Examensarbete om binaurala ljud och om manipulering av monoljud kan efterlikna binaurala ljud.

Vår uppdragsgivare Filip Asp, på Cochleaimplantat-sektionen vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, utvecklar en ny psykoakustisk mätmetod som är ett ljudlokalisationstest (LLT) för små barn. För att jämföra den med dagens psykoakustiska mätmetoder för små barn har en litteraturstudie och intervjuer gjorts. I samband med detta undersöktes även barns hörselutveckling då det finns en nära relation till mätmetodernas utformning. Efter att ha identifierat de psykoakustiska mätmetoder som i nuläget finns tillgängliga jämfördes dessa med LLT och vi anser att LLT kommer vara till nytta vid diagnostik, habilitering och forskning.   I nuläget styrs LLT:s applikationer av MATLAB tillsammans med insticksprogrammet Playrec. Om mätmetoden skulle göras om ville uppdragsgivaren veta vilket programmeringsspråk som var till störst nytta för metoden.  Användbara programmeringsspråk identifierades och utvärderades för utveckling av psykoakustiska mätmetoder. Efter litteraturstudier och intervjuer identifierades lämpliga programmeringsspråk: SuperCollider, MATLAB med Playrec samt de visuella språken Max och Pure Data. Ett program togs fram i Max för att testa visuell programmering. Efter vidare undersökningar ansågs Max vara det lämpligaste programmeringsspråket för vidare bruk.

Bakgrund: Förmågan att kunna lokalisera ljud är en binaural process som försvåras i samband med hörselnedsättning, eftersom tillgången till akustiska ledtrådar begränsas. Hörapparattillverkare strävar efter att främja användarnas tillgång till dessa ledtrådar genom nya innovationer. Den vanligaste modellen av hörapparat är i dagsläget bakom-örat-apparaten med högtalarenhet i hörselgången (RIE). Modellens mikrofonplacering bakom örat tillåter inte användaren att utnyttja öronmusslans akustiska egenskaper som hjälper vid ljudlokalisation. En hörapparattillverkare har därför tagit fram en ny teknik (M&RIE) som implementerar en ytterligare mikrofon placerad i hörselgången som bland annat syftar till att gynna användarens förmåga att lokalisera ljud. Syftet med denna studie är att undersöka ljudlokalisationsförmågan i horisontalplan med de två högtalarenheterna “M&RIE” och “RIE” hos normalhörande vuxna. Metod: 18 normalhörande deltagare genomförde tre lokalisationstest med respektive teknik. Signalerna i testen bestod av ett pulserande brus, en biltuta samt en ringklocka. Resultat: RIE presterade generellt bättre än M&RIE i lokalisationstestet vid samtliga signaler. En mindre andel bak-fram-förväxlingar skedde vid lokalisation med RIE än med M&RIE. Slutsatser: Den begränsande faktorn att M&RIE behöver anpassas med täta domer leder till nackdel i lokalisationsförmåga vid anpassning för mild hörselnedsättning. Undersökningen indikerar att fördelen av en öppen anpassning hos RIE är större än fördelen av en extra mikrofon i hörselgången för normalhörande deltagare vid horisontell ljudlokalisation. / Background: The ability to localize sounds is a binaural process that is limited by hearing loss due to a decreased access to acoustic cues. Hearing aid manufacturers strive to promote users' access to these cues through new innovations. Currently, the most common type of hearing aid is the behind-the-ear device with the speaker unit located in the ear canal (RIE). The model's microphone placement behind the ear does not allow the user to take advantage of the acoustic properties of the pinna, which aid sound localization. Therefore, a hearing aid manufacturer has developed a new technology (M&RIE) that implements an additional microphone placed in the ear canal, which aims to benefit its users' ability to locate sounds. Aim: The aim of this study is to investigate the ability to locate sound in the horizontal plane using the two speaker units "M&RIE" and "RIE" in normal-hearing adults. Methods: 18 normal-hearing participants performed three localization tests with each technology. The signals in the tests consisted of a pulsating noise, a car horn, and a bicycle bell. Results: RIE generally outperformed M&RIE in the localization test for all signals. A lower percentage of back-front-confusions occurred in localization with RIE than with M&RIE. Conclusions: The limiting factor that M&RIE must be fitted with occluded domes leads to a disadvantage in the localization ability when fitted for mild hearing loss. The study indicates that the advantage of an open-fit in RIE is greater than the advantage of an extra microphone in the ear canal for normal-hearing participants in horizontal sound localization.