Diss. Uppsala, 2005. / Bibliogr.: p. 329-338.

Diplomarbeit AGSA 6, Hochschule für Heilpädagogik Zürich, 2009.

Thesis (master's)--Université de Picardie, 1980. / "Textes choisis": p. 119-213 (in Picardy dialect). Bibliography: p. 12-16.

Universiẗat, Diss., 2002--Greifswald. / Lizenzpflichtig.

Zugl.: Oldenburg, Universiẗat, Diss., 2005.

Zugl.: Dortmund, Univ., Diss., 2005

RI, Brown Univ., Diss.--Providence. / Includes bibliographical references (p. [283] - 296) and index.

Revised version of the author's thesis--Stanford University. / Includes bibliographical references and index.

<p>Jag har i min uppsats gjort en studie av dansmotivet i Gustaf Frödings lyriska diktning. Det visar sig att motivet oftast utmärks av en positiv laddning. Glädje och lekfullhet förknippas gång på gång med dans i Fröding dikter, och dansen har även ett nära förhållande till musik, fest och lek. Just glädjen kan sägas vara signifikativt för dansmotivet i stort, som med enbart några få undantag kopplas till lyckliga tilldragelser.</p><p>Egenskapen att kunna dansa förefaller vara något som Gustaf Fröding värderade högt, vilket jag pekat på genom att åskådliggöra hur skalden använder sig av dansen som ett karaktäriserande drag hos hans fiktiva personer. Det är dock inte enbart människor som dansar i Frödings dikter, utan i stort sett allt i universum kan få denna egenskap. Här kläder sig emellanåt naturen i mänsklig gestalt och rör sig som i dans; stjärnor och olika vattendrag lika väl som våren. Hos Fröding tycks allt som rör sig med en bestämd växling kunna dansa, vilket för tanken till den antika idén om den kosmiska dansen.</p><p>Det är vidare vanligt att skalden använder sig av motivet som ett slags sexuellt förspel, eller åtminstone som något som förknippas med erotik, sensualism eller kärlek. Även i detta sammanhang kan motivet kopplas till glädje, men jag har också visat att vissa moraliska synpunkter får komma till uttryck i några av dessa dikter. Det verkar dock inte som om skalden själv skulle ha tillhört den skara som fördömde den ”erotiska dansen”.</p><p>Slutligen har jag gjort en näranalys av två av Frödings dansdikter. I ”Gudarne dansa” har jag betonat hur den byggs upp av antiteser, där dans blir en lösning på de motsättningar som dikten bygger på. Här återfinns influenser från Nietzsche, som också satte dansen högt. Det utmärkande draget kring motivet i denna dikt är annars den glädje i vilken gudarna dansar. I ”Balen” har jag bland annat pekat på det faktum att dikten har ett sådant utmärkande och varierat dansmotiv, där dansbegreppets tre olika former återfinns. En del av analysen har ägnats åt bildspråket som kretsar kring vatten, vilket i likhet med dans kopplas till rörelse. Jag har även redovisat för den danslika rytmen i vissa av diktens partier.</p>

Jag har i min uppsats gjort en studie av dansmotivet i Gustaf Frödings lyriska diktning. Det visar sig att motivet oftast utmärks av en positiv laddning. Glädje och lekfullhet förknippas gång på gång med dans i Fröding dikter, och dansen har även ett nära förhållande till musik, fest och lek. Just glädjen kan sägas vara signifikativt för dansmotivet i stort, som med enbart några få undantag kopplas till lyckliga tilldragelser. Egenskapen att kunna dansa förefaller vara något som Gustaf Fröding värderade högt, vilket jag pekat på genom att åskådliggöra hur skalden använder sig av dansen som ett karaktäriserande drag hos hans fiktiva personer. Det är dock inte enbart människor som dansar i Frödings dikter, utan i stort sett allt i universum kan få denna egenskap. Här kläder sig emellanåt naturen i mänsklig gestalt och rör sig som i dans; stjärnor och olika vattendrag lika väl som våren. Hos Fröding tycks allt som rör sig med en bestämd växling kunna dansa, vilket för tanken till den antika idén om den kosmiska dansen. Det är vidare vanligt att skalden använder sig av motivet som ett slags sexuellt förspel, eller åtminstone som något som förknippas med erotik, sensualism eller kärlek. Även i detta sammanhang kan motivet kopplas till glädje, men jag har också visat att vissa moraliska synpunkter får komma till uttryck i några av dessa dikter. Det verkar dock inte som om skalden själv skulle ha tillhört den skara som fördömde den ”erotiska dansen”. Slutligen har jag gjort en näranalys av två av Frödings dansdikter. I ”Gudarne dansa” har jag betonat hur den byggs upp av antiteser, där dans blir en lösning på de motsättningar som dikten bygger på. Här återfinns influenser från Nietzsche, som också satte dansen högt. Det utmärkande draget kring motivet i denna dikt är annars den glädje i vilken gudarna dansar. I ”Balen” har jag bland annat pekat på det faktum att dikten har ett sådant utmärkande och varierat dansmotiv, där dansbegreppets tre olika former återfinns. En del av analysen har ägnats åt bildspråket som kretsar kring vatten, vilket i likhet med dans kopplas till rörelse. Jag har även redovisat för den danslika rytmen i vissa av diktens partier.