Jag fick i uppdrag av Barn- och ungdomsförlaget Vombat förlag, att göra en barnbok som handlar om väderfenomen för målgruppen barn 6-9 år. Boken ska inne hålla förklaringar och fakta om tretton olika väderfenomen, men i detta examensarbete har jag gjort förslag på fyra uppslag ur boken som behandlar fyra olika väderfenomen.Det finns idag redan många böcker som behandlar temat väder och väderfenomen, då det är ett relevant och spännande ämne som barn ständigt kommer i kontakt med och som påverkar dem varje dag. Dock har jag inte stött på någon som enbart fokuserar på väderfenomen utan att gå in på klimatfrågor eller mer omgripande information om väder. I detta examensarbete har jag undersökt hur informativ illustration kan användas för att på ett enkelt, tydligt och underhållande vis förklara vad som ligger bakom de olika väderfenomenen. För att ta reda på detta och för att förstå målgruppens behov har jag använt mig av teorier, gjort en omvärldsanalys och en målgruppsanalys.Utifrån vad jag kom fram till har jag utformat ett förslag på fyra uppslag som jag sedan testade på målgruppen.

Jag har gjort en bok som handlar om fem vanliga småkryp samt några av deras närmaste släktingar (fluga och mygga, spindel, geting, bi och humla, myra samt silverfisk). Boken kan klassas som en populärvetenskaplig bilderbok med faktainnehåll. Då en antropocentrisk syn på djur, i detta fall småkryp, är vanlig i skolans värld vill jag försöka skapa diskussion kring småkrypens egenvärde, istället för att endast se vilken nytta vi människor kan ha av dem. När jag efter många om och men valt vilka småkryp som boken skulle handla om plockade jag ut ett antal fakta om dem, och varvade då den mest basala faktan med lite mer udda information som kanske inte återfinns i varje uppslagsverk. Efter att ha skissat upp mina bilder på vita A4-papper skannade jag in dem i datorn och bearbetade dem i ett bildbehandlingsprogram. / I have made a book about five common bugs, and some of their closest relatives (fly and mosquito, spider, wasp, bee and bumblebee, ant and silverfish). The book can be classified as a popular scientistic picture book with a fact content. As an anthropocentric view on animals, in this case bugs, is common in the world of school, I would like to create a discussion about the bugs own value, instead of seeing what use they can be of to man. When I finally had chosen which bugs the book was to be about I picked out a number of facts about them, and mixed the basal facts with some more rare information that you might not find in the usual encyclopedia. After having sketched my drawings on white A4-papers I scanned them into the computer and worked on them in a picture editing program.

Syftet med den här studien är att ur ett genusperspektiv undersöka vilka positioner förskolebarn intar i mötet med bilderböcker i en förskolas verksamhet. Med utgångspunkt i Bronwyn Davies (2003) definition av poststrukturell teori, ägnas uppmärksamhet åt de positioner barn intar i samspel med bilderboken. Detta kan visa sig i att barnen gör kön eller, skapar sin identitet på något annat sätt. En etnografisk metodansats används i studien då den möjliggör ett nära sätt att förstå barns handlande genom att kunna vara i deras miljö. För att fördjupa undersökningen har olika metoder använts; observationer och fokusgruppintervjuer. Nio barn, tre flickor och sex pojkar, observerades och intervjuades.   Resultatet visar att två positioner i förhållande till bilderböckerna är av särskild betydelse för barnen; dels i den sociala samvaron där barn positionerar sig som litterata eller ickelitterata i förhållande till bilderböckerna; dels könspositioneringen i valet mellan skönlitterära bilderböcker och faktabilderböcker som visar att såväl pojkar som flickor intresserar sig för skönlitterära bilderböcker, men där främst pojkar väljer faktabilderböcker. Det finns även ett övergripande område som handlar om hur barnen på olika sätt positionerar sig i former av närhet och distans.

The aim of this study is to ascertain where pupils in primaryschool search for information when they have a specific question to answer. I also question how they explain their choice, how they perceive the results of their search process and what perceptions librarian and teachers hold regarding students' informationretrieval. I focus in particular on how the pupils’ made their choice: nonfiction books contra the Internet in order to discover whether orn ot Internet has, by and large, replaced nonfiction books for pupils.The empirical data was collected through interviews with fourpupils, their teacher and their school librarian. The material has beenanalysed and interpreted based upon Carol C. Kuhlthaus´ teachingmodel and previous research. The results of my study indicate that nonfiction books have lost theirr elevance in terms of pupils' information retrieval. Pupils’ firstchoice when searching for information is Internet. Howevernonfiction material has still an important role to play. Many slowreaders or readers who are generally uninterested in reading fiction choose to read nonfiction for pleasure. Reading nonfiction also improves reading skills and in particular reading comprehension. Moreover all pupils must learn how to read for information and to understand what they are reading before they are able to navigate the more advanced texts used on Internet. Thereby it is possible to explain a demand for well written nonfiction literature both now and in the future.

Studiens syfte är att undersöka elevers attityd till läsning av faktaböcker i förhållande till skönlitteratur i skolan och fokuserar på flerspråkiga elever i årskurs 3. Studien utgår från self determination theory vid tolkning av resultat och analys. Insamlingsmaterialet består av elevintervjuer som var både enskilda och i fokusgrupp. Studien visar att flerspråkiga elevers attityd till faktaböcker har ett samband med identitetsskapande, bland annat genom att de väljer faktaböcker respektive skönlitteratur baserat på vilken identitet de vill ha. Identiteten skapas i sin tur i olika sammanhang, framförallt i klassrumsmiljöns olika gruppkonstellationer. Denna studie kan bidra till att göra pedagoger medvetna om hur faktaböcker och skönlitterära böcker kan användas i undervisningen, men också ge kunskap om vilka motiv elever har för att välja böcker i förhållande till sin identitet.

Elever har skillnader i ordförrådets storlek vid skolstart. Bristerna består om inga åtgärder genomförs. Ordförrådet är viktigt för god läsförmåga och för att ta till sig kunskap. En bristfällig ordkunskap kan leda till svårigheter i vuxenlivet såsom att tillgodogöra sig studier i den högre utbildningen eller förstå viktig samhällsinformation. Forskning indikerar att faktaböcker i ordförrådsundervisning kan vara effektivare och mer motiverande än skönlitterära böcker. Studiens syfte är att ta reda på om högläsning av faktabok med dialog bidrar till F-3-elevers progression av ordförrådet. Empirin samlades in med hjälp av videodokumentation och analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet för att besvara frågeställningarna: -Vilket innehåll har dialogen som uppstår mellan lärare och elever i ett faktaboksamtal? -Hur kan faktaboken och dialogen bidra till elevers ordförrådsutveckling? Studiens resultat visar att lärarens följdfrågor gynnar elevernas inlärning av ord - eleverna ger då utförligare svar. När läraren bekräftar elevernas svar genereras utvecklande dialoger, eleverna lär av varandra och ordkunskapen blir djupare. Studien indikerade att bokens bilder engagerade och berörde eleverna, vilket främjar bestående ordkunskap. Ett förslag på vidare forskning är att undersöka om elevers progression beror på boken som läses eller på hur läraren modererar dialogen? Ordförrådet är kunskapens källa!

Syftet med vår studie var att ta reda på pedagogers erfarenheter och uppfattningar av litteraturen som redskap i undervisning av naturvetenskap i förskolan; i kombination med pedagogledda aktiviteter. Detta har vi gjort med hjälp av semistrukturerade intervjuer via de digitala plattformarna Zoom och Microsoft Teams. Totalt deltog tio respondenter i sex olika förskolor i Mellansverige. Vi har analyserat datamaterialet tematiskt med hjälp av de sex stegen i Braun och Clarkes (2006) analysmodell. Vidare har vi analyserat respondenternas svar utifrån sociokulturellt perspektiv genom Vygotskijs teori. Vårt resultat visar att pedagogerna anser att barn lär sig naturvetenskap genom praktiska aktiviteter med hjälp av sinnena, samtliga respondenter lyfter att litteraturen ses som en introduktion till ett tema eller aktivitet, ett hjälpmedel, introduktion och ett komplement till den praktiska aktiviteten som skapar ett intresse hos barnen till att bland annat utföra experiment. Litteratur kan även bidra till ökad förståelse med kombinationen text och bild. Pedagogerna lyfter få begränsningar med litteratur i undervisning av naturvetenskap. Faktaboken ses som för avancerad för barnen och kan behöva förenklas av pedagogen, möjligheten med faktaboken är att den breddar både barnens och pedagogernas kunskap. Den skönlitterära bilderbokens begränsning är dess fiktiva innehåll. Möjligheterna med den skönlitterära bilderboken är att den ses som mer barnanpassad utifrån barnens nivå. Begränsningar med att arbeta med fysikaliska fenomen och kemiska processer genom litteratur är att pedagogerna anser att det är något som framför allt måste upplevas. Då det kan vara svårt för barnen att förstå utifrån en bok i kontrast till djur och natur som anses lättare att läsa om. Möjligheterna med fysikaliska fenomen och kemiska processer genom litteratur anses vara som inspiration till experiment. Den digitala litteraturen ses som mer tillgänglig än den fysiska litteraturen för att den finns till hands i stunden när barnen intresserar sig för något, biblioteket ses som en resurs för att få tag på litteratur inom naturvetenskap. Det framkommer också att naturvetenskapen går att finna i de flesta barnböcker så länge pedagogen använder de naturvetenskapliga glasögonen. Slutsatsen är att litteratur kan användas för att få sammanhang och bli en del i det mångsidiga lärandet tillsammans med den praktiska aktiviteten och boksamtalet. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Syftet med studien är att göra en innehållsanalys av faktaböcker för barn sombeskriver vatten ur ett kemiskt perspektiv med fokus på vad faktaböckerna kanbidra med i förskolans kemiundervisning. Ett ämnesdidaktiskt tillvägagångssätthar använts där namngivning och sambandsintresse varit i fokus. Resultatet visarvikten av att veta var man kan hitta olika aspekter av vatten ur ett kemisktperspektiv i böckerna för att kunna använda dessa böcker i kemiundervisningen.Böckernas innehållsanalys visar en variation i hur vatten, dess aggregationsformeroch fasomvandlingar är definierade och illustrerade. Innehållsanalysen visar vadde olika böckerna kan bidra med och om det är funktionellt presenterat avseendevatten ur ett kemiskt perspektiv. Faktaböckerna hjälper till med det vetenskapligaspråket som är viktigt vid inlärning av naturvetenskapliga ämnen.Innehållsanalysen visar att dessa böcker kan användas som didaktiskt verktyg vidskapande av lärandesituationer om vatten ur ett kemiskt perspektiv. Bokläsningkan användas för att introducera barnen för naturvetenskap och hur världen runtomkring kan beskrivas utifrån ett kemiskt perspektiv. Användning av faktaböckerför barn är inte ett krävande verktyg i kemiundervisningen, då de bidrar medbegrepp och illustrationer. Denna studie kan bidra till att lära sig mer om hurböckernas författare identifierar och definierar vatten som kemiskt ämne.Resultatet kan bidra till förskollärares kemiundervisning och användandet avpassande bok vid rätt tillfälle. / The aim of this study is to make a content analysis of non-fiction children’s booksabout how these books describe water from a chemistry perspective, whilefocusing on how these books can contribute to the teaching in preschoolchemistry. A subject didactics approach has been used, where naming and interestof connection have been in focus. The result shows how important it is to knowwhere to find different aspects of the water`s chemistry in the books to enableuse of these books in chemistry education.The content analysis of the books shows a variety in how water, its aggregationforms and phase transitions are defined and illustrated. The content analysisshowed what the different books can contribute to and if this becomes functionalpresented according to the water’s chemistry. Non-fiction books facilitate ascientific language, which is important while learning subjects of science.The content analysis shows that these books can work as a didactic tool whencreating learning situations about water from a chemistry perspective. Reading abook can be used to introduce children to science and how the world aroundthem can be described from a chemical perspective. Using non-fiction children’sbooks is a less demanding tool in chemistry education, since it contributes withconcepts and illustrations. This study can contribute to learning more about howauthors identify and define water as a chemical subject in these books. The resultcan support preschool teachers’ science education and the choice of anappropriate book for the occasion.Keywords: Non-fiction book, water, chemistry, naming, preschool.

No description available.