Det är stora skillnader i elevers ordförråd när de börjar skolan. Ordförrådet är ett viktigt verktyg i skolans alla ämnen men det finns inga tydliga riktlinjer för hur lärare ska jobba med ordförrådet. Konsekvenserna ett dåligt ordförråd kan leda till är ofärdiga utbildningar och utanförskap i samhället. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger om utveckling av ordförrådet, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilka metoder kan lärare använda för att förbättra F-3-elevers ordförråd i svenska? För att besvara frågeställningen har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om vilka metoder man kan använda för att lära ut ordförråd på ett effektivt sätt. Resultatet visar att metoder som via dialog ger en förklaring av ett obekant ord är bra för ordförrådet. Ju fler sätt ett ord kan sättas in i ett sammanhang desto djupare blir förståelsen. Resultaten visar också att läraren måste införa undervisning specifikt om ordförrådet för en produktiv ordinlärning. De vetenskapliga studierna i denna litteraturöversikt är alla genomförda med det engelska språket i fokus. För att resultaten fullt ut ska kunna generaliseras till svenska elever behövs även svenska studier. Ett förslag på vidare forskning är att undersöka hur en planerad ordförrådsundervisning faller ut jämfört med den ordinarie undervisningen. En utvecklande dialog mellan elever och lärare är grunden för ett bra ordförråd.

Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv fördjupa kunskapen om hurelever tolkar, och är medmedvetna om, skolans demokratiska ambitioner.Ansatsen är kvalitativ och det teoretiska perspektivet är pragmatismen medutgångspunkt i John Deweys företrädande för pragmatismens funktion.Resultaten identifierar olika faktorer som påverkar hur skolansdemokratiuppdrag tolkas av F-3-elever och även hur väl medvetna de är omskolans demokratiska undervisning. Studiens slutsats är att F-3-elever saknaren fullt utvecklad medvetenhet om begreppet demokrati och behöver därförkontinuerligt fostras in i processen för att bli goda demokratiska medborgare.

Elever har skillnader i ordförrådets storlek vid skolstart. Bristerna består om inga åtgärder genomförs. Ordförrådet är viktigt för god läsförmåga och för att ta till sig kunskap. En bristfällig ordkunskap kan leda till svårigheter i vuxenlivet såsom att tillgodogöra sig studier i den högre utbildningen eller förstå viktig samhällsinformation. Forskning indikerar att faktaböcker i ordförrådsundervisning kan vara effektivare och mer motiverande än skönlitterära böcker. Studiens syfte är att ta reda på om högläsning av faktabok med dialog bidrar till F-3-elevers progression av ordförrådet. Empirin samlades in med hjälp av videodokumentation och analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet för att besvara frågeställningarna: -Vilket innehåll har dialogen som uppstår mellan lärare och elever i ett faktaboksamtal? -Hur kan faktaboken och dialogen bidra till elevers ordförrådsutveckling? Studiens resultat visar att lärarens följdfrågor gynnar elevernas inlärning av ord - eleverna ger då utförligare svar. När läraren bekräftar elevernas svar genereras utvecklande dialoger, eleverna lär av varandra och ordkunskapen blir djupare. Studien indikerade att bokens bilder engagerade och berörde eleverna, vilket främjar bestående ordkunskap. Ett förslag på vidare forskning är att undersöka om elevers progression beror på boken som läses eller på hur läraren modererar dialogen? Ordförrådet är kunskapens källa!