Artbeståndet av Lunglaven (Lobaria pulmonaria) som återfinns idag är kvarlevor från ett tidigare mer vidsträckt utbredningsområde. Lunglaven har en oansenlig nyetablering och kvarvarande populationen är sällan fertil. För att på bästa sätt kunna rädda denna art från att dö ut bör man veta vilken typ av levnadsvillkor som krävs och vilka hot som arten står inför. Syftet med den här studien var att undersöka hur barkens pH påverkar lunglaven Barkprover från 50 olika träd samlades in genom raspning den 1 maj 2019 och analyserades på labb den 2 maj 2019. Ytterligare en dataanalys gjordes med hjälp av träddata från Länsstyrelsen Västmanland. Resultatet från analyserna tyder på att barkens pH har betydelse för lunglaven och att lavens täckning skiljer sig signifikant åt mellan de olika trädslagen. Lind (Tilia spp) var det träd som hade högst individantal och täckningsgrad följt av lönn (Acer platanoides). Ek (Quercus spp) hade lägst individantal och täckningsgrad i denna studie. Högre täckningsgrad av lunglav på träd visar att levnadsvillkoren är mer optimalt för arten. Flest trädobservationer med lunglav dominerades av arterna ask (Fraxinus exelsior), asp (Populus spp). Vilket tyder på att dessa träd har goda livsmiljöer för lunglaven med sin barkstruktur och barkkemi. / The lungwort (Lobaria pulmonaria) population that remains today is a relic from a wider range area. Lungwort do not establish as much now a days as it used to and the remaining population is rarely fertile. In order to save this species from extinction one has to know what type of living conditions are required and what type of threats this species faces. The purpose of this study was to investigate how the pH of the bark impact the Lungwort. Bark samples was collected from 50 different trees by rasping 1 of May 2019 and were analysed in a laboratory 2 May 2019. Further data analys was done using tree data from the County administrative board Västmanland. The result of the analysis suggests that the pH on bark has a significant impact on lungwort and that the coverage differs between tree species. A higher degree of coverage on trees shows that the living conditions are more optimal for the lungwort. Linden (Tilia spp) was the tree with the highest number of individuals and the degree of coverage followed by maple (Acer platanoides). Oak (Quercus spp) had the lowest number of individuals and degree of coverage in this study. Most tree observations with lungwort were dominated by the species ash (Fraxinus exelsior) and aspen (Populus spp). Which suggest that these trees have a good habitat for lungwort with their bark structure and bark chemistry.

The most prominent threats to epiphytic lichen funga are modern industrial forestry and air pollution. Macrolichens with cyanobacteria, cyanolichens, are particularly vulnerable. One of these is the lungwort lichen, Lobaria pulmonaria. The lungwort lichen is not among the most threatened species in Sweden, but the populations have nevertheless decreased significantly during the last 100 years. One area where the lungwort lichen still can be found is around lake Möckeln, in the south of Sweden. In earlier inventories 94 trees with Lobaria pulmonaria were identified. The aim of this study was to investigate the population changes of L. pulmonaria in this area as well as the ecology and management options for this species. My questions were: 1. Does the population of L. pulmonaria around the lake Möckeln decrease?  2. Is there a positive correlation between the circumference of the trees and the coverage of lichens? 3: Is there a positive correlation between the number of individuals and coverage? 4: Is there a positive correlation between the circumference of the trees and the number of thalli?  5: Is there a negative correlation between the size of the populations and the proximity to the lake? Between 2001 and 2024 the total population decrease was 23%. There was no correlation between circumference and coverage or number of individuals. No effect of nearby water bodies on population size could be detected. There was, however,  a strong correlation between coverage and the number of thalli. This result is not obvious since thalli can vary substantially in size. The results which suggest a decline are consistent with earlier studies in southern Sweden which also show a decrease of the L. pulmonaria populations in the south of Sweden. Since L. pulmonaria forests have high conservation values I propose that all the sites investigated in this study should receive protection as nature preserves.

I denna beskrivande studie tas ett steg i att kartlägga höga naturvärden inom tätortsnära skog. Studiens syfte är att bidra med värdefull data som beskriver höga naturvärden i Östersunds tätortsnära granskogar med utgångspunkt i ett grön infrastruktur-perspektiv. Resultaten av studien kan sedan användas som grund för förslag på särskilt intressanta områden där myndigheter och samhälle bör satsa på att arbeta med grön infrastruktur och bevarande av biologisk mångfald i skogslandskapet. För studien utformades följande mål: 1. En översiktlig kartläggning av skogsbestånd med höga naturvärden inom de tätortsnära granskogar som innefattas i denna studie och vilka typer av indikatorer på höga naturvärden som kan påträffas där; 2. En beskrivning av skogsbestånden utifrån förekomst av studiens naturvårdsarter, deras substrat och livsmiljöer samt skogsmiljöns potential att hysa höga naturvärden. Studien baseras på fältinventering i 10 provytor inom 9 skogsbestånd med främst äldre granskog, belägna längs en sträcka på ca 6 km i tätortsnära skog nordöst om Östersund i Jämtlands län. Undersökningsområdet förlades längs en specifik sträcka utifrån en idé om att sträckans skogsbestånd kan vara delar i ett värdenätverk för grön infrastruktur. Sträckan löper mellan Källmyrens och Rannåsens naturreservat. Fältinventeringen genomfördes under 21 dagar perioden februari till maj 2020 och bestod av två huvudmoment. Det ena momentet innefattade inventering av ett urval epifytiska signalartslavar som indikerar höga naturvärden i sin livsmiljö. Moment två utgjordes av en naturvärdesbedömning enligt metod framtagen av Skogsbiologerna där bedömt område får en viss poäng som kan indikera om där finns höga naturvärden. Lavinventeringen innefattade fem indikatorarter som är knutna till lövträd; lunglav (Lobaria pulmonaria); skrovellav (Lobaria scrobiculata); luddlav (Nephroma resupinatum); stuplav (Nephroma bellum) och skinnlav (Leptogium saturninum). I granskogsbestånd längs den specifika sträckan placerades provytor baserat på förekomst av stora lövträd som kunde observeras på flygbilder och rekognosering i fält. Lavinventeringen innefattade bland annat datainsamling för lavart, lavens täckningsgrad på trädet, trädart som laven växer på, trädets brösthöjdsdiameter och barkstruktur samt närhet till lucka och andra träd etc. Naturvärdesbedömningen utfördes i de 9 skogsbestånden inom en 0,5 ha ruta över varje provyteområde. Resultaten av lavinventeringen visar att det finns trädlevande indikatorlavar som indikerar höga naturvärden inom varje provyta och det var särskilt lunglav som påträffades i de flesta provytorna. Ymniga förekomster av lunglav och fertil lunglav, vilket indikerar extra höga naturvärden, påträffades även i flera provytor. Sammantaget visar kartläggningen att både lavinventeringens och naturvärdesbedömningens resultat indikerar höga naturvärden i 6 av 9 skogsbestånd. Slutsatsen av studien är att det finns flertalet skogsbestånd inom undersökningsområdet som indikerar höga naturvärden både på artnivå och utifrån skogsbeståndens miljökaraktär. Bland studiens indikatorarter förekom lunglav och skrovellav mest frekvent inom provytorna. Dessa två arter har höga krav på sin livsmiljö vilket särskilt visar på områdets betydelse för höga naturvärden. Merparten av skogsbestånden som kartlagts i studien är till synes relativt orörda sedan lång tid vilket möjliggör en bra grund för utveckling av höga naturvärden som gynnar biologisk mångfald i Östersunds tätortsnära skogar. / This describing study stands for one step of mapping high natural values in forests close to urban areas. The aim of this study is to contribute with valuable data that describes high natural values in urban spruce forests of Östersund based on a green infrastructure perspective. The results of this study can then be used as a basis for proposals of particularly interesting areas where authorities and society could invest in working with green infrastructure and conservation of biodiversity in the forest landscape. The following goals were designed for this study: 1. An overview mapping of forest stands with high natural values within the spruce forests close to urban areas included in this study and what types of indicators of high natural values that can be found there; 2. A description of the forest stands based on the presence of the study's nature conservation species, their substrates and habitats and the forest environment's potential to harbor high natural values. The study is based on field inventory in 10 sample areas within 9 forest stands with mainly older spruce forest, located along a stretch of about 6 km in urban forests northeast of Östersund in Jämtland County. The study area was located along a specific stretch based on an idea that the forest stands of that stretch could be parts of a value network for green infrastructure. The stretch of the study area runs between Källmyrens and Rannåsens nature reserves. The field inventory was implemented during 21 days in the period February to May 2020 and consisted of two main parts. The first part included an inventory of selected epiphytic lichens that are signal species which indicates high natural values in their habitats. Part two consisted of a natural value assessment, according to a method developed by Skogsbiologerna, where the assessed area receives a certain score that can indicate whether there are high natural values. The lichen inventory included five indicator species linked to deciduous trees; lung lichen (Lobaria pulmonaria); textured lungwort (Lobaria scrobiculata); pimpled kidney lichen (Nephroma resupinatum); naked kidney lichen (Nephroma bellum) and saturn skin lichen (Leptogium saturninum). In spruce forest stands along the specific stretch, sample areas were placed based on the presence of large deciduous trees that could be observed on aerial photos and reconnaissance in the field. The lichen inventory included data collection for lichen species, the lichen's coverage of the tree, tree species on which the lichen grows, the tree's diameter in breast height and bark structure as well as location near gaps and other trees etc. The natural value assessment was implemented in the 9 forest stands within a square of 0.5 ha over each sample area. The lichen inventory results shows that there are epiphytic lichens that indicate high natural values within each sample area and especially lung lichen was found in most of the sample areas. Abundant occurrences of lung lichen and fertile lung lichen, which indicates extra high natural values, were also found in several sample areas. Overall, the study shows that the results of the lichen inventory and the natural value assessment indicates high natural values in 6 of 9 forest stands. The conclusion of the study is that there are several forest stands within the study area that indicates high natural values both at the species level and based on the environmental character of the forest stands. Among the study's indicator species, lung lichen and textured lungwort occurred most frequently in the sample areas. These two species have high habitat demands, which especially shows the study area's importance for high natural values. Most of the forest stands included in the study have seemingly been relatively untouched by forestry for a long time, which enables a good basis for the development of high natural values that benefit biodiversity in urban forests of Östersund. / <p>2020-09-12</p>