ABSTRAKT Syfte och mål: Att jämföra olika tekniker vid trakeal intubering av obesa patienter. Bakgrund: Fetma blir vanligare och behovet av kunskap inom vården ökar för att på ett säkert sätt ta hand om dessa patientgrupper. Anestesisjuksköterskan ska kunna hantera, prioritera och ta snabba beslut vid akuta tillstånd och förebygga komplikationer som kan uppstå. Kunskap och beredskap inför akuta situationer är av stor vikt för att hantera den svåra luftvägen och kunna ge en god och säker omvårdnad genom anestesin.                                                                   Design: En litteraturstudie med kvantitativ ansats genomfördes.                     Metod: Databasen EBSCO genomsöktes gällande studier som var publicerade mellan 2003-2013 där följande tekniker gällande trakeal intubering hos obesa patienter valdes; intubering med larynxmask (ILMA), videolaryngoskop/glidescope vid vakenintubation och generell anestesi, Rapid Sequence Induction (RSI), the Shikani optical stylet, LMA Ctrach, flexibelt fiberoptiskt bronkoskop och Airtraq med sedvanlig och omvänd manöver. Dessa tekniker bedömdes efter intuberingstid, lyckad intubering vid första försöket, ömhet/skada i halsen och Body Mass Index (BMI). Åtta studier inkluderades av vilka en kvalitetsgranskning genomfördes.         Resultat: RSI med vanligt laryngoskop hade högst frekvens gällande lyckad intubering på första försöket. Kortast intuberingstid ses vid användning av Airtraq laryngoskop med omvänd manöver. Längst tid tar vakenintubation med laryngoskop. När det gäller skada eller postoperativ ömhet i hals och svalg har det fiberoptiska bronkoskopet flest fall trots relativt kort intubationstid. Användning med Airtraq och omvänd manöver hade en låg frekvens gällande komplikationer i svalget samtidigt som intubationstiden var kort.                                                    Slutsats: Flera faktorer spelar in och det viktigaste är att en preoperativ bedömning gjorts och att den som intuberar har vana och erfarenhet av tekniken för en snabb och säker etablering av luftvägen.Relevans för klinisk verksamhet: Anestesisjuksköterskan kommer alltmer möta patienter med obesitas och kunskap om olika tekniker för att säkerställa luftvägarna hos överviktiga är av stor betydelse för en säker omvårdnad.                                                                       Nyckelord: Intubering, fetma, teknik, luftvägar, komplikationer Strukturen på examensarbetet är justerat efter instruktioner från ”The Journal of Clinical Nursing”, en tänkbar tidskrift för publikation.

Bakgrund: Att hantera luftvägen hos en patient i samband med anestesi är en av anestesisjuksköterskans huvuduppgifter. Då en oväntat svår luftväg uppstår så ställs det höga krav kompetensmässigt på anestesisjuksköterskan. Tidigare forskning har i liten utsträckning fokuserat på anestesisjuksköterskans erfarenheter kring denna komplexa situation. Det är därför önskvärt att utföra ytterligare studier inom detta ämne med fokus på erfarenheter. Syfte: Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskans erfarenheter av den oväntat svåra luftvägen i samband med anestesi. Metod: Studien genomfördes utifrån kvalitativ ansats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio anestesisjuksköterskor anställda på två olika operationsavdelningar i Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom fyra kategorier som beskriver anestesisjuköterskornas erfarenheter av oväntat svår luftväg i samband med anestesi; upplevelser av att arbeta under press, att samarbeta i team, betydelsen av att känna sig trygg i sin yrkesroll samt värdet av reflektion. Slutsats: Anestesisjuksköterskornas delade erfarenheter tyder på en samstämmighet om att när en oväntat svår luftväg uppstår så efterfrågades mer träning tillsammans. Detta dels för att underlätta samarbetet och för att kunna ta del av andras erfarenheter och strategier för att lösa liknande situationer i framtiden. Nyckelord: Anestesisjuksköterska, oväntat svåra luftvägar, erfarenheter, känslor, upplevelser. / Background: Managing the airway of a patient during anesthesia is one of anesthesia nurse's main tasks. When an unexpected difficult airway occurs, the high demands in terms of competence of the nurse anesthetist. Previous research has small extent focused on the nurse anesthetist experiences of this complex situation. It is therefore desirable to perform further studies on this subject, focusing on experience. Aim: The aim was to illustrate anesthetic nurses experiences of the unexpected difficult airway associated with anesthesia. Method: The study was conducting using qualitative approach. Data were collected through semi-structured interviews with ten anesthetic nurses employed in two different surgical departments in Sweden. The interviews were transcribed and analyzed by content analysis. Result: The analysis revealed four categories that describe anesthetic nurses experiences of the unexpected difficult airway associated with anesthesia; experiences of working under pressure, to work in teams, the importance of feeling safe in their professional capacity and the value reflection Conclusion: Anesthetic nurses shared experiences suggest a consensus that when these situations occur they requested more training together. This is partly to facilitate cooperation and also to take advantage of others' experiences and strategies to solve similar situations in the future. Keywords: Nurse anesthetist, unexpected difficult airways, experiences, feelings.