Bakgrund: Cytostatikabehandling kan innebära att kroppsfunktioner förändras exempelvisförmågan att känna och uppfatta lukt och smak. Den Nordiska Cancerunionens definition avcancerrehabilitering beskriver cancerrehabilitering som insatser för fysiska, psykiska, socialaoch existentiella problem. Cancerrehabilitering handlar om att minska och förebygga problemtill följd av cancersjukdom och dess behandling, samt att värna om livskvalité.Syfte: Att belysa om smak- och luktförändringar relaterat till cytostatikabehandling påverkarpatientens livskvalité.Metod: Litteraturstudie. Databassökningar utfördes i Cinahl, Web of Science och Pubmed.Tio kvantitativa och tre kvalitativa studier samt två studier med mixad metod inkluderades.Kvantitativa materialet analyserades utifrån skillnader, likheter och kvalitativa materialet medmanifest innehållsanalys.Resultat: Variationer i förekomst av smak- och luktförändringar i samband medcytostatikabehandling och påverkan på livskvalité sågs både beträffande individuella ochbehandlingsrelaterade skillnader. Den generella livskvalitén påverkades utifrån förändringarkopplade till nutritionsintag, samband mellan förekomst av smakförändringar, illamående,aptitlöshet och fatigue. Ökad känslighet för smaker och lukter kunde påverka livskvaliténbåde psykiskt som irritation, besvikelser och ångest samt en upplevd förlust av exempelvisnjutning kring mat. Även socialt påverkades livskvalitén utifrån förändringar i roller ochsociala funktioner, beroende av andras och egna svårigheter, att hantera problem kopplade tillsmak- och luktförändringar.Slutsats: Cytostatikabehandling kan ge smak- och luktförändringar som påverkar ochinverkar på livskvalitén i varierande omfattning. Det kan handla om kroppsliga symtom ochsvårigheter att vara delaktig i sociala sammanhang. Smak- och luktförändringar kan bidra tillkänsloyttringar så som irritation, besvikelser, sorg och saknad. Kliniskt harspecialistsjuksköterskan en viktig roll i att informera och stödja kring dessa besvär.

Bakgrund: Många patienter i palliativ vård rapporterar en minskad, eller förändrad, förmåga att känna smak och lukt. Smak-och luktförändringar (SoL-förändringar) kan innebära lidanden för den enskilde patienten, men kan även påverka näringsintag samt få negativa följder i det dagliga livet. Syfte: Syftet var att rapportera om cancerpatienters erfarenheter av smak- och luktförändringar och påverkan och hantering av dessa i det dagliga livet när de är i palliativ fas. Metod: Kvantitativ data samlades in från åtta deltagare, under tre mättillfällen per deltagare, via ett frågeformulär. Kvalitativ data beståendes av kommentarer till frågorna, redovisades som citat. Resultat: Det var fem huvudfynd som framkom i resultatet. Ett övergripande tema som kunde urskiljas var sårbarheten och lidandet i samband med SoL-förändringar.  Vidare framkom att SoL-förändringar rapporterades av samtliga deltagare, dock inte vid alla mättillfällen. En definitionssvårighet av SoL-förändringar uppmärksammades också bland svaren. Ytterligare var aptitnedsättningar lågt rapporterade bland deltagarna. Detta stod i kontrast till illamående som rapporterades av samtliga deltagare. Diskussion: Sårbarheten och lidandet som uppkom i samband med Sol-förändringar kunde ge en negativ påverkan på det dagliga livet. Drivkraften att tillgodogöra sig föda för sin överlevnad återges med insikten att det ofta inte är för njutningens skull som måltider intas.  Resultatet visade på vikten av att SoL-förändringar uppmärksammas inom den palliativa sjukvården.