Syftet med arbetet är att undersöka vilka läromedel och material som används i andraspråksundervisningen samt de arbetssätt som lärare använder i årskurs 1–3 och förberedelseklass för att utveckla ordförrådet hos elever som har svenska som andraspråk. De metoder som har använts i studien är en onlineenkät och en halvstrukturerad intervju, vilka riktades till lärare som arbetar med elever som har svenska som andraspråk. Det resultat vi har kommit fram till är att samtliga respondenter i studien använder böcker, 78 % använder konkret material och 84,8 % använder digitala läromedel. Dessa procentuella resultat är baserade på samtliga respondenter i studien. I resultatet får man ta del av vilka läromedel och material som används i undervisningen med avseende på ordförrådsutvecklingen för elever som har svenska som andraspråk. Man får även ta del av respondenternas arbetssätt i årskurs 1–3 samt förberedelseklassen för att utveckla ordförrådet hos elever som har svenska som andraspråk. Studien visar att läsning, samtal och diskussioner berikar ordförrådet hos elever som har svenska som andraspråk. Studien visar även att lärare behöver göra ett aktivt och medvetet val när de väljer läromedel, material och arbetssätt i andraspråksundervisningen. Lärare bör även ge eleverna kunskap om fungerande strategier för att i framtiden kunna utöka sitt ordförråd på egen hand.

I denna studie studerades effekten av minneskedjemetoden på svenska studerandes förvärv av ordförråd. Ett experiment genomfördes med 19 elever i två klasser för 14 franska ord. Den ena klassen instruerades att använda minneskedjemetoden, medan den andra fick instruktioner om att använda listmodellen. Grupperna testades efter en vecka. Resultatet visade att minneskedjegruppen presterade bättre på åtta av de totalt tolv orden på ordtestet en vecka senare. Detta resultat motsvarade inte resultaten från liknande studier utförda av Wang et al. (1992) och Carney & Levin (1998). I analysen diskuteras aspekter som kan ha påverkat resultatet. En undersökning genomfördes också med frågor om vilka minnesstrategier eleverna använde före experimentet. Resultatet från undersökningen visade att den vanligaste strategin bland studenterna var listmodellen. Slutsatserna är att minneskedjemetoden var effektiv för svenska gymnasieelever och att skapa en interaktiv mental bild inklusive nyckelordet och översättningsordet är avgörande för metodens effektivitet. / The aim of this study was to analyze the impact of the keyword method on Swedish student’s vocabulary acquisition. An experiment was conducted with 19 students in two classes for 14 French words. One class was instructed to use the keyword method, while the other was instructed to use the rote rehearsal method. The groups were tested after one week. The result showed that the keyword group performed better on the word test one week later. This result did not correspond with the results from similar studies conducted by Wang et al. (1992) and Carney & Levin (1998). In the analysis, aspects are discussed that may have affected the result. A survey was also conducted with questions about which mnemonic strategies the students used before the experiment. The result from the survey showed that the most frequent strategy among the students was the rote rehearsal method. The study demonstrates that the keyword method was more efficient for Swedish high school students and that creating an interactive mental image including the keyword and the translation word is crucial for the effectiveness of the method.

The purpose of this study is to understand how students in year 4, 5 and 6 describe their learning of new words. This study uses a qualitative method based on interviews with students, who have linguistic vulnerabilities, describing their thoughts about learning new words. The results have been analyzed from the students’ perspective and through four themes. The themes are students’ learning of new words, words depth and breadth, the teaching of new words and reading and reading comprehension. The study shows that from the students’ perspective, teachers have an important part in their vocabulary development. Based on the students’ descriptions, teachers mainly describe new words orally. Furthermore, the results show that the students had problems with words that are characteristic of the written language and important for reading comprehension, also known as level 2 words. There were only few words that the students had a deeper understanding and could give a correct definition of. The results implies that teaches need to adapt and develop their vocabulary teaching to give students a greater vocabulary depth and breadth.

Bakgrund Tidigare studier har föreslagit att repetition av obekanta ord är en förmåga som föregår och predicerar barns förmåga att lära sig nya ord. Däremot finns olika uppfattningar gällande styrkan i sambandet mellan förmågan att repetera obekanta ord, i form av nonord, och bredd i expressivt ordförråd, inom olika åldrar.                                       Syfte Studiens syfte var att undersöka om det finns ett samband mellan förmågan att repetera nonord och bredd i expressivt ordförråd hos svensktalande barn mellan 6;0–10;11 år. Syftet var även att undersöka om sambandets styrka skiljer sig mellan olika åldersgrupper och mellan flickor och pojkar. Studien avsåg även att bidra till normering av ett nykonstruerat benämningstest.  Metod Deltagarna bestod av 143 svensktalande barn mellan 6;0 och 10;11 år.  Rekryteringen skedde via sju skolor i Västerbotten och Västernorrland. Deltagarna genomförde två språktest varav det ena mätte förmågan att repetera nonord och det andra mätte bredd i expressivt ordförråd.  Resultat I resultatet framkom ett signifikant positivt samband mellan förmågan att repetera nonord och bredd i expressivt ordförråd. Sambandet sågs hos hela gruppen deltagare och inom åldersgrupperna 7 till 10 år. Hos 6-åringarna var sambandet icke-signifikant. Sambandets styrka skiljde sig inte mellan flickor och pojkar. Slutsatser Det verkar finnas ett samband mellan förmågan att repetera nonord och bredd i expressivt ordförråd hos svensktalande barn. Ett lågt resultat på nonordsrepetition verkar kunna predicera ett lågt resultat på test som mäter bredd i expressivt ordförråd hos både flickor och pojkar, samt inom åldersgrupperna mellan 7 och 10 år.

Ett väl utvecklat ordförråd är enligt tidigare forskning en grundförutsättning för både läs- ochskrivutveckling men därtill även högst betydelsefullt när det kommer till meningsskapandetinom skolans alla ämnen. Denna studie syftar till att undersöka lärares uppfattningar om ämnetordförråd genom en webbenkät. Vi ämnar vidare ställa deras arbetsmetoder och strategier irelation till tidigare forskning kring främjandet av yngre elevers ordförråd. Det sociokulturellaperspektivet på lärande utgör det teoretiska ramverket för studien vilket innebär att vi utgårfrån att kunskap och våra förmågor utvecklas i samspelet med andra människor och språket ärvårt främsta redskap. Vad vi genom studien fått erfara är att lärare har olika syn på användandetav läromedel inom svenska. Genom kvalitativ metod med kvantitativa inslag har denna studiegenomförts och syftet är även att presentera en tydlig bild av två av de mest frekventförekommande läromedlen i ämnet i relation till ordförrådsutveckling utifrån utsagor frånlärare på lågstadiet. Studien visar att arbetet med att främja elevernas ordförråd uppfattas somviktigt och som något lärare aktivt bör arbeta med och de mest frekvent förekommandestrategierna var högläsning, samtal och språkutvecklande arbetssätt. En stor andel av lärarnasom deltog i webbenkäten uppger att de har stor spridning avseende nivån på ordförråd hossina elever och många lärare önskar mer kompetens inom området.

Denna studie har haft som syfte att undersöka vilka arbetssätt lärare upplever stödjer flerspråkigelevers språkutveckling samt tar vara på elevers erfarenheter av olika språk. För att få svar påfrågeställningarna gjordes en kvalitativ intervjustudie där sex lärare från olika skolor deltog.Studien utgår från fenomenografiskt perspektiv. Forskningen som ligger till grund för dennastudie har visat att transspråkande, kodväxling, ordförrådsutveckling samt multimodalaarbetssätt är arbetssätt som gynnar språkutvecklingen. Resultatet från denna studie visar attarbetssätten transspråkande och kodväxling gynnar elevernas språkutveckling då lärarnaupplevt att eleverna kan koppla samman svenskan med modersmålet och på så sätt få en störreförståelse. Även elevernas nyfikenhet för andra alfabet och språk ökade vid dessa arbetssätt. Dehar också sett att eleverna får en större medvetenhet om hur olika språk fungerar och äruppbyggda samt att elevernas självförtroende ökade. Resultatet från studien visar också attmultimodala arbetssätt, bildstöd, grammatik, gruppindelningar och ordförrådsutveckling ärarbetssätt som gynnar språkutvecklingen.

Ordförrådet utgör en viktig del för att kunna navigera sig i ett språk, speciellt engelskan som får en större roll i en allt mer globaliserad värld. Däremot finns brister i elevers ordförråd vilket försvårar språkutvecklingen. Syftet med studien är således att undersöka vad forskning säger om hur lärare kan påverka elevers ordförrådsutveckling. Detta kommer att göras utifrån frågeställningen: Vad belyser forskning som stimulerande för elevers ordförrådsutveckling när det kommer till ordinlärning. Resultatet visar att det finns flera faktorer som påverkar om undervisningen stimulerar elevernas ordförrådsutveckling. Däribland elevernas motivation, vilket inte påverkas av enbart valet av metod utan hur undervisningen genomförs. Resultatet från studie visar att elevers motivation är en större bidragande faktor till huruvida undervisning stimulera en utveckling, vilket gör att vidare forskning behövs av kvalitativ karaktär. Ytterligare krävs forskning som undersöker grundskolans åldrar, där forskning från Sverige saknas, detta för att gynna en tidig språkutveckling.

Joint attention (JA) is the ability to coordinate attention between a conversation partner and an outside object, while being aware of the other’s attention. This study investigates JA in 14 parent-child dyads at the ages 0;9, 1;0, 1;3, 1;6, 1;9 and 2;0, and aims to examine how the initiation of JA develops with age, as well as the relationship between JA and later vocabulary size and syntactic level. The strategies for initiating JA were recorded for both parents and children, and the total amount of JA, as well as child-initiated JA, was calculated for each age point. The results show that children with a higher language level, calculated as a composite score of vocabulary at 4;0 and syntactic level at 3;0, spent on average more time in JA than children with a lower language level. In line with previous research, the present study found a positive relationship between JA and vocabulary. Furthermore, the results suggest a relationship between JA and syntactic development. Especially the amount of child-initiated JA was related to both vocabulary size at the age of 4;0 and syntactic level at the age of 3;0, which indicates the importance of this type of interaction for language acquisition. / Joint attention (JA) är förmågan att koordinera sin uppmärksamhet mellan en konversationspartner och ett tredje objekt, och samtidigt vara medveten om den andres uppmärksamhet. Den här studien undersöker JA i 14 förälder-barndyader vid åldrarna 0;9, 1;0, 1;3, 1;6, 1;9 och 2;0, med syftet att utröna hur initieringen av JA utvecklas med åldern, och hur relationen mellan JA och senare ordförrådsstorlek och syntaktisk nivå ser ut. Strategierna för att initiera JA undersöktes för både föräldrar och barn, och den totala mängden JA och barninitierad JA räknades för varje ålderspunkt. Resultaten visar att barn med en högre språklig nivå, räknat som kompositpoängen av vokabulär vid 4;0 och syntaktisk nivå vid 3;0, i genomsnitt spenderade mer tid i JA än barn med en lägre språklig nivå. I linje med tidigare forskning påvisade denna studie ett positivt samband mellan JA och ordförråd. Därutöver tyder resultaten på ett samband mellan JA och syntaktisk utveckling. Särskilt mängden barninitierad JA var positivt relaterad till både ordförråd vid 4;0 och syntaktisk nivå vid 3;0, vilket indikerar att denna typ av interaktion är viktig för språkutveckling. / Modelling infant language acquisition from parent-child interaction (MINT)