Syftet med detta arbete var att undersöka läromedel och läromedelsanvändning i undervisning om livets utveckling och organismers anpassningar i naturen för årkurs 4-6. Tre olika läroböcker undersöktes för att se hur de förhåller sig till det centrala innehållet ”livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer” i Lgr11. Böckerna analyserades utifrån tre olika huvudkategorier och en begreppsanalys genomfördes. En enkätundersökning utfördes också för att ta reda på hur lärare använder sig av läromedel i undervisning om samma centrala innehåll. Undersökningen visade att det finns många olika sätt att använda sig av läromedel i undervisning om livets utveckling och organismers anpassningar i naturen. Det vanligaste är att föreläsa utifrån innehållet i boken, även olika former av läsning av läromedel samt samtal och diskussion är vanligt förekommande. En majoritet av respondenterna ansåg att deras läroböcker är väl anpassade till Lgr11. Läromedel spelar en betydande roll inom undervisning och för elevers lärande och det är därför viktigt att lärare får möjlighet att granska de läromedel de använder sig av.

Museum beskrivs ofta som en plats där lärande främjas och engagemang, motivation och intresse väcks. I läroplanen framgår att elever ska få möta miljöer utanför skolan som kan berika undervisningen och att de utifrån upplevelser ska ges möjlighet att få en inblick i naturvetenskapens värld. Dock verkar studier av lågstadieelevers lärande inom naturvetenskap i informella lärmiljöer som muséer vara relativt sällsynta. Därför syftar denna studie till att undersöka yngre elevers lärande om livets utveckling under ett digitalt besök och ett fysiskt besök på två muséer och hur de använder sina erfarenheter från museibesöken i efterföljande klassrumsarbete. Data i studien samlades in genom deltagande observation av elever i tre parallellklasser i årskurs 2. Två museibesök och två undervisningstillfällen med efterarbete i respektive klass observerades. Vid tre av dessa tillfällen studerades eleverna i mindre grupper, bestående av fyra elever i varje klass. Transkriptioner från elevers och lärares samtal analyserades utifrån praktiska epistemologier för att undersöka elevers meningsskapande under aktiviteterna. Resultatet visar att, i mötet med utställningarna och muséets resurser, lärde sig eleverna om ett flertal aspekter rörande livets utveckling och skapade mening gällande centrala aspekter i biologisk evolution, såsom anpassningar, överlevnad, kamouflage och utveckling. Analysen visar att eleverna under efterarbetet kunde använda erfarenheter från museibesöken till att befästa och fördjupa sina kunskaper gällande både begrepp, processer och händelser som påverkat livets utveckling. Under efterarbetet hade även elevers dokumentation, i form av bildstöd från tidigare museibesök, stor betydelse. Resultatet visar också att läraren, genom användning av konstruktiva frågor och stöttning, har en central roll för de yngre elevernas meningsskapande.