<p>Abstrakt</p><p>Att vårda en hemmaboende anhörig med diagnosen schizofreni innebär ofta ett stort ansvar för vårdgivaren och en känslomässig påfrestning där oro, skuld, rädsla och sorg är fyra hörnstenar. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa upplevelsen av att vårda en nära anhörig med schizofreni samt vilka copingstrategier som används.16 vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Innehållsanalysen resulterade i kategorierna: anhörigas börda, sjukdomens inverkan på familjens livskvalitet, anhörigas upplevda känslor, kontroll över tillvaron, distansering genom aktiviteter samt socialt stöd. Resultatet visade att föräldrar som vårdade sitt schizofrena barn hemma ofta uttryckte en sorg över förlusten av det friska barnet och en oro för framtiden. En central fråga handlar om vem som ska ta hand om det sjuka barnet när föräldrarna inte längre orkar. Föräldrarna beskriver vårdandet som svårt och fyllt med bördor av olika grad. Oavsett samhällsklass beskriver föräldrarna graden av börda och upplevda känslor på samma sätt. För att orka med bördan och för att uppnå en högre livskvalitet så använder sig de flesta föräldrar av copingstrategier i form av olika sociala aktiviteter. Stödgrupper, bestående av andra föräldrar med liknande livssituation, beskrevs som mycket värdefullt. Sjuksköterskan kan genom att vara lyhörd och lyssna på de anhörigas upplevelser, försöka förstå deras livssituation, och stötta de anhöriga i vården av den sjuke.</p>

Abstrakt Att vårda en hemmaboende anhörig med diagnosen schizofreni innebär ofta ett stort ansvar för vårdgivaren och en känslomässig påfrestning där oro, skuld, rädsla och sorg är fyra hörnstenar. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa upplevelsen av att vårda en nära anhörig med schizofreni samt vilka copingstrategier som används.16 vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Innehållsanalysen resulterade i kategorierna: anhörigas börda, sjukdomens inverkan på familjens livskvalitet, anhörigas upplevda känslor, kontroll över tillvaron, distansering genom aktiviteter samt socialt stöd. Resultatet visade att föräldrar som vårdade sitt schizofrena barn hemma ofta uttryckte en sorg över förlusten av det friska barnet och en oro för framtiden. En central fråga handlar om vem som ska ta hand om det sjuka barnet när föräldrarna inte längre orkar. Föräldrarna beskriver vårdandet som svårt och fyllt med bördor av olika grad. Oavsett samhällsklass beskriver föräldrarna graden av börda och upplevda känslor på samma sätt. För att orka med bördan och för att uppnå en högre livskvalitet så använder sig de flesta föräldrar av copingstrategier i form av olika sociala aktiviteter. Stödgrupper, bestående av andra föräldrar med liknande livssituation, beskrevs som mycket värdefullt. Sjuksköterskan kan genom att vara lyhörd och lyssna på de anhörigas upplevelser, försöka förstå deras livssituation, och stötta de anhöriga i vården av den sjuke.