Svenska gymnasieelever är osäkra i användningen av litteraturvetenskapliga begrepp. Ändå är begreppsanvändning och analys en central del i gymnasieskolans litteraturstudium.  I uppsatsen undersöks därför hur tre läroböcker för svenska 3 behandlar de grundläggande litteraturvetenskapliga begreppen fabel, motiv, tema och intrig. Forskningsfrågorna är hur begreppen definieras eller karakteriseras, vilka kunskapsförmågor (kognitiva processer) som krävs av böckernas övningsuppgifter, och om elevens litterära kompetens kan sägas utvecklas i behandlingen av begreppen.  Lärobokstexterna granskades med avseende på koherens mellan definitioner och kontex. I analysen av övninguppgifter var Blooms kunskapstaxonomi en av utgångspunkterna.  Undersökningen visar att läroböckerna i de flesta fall definierar begreppen, men att definitionerna som sådana i flera fall är otydliga och att begrepp böckerna inte karakteriserar begreppen på ett innehållsligt samstämmigt sätt.  De kognitiva processer som krävs av övningarna är i så gott som alla uppgifterna förstå, tillämpa och analysera. Därmed kan läroböckerna bidra till elevernas utveckling av litterär kompetens (performanskompetens).