra till deras läs- och skrivutveckling. Källurvalet i denna litteraturstudie består av tidskriftsartiklar och en rapport. Materialet är funnet med hjälp av internetbaserade söktjänster och har sedan analyserats, kategoriserats och bearbetats. I resultatet besvaras följande frågeställningar: Vilka attityder till poesi framträder hos lärare och elever i grundskolans tidigare år? Vad kan poesi i svenskundervisning för åren F-3 bidra med att utveckla för förmågor? Resultatet visar att språkmedvetenhet, elevers kreativitet och uttryck samt den egna identiteten kan utvecklas centrala utvecklingsmöjligheter hos elever som får ta del av poesi i undervisningen i svenska. Vår egna analys av resultatet är att lärares olika attityder kring poesin samt deras osäkerhet inför genren gör att de ofta avstår från att undervisa i ämnet vilket medför en fortsatt okunskap om vad poesi innebär för individen. Anläggs ett genusperspektiv på poesiläsning under grundskolans tidigare år visar det sig att även om pojkar anses ha en negativ inställning till poesi, ställer de sig positiva till arbetet när undervisningen är genomtänkt. Vidare visar resultatet att elever har en positiv inställning till att läsa och skriva poesi när de får uttrycka sig fritt och använda sig av sina egna erfarenheter, tankar och känslor.