Syftet med den här studien är att ur ett genusperspektiv undersöka vilka positioner förskolebarn intar i mötet med bilderböcker i en förskolas verksamhet. Med utgångspunkt i Bronwyn Davies (2003) definition av poststrukturell teori, ägnas uppmärksamhet åt de positioner barn intar i samspel med bilderboken. Detta kan visa sig i att barnen gör kön eller, skapar sin identitet på något annat sätt. En etnografisk metodansats används i studien då den möjliggör ett nära sätt att förstå barns handlande genom att kunna vara i deras miljö. För att fördjupa undersökningen har olika metoder använts; observationer och fokusgruppintervjuer. Nio barn, tre flickor och sex pojkar, observerades och intervjuades.   Resultatet visar att två positioner i förhållande till bilderböckerna är av särskild betydelse för barnen; dels i den sociala samvaron där barn positionerar sig som litterata eller ickelitterata i förhållande till bilderböckerna; dels könspositioneringen i valet mellan skönlitterära bilderböcker och faktabilderböcker som visar att såväl pojkar som flickor intresserar sig för skönlitterära bilderböcker, men där främst pojkar väljer faktabilderböcker. Det finns även ett övergripande område som handlar om hur barnen på olika sätt positionerar sig i former av närhet och distans.

I oktober år 2000 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325 (UNSCR 1325) som behandlar kvinnor, fred och säkerhet. Detta var första gången kvinnors status i säkerhetspolitik behandlades på högsta internationella nivå, och resolutionen är delvis en produkt av lobbyarbete gjort av kvinnors NGO:s. Denna studie ämnar undersöka vilka potential UNSCR 1325 har för uppluckrandet av ojämlika mönster i könspositioner som finns inom fältet för fred och säkerhet. Studien består av en idéanalys och en praktisk analys som görs utifrån tre dimensioner ur feministisk teori. Analysen visar att de idéer resolutionen vilar på inte utmanar de rådande snäva mönster i könspositioner som finns i dagens säkerhetspolitik och har därför heller inte potential att göra det praktiskt. Emellertid visar analysen att resolutionen har potential att bidra till jämställdhet mellan kvinnor och män genom att uppmuntra till kvantitativ jämställdhet på maktpositioner. Nyckelord: UNSCR 1325, feminism, könspositioner, kvinnor, fred, säkerhet Antal ord: 22564 Abstract / In October 2000, the UN Security Council adopted resolution 1325 (UNSCR 1325) that discusses women, peace and security. This was the first time that women’s status in security issues is treated on this level of international politics, and the resolution is partly a product of the lobbying of women’s NGO:s. This study aims to examine what the potentials of UNSCR 1325 are in loosening the unequal patterns of gender roles in the area of peace and security. The study consists of an analysis of ideas and an analysis of the practical aspects of the resolution, on the basis of the dimensions of feminist theory. The analysis shows that the ideas upon which the resolution is based do not challenge the existing patterns of gender roles in today’s politics of security, and the resolution has therefore not the potential to do so in practice either. However, the analysis shows that the resolution does have the potential to contribute to equality between men and women through its encouragement of quantitative equality between the sexes in positions of power. Keywords: UNSCR 1325, feminism, gender roles, women, peace, security Word count: 22564