• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Hur speciallärare kan främja ordförrådsutvecklingen hos elever i årskurs F–6

Elvhage, Mia, Björkström, Mia January 2023 (has links)
Enligt the simple view of reading består läsning av avkodning och språkförståelse och ordförrådet är en betydelsefull komponent i språkförståelsen. Ordförrådsundervisning är inte prioriterad i skolan trots att den har stor betydelse för elevers språk- och läsförståelse, vilket gjorde ämnet angeläget att undersöka. Syftet är att undersöka hur speciallärare kan arbeta med ordförrådsutveckling på organisations-, grupp- och individnivå för att främja elevers språk- och läsutveckling. Ytterligare ett syfte är att ta del av logopeders kunskaper gällande ordförrådsutveckling och utröna om deras kompetens kan vara värdefull i speciallärarens arbete. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuades 12 respondenter, varav 9 speciallärare och 3 logopeder. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet hos speciallärare runt ordförrådets betydelse för språk- och läsutveckling och att denna kunskap också förmedlas till lärarna. Studien belyses utifrån ett relationellt perspektiv då stor vikt läggs vid undervisning på gruppnivå. Även insatser på organisations- och individnivå presenteras och betydelsen av att ha en röd tråd och samsyn belyses. Av resultatet framgår att det finns utvecklingsmöjligheter i det språkutvecklande arbetet om tid och fortbildningsmöjligheter ges. Specialläraren får en betydelsefull roll genom att leda det kollegiala lärandet kring ordförrådsutveckling, men även i att ge enskilt stöd, då insatser på individnivå ibland är befogat. Det finns vinster i ett samarbete med logopeder då de bland annat kan bidra med kunskap kring hur en språkligt tillgänglig miljö kan utformas.
2

Behövs fortbildning om språkstörning i skolan? : En enkätstudie till yrkesverksamma i skolan och logopeder

Aurén Jusslin, Marita, Forseth Fjärrfors, Charlotta January 2018 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka yrkesverksammas inom skolan kunskap om funktionsnedsättningen språkstörning. Med yrkesverksamma i skolan avser vi utbildningschefer, rektorer, speciallärare, tal- och språkpedagoger, specialpedagoger, klass- och ämneslärare, klass- och elevresurser/elevassistenter samt kuratorer och skolsköterskor. Enligt Skollagen har elever som har svårigheter med språkets olika delar har rätt till adekvat anpassning. De som besitter kompetensen kring språkstörning är logopeder, de arbetar både utredande och behandlande gällande elever i svårigheter på remiss. Vi ville undersöka hur både yrkesverksamma i skolan och logopederna ställer sig till att samarbeta – de yrkesverksamma i skolan med sin pedagogiska utbildning och logopederna med den medicinska utbildningen samt spetskompetensen om språkstörning. De yrkesverksamma inom skolan ser sin kunskap om språkstörning som bristfällig och önskar få upprepade fortbildningstillfällen. Logopeder i stort ser positivt på ett samarbete med yrkesverksamma inom skolan för att genom olika forum sprida kunskapen om språkstörning. Man ser att det skulle kunna möjliggöras genom att initialt fortbilda speciallärare, som då kan fungera som en länk mellan de yrkesverksamma i skolan och logopederna. Vi har valt är en kvantitativ metod för vår undersökning i form av en webbaserad enkätstudie som skickades via mejl till 1216 yrkesverksamma inom skolan, 75 yrkesverksamma logopeder och 36 forskande och/eller författande logopeder. Svaren från respondenterna sammanställer vi i stapeldiagram och kompletterar med citat utifrån de frågor där de kunde svara med frisvar. Våra teoretiska utgångspunkter och det teoretiska ramverket i vår studie är professionsforskning, professionell kunskap och personlig kunskap, epistemologi – kunskapsteori och slutligen sociokulturellt perspektiv. De centrala resultaten visar på att önskemål om samarbete finns från både yrkesverksamma inom skolan och logopeder. Kunskaperna bland yrkesverksamma i skolan är till stor del bristfällig eller saknas helt. Fortbildning om språkstörning är väldigt relevant, anser majoriteten av respondenterna i de tre yrkeskategorierna.
3

Bildstöd inom språkutvecklande arbete i mellanstadiet : Intervju med tre logopeder / Visual aid and language development : Interviews with school-based logopedics

Nilsson, Lina January 2020 (has links)
Syftet med denna studie är att belysa vilken uppfattning tre logopeder har om hur användning av bildstöd i mellanstadiet kan främja och stötta språkutvecklingen hos elever med språklig problematik. Det är en kvalitativ undersökning där logopederna intervjuades och där studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv på lärande på så sätt att begreppen appropriering, scaffolding och mediering blev centrala och användes som analysverktyg i en tematisk analys. Resultat och analys visade att logopederna ansåg att det är viktigt vilken terminologi som används gällande språklig problematik och kompensatoriska verktyg för att få elever att känna sig inkluderade. Informanterna lyfte också betydelsen av kunskap om begreppen språklig sårbarhet och visuellt stöd. Det är viktigt att pedagoger som arbetar med visuellt stöd förstår syfte, till vem och i vilket sammanhang det ska användas. Logopederna lyfte att det som bildstödet stöttade mest gällande språkutveckling var de ämnesövergripande begreppen, som eleverna kan använda i flera ämnen
4

Barns talsvårigheter : En studie om arbetet med barns talsvårigheter i förskolan / Children´s Speech Difficulties : A Study of Children´s Speech Difficulties in Preschool

Lind, Rangin January 2021 (has links)
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om och ge perspektiv på barns talsvårigheter i relation till hur arbetet på förskolan utförs och kan vidareutvecklas, via utsagor från förskollärare, specialpedagog och logopeder. Studien utgår från tre frågeställningar: på vilka sätt kan arbetet med barns talsvårigheter vidareutvecklas, enligt förskollärare, specialpedagog och logopeder, hur resonerar förskollärare, specialpedagog och logopeder om samarbete och dess betydelse mellan de olika yrkesgrupperna samt vilka perspektiv på talsvårigheter synliggörs i förskollärares, specialpedagogs och logopeders utsagor?  Den metod som används för denna studie är kvalitativa intervjuer med två förskollärare, två logopeder och en specialpedagog. Den data som samlades in genom intervjuerna kodades och kategoriserades i fem olika kategorier. Dessa kategorier tar upp förskolans arbete, barns talsvårigheter, kontakter och samverkan, briser i arbetet samt hjälpsamma arbetsmetoder.  Studiens resultat visar på vilka sätt logopeder ansvarar för att hjälpa barn med talsvårigheter. Resultatet visar också på förskolans ansvar att ge barn goda möjligheter till utveckling oavsett barnens förutsättningar, enligt förskollärarna i studien. Dessutom visar resultatet på de brister som respondenterna tar upp i arbetet med barns talsvårigheter och dessa är: okunskap, brist på personal, ekonomisk brist samt bristen på stöd från skollagen.

Page generated in 0.036 seconds