<p>Hälsa är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och det talas mycket om hälsofrågor i olika sammanhang. Hälsa i skolan har sedan Lpf 94 infördes givits ett större utrymme och då framförallt i ämnet idrott och hälsa, medan idrottsämnet tidigare var ett rent fysiskt ämne som fokuserade på prestationen. För att uppnå hälsa krävs enligt läroplanen ett fysiskt, psykiskt och socialt välmående. Studiens syfte är att studera hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet uppmärksammar hälso- och livsstilsfrågor i sin undervisning. Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod där sex verksamma idrottslärare i varierande ålder och kön har intervjuats. Resultaten från intervjuerna har tolkats utifrån en hermeneutisk vetenskapsansats och analyserats med hjälp av Aaron Antonovskys hälsoteori – KASAM. Vad som framkom under studien var att lärarna hade svårt att definiera begreppet hälsa, men det visade sig att den fysiska delen av hälsan var den dominerande i undervisningen. De hälso- och livsstilsfrågor som främst uppmärksammas är kost och fysisk aktivitet. För att nå ut till eleverna med hälsoundervisningen försöker lärarna väva in teori i den praktiska undervisningen, detta för att eleverna ska förstå sambandet mellan teorin och praktiken. Hälsans främsta betydelse för ämnet och eleverna enligt lärarna är samhällets utveckling mot allt mer stillasittande och ohälsosamma livsstilar.</p>

Hälsa är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och det talas mycket om hälsofrågor i olika sammanhang. Hälsa i skolan har sedan Lpf 94 infördes givits ett större utrymme och då framförallt i ämnet idrott och hälsa, medan idrottsämnet tidigare var ett rent fysiskt ämne som fokuserade på prestationen. För att uppnå hälsa krävs enligt läroplanen ett fysiskt, psykiskt och socialt välmående. Studiens syfte är att studera hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet uppmärksammar hälso- och livsstilsfrågor i sin undervisning. Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod där sex verksamma idrottslärare i varierande ålder och kön har intervjuats. Resultaten från intervjuerna har tolkats utifrån en hermeneutisk vetenskapsansats och analyserats med hjälp av Aaron Antonovskys hälsoteori – KASAM. Vad som framkom under studien var att lärarna hade svårt att definiera begreppet hälsa, men det visade sig att den fysiska delen av hälsan var den dominerande i undervisningen. De hälso- och livsstilsfrågor som främst uppmärksammas är kost och fysisk aktivitet. För att nå ut till eleverna med hälsoundervisningen försöker lärarna väva in teori i den praktiska undervisningen, detta för att eleverna ska förstå sambandet mellan teorin och praktiken. Hälsans främsta betydelse för ämnet och eleverna enligt lärarna är samhällets utveckling mot allt mer stillasittande och ohälsosamma livsstilar.

Syfte: Att undersöka hur läkare och sjuksköterskor arbetar med livsstilsfrågor och livsstilsfor-muläret vid lasarettet i Enköping. Dessutom undersöka vad personalen har för åsikt omlivsstilsformuläret samt om de behöver mer kunskap om livsstilsfrågorna och motiverandesamtal. Metod: En enkät skickades ut till 79 sjuksköterskor och läkare, svarsfrekvens 52 %.Huvudresultat: Alla deltagare tyckte att det var mycket viktigt eller ganska viktigt att frågapatienter om livsstilsfrågor och de områden man frågade mest om var tobak och alkohol.Bland svaren framkom det att de flesta samtalade med en patient som hade ett riskbeteende.De områden deltagarna ville ha mest kunskap i var motiverande samtal och stress. Positivaåsikter som framkom om livsstilsformuläret var att personalen fick en bra överblick av patien-tens levnadsvanor och hade ett bra underlag att samtala om vid mötet med patienten. De nega-tiva aspekterna som framkom var formulärets utformning och svarsalternativ som ansågs varaför komplicerat. Slutsats: Det hälsofrämjande arbetet anses viktigt och det behövs kontin-uerlig utbildning till personalen för att kunna arbeta med dessa frågor med patienterna. Detbehövs även klarare riktlinjer i uppföljningen av patienter med riskbeteende. Livsstilsfor-muläret är ett bra verktyg men det behöver förbättras. / Aim: To study how physicians and nurses work with health promotion at the hospital inEnköping, Sweden. And investigate the staffs’ opinion about the lifestyle questionnaire and ifthey need more education in health promotion or motivational interviewing. Method: Aninquiry was sent to 79 nurses and doctors, with a response rate of 52 %. Primary results:Everyone thought it was important or very important to ask about lifestyle questions werealcohol and tobacco was the most frequently asked questions. Among the answers most ofthem had a conversation with patients who had a risk behavior. The subjects that the staffwanted more knowledge of was motivational interviewing and stress. The positive aspects ofthe questionnaire were that the employees got an overview of the patient ́s health and couldhave a conversation around it. The negative aspect of the questionnaire was the formattingand the complicated answers to choose from. Conclusion: The work with health promotion isimportant and the employees need a continuously updated education to work in a professionalway with the patients. There is also a need to have stricter routines to evaluate the patientswith a risk behavior. The questionnaire is a good tool to work with but it needs improvement.Keywords: Health promoting hospitals (HPH), employees, lifestyle questions, questionnaireof lifestyle.