La tesi descrive e analizza la geografia delle moschee in Italia, un tema di grande attualità, in particolare per quanto riguardo il quadro degli studi geografici. La tesi ripercorre quello che è stato il processo di insediamento delle moschee in Italia, attraverso lo studio di casi esemplari, e analizza l’impatto che tale presenza ha esercitato sul territorio italiano, ed in particolare nel contesto urbano di Milano. Questo lavoro, infatti, permette di osservare il “processo di visibilizzazione” che una religione, assente fino a pochi decenni fa dal paesaggio italiano, imprime sul territorio, attraverso i luoghi di culto, le moschee. Il cuore di questo lavoro riflette sulla dimensione della “costruzione dello spazio” evidenziata dalla realizzazione di moschee. Infatti, i frequenti conflitti che accompagnano la proposta o la realizzazione di moschee dimostrano che non tutti hanno ugualmente “diritto alla città”, a un “posto” nello spazio. Le moschee non rappresentano solamente il simbolo della presenza di musulmani nello spazio europeo. Attraverso di esse è possibile leggere la posizione dei musulmani nella società italiana. Le sale di preghiera sorte inizialmente nelle città italiane, e in questo caso a Milano, in luoghi residuali e precari (cantine, garage, etc.) rappresentano una prima fase dell’insediamento dei musulmani nello spazio urbano. Un insediamento poco visibile e poco organizzato visto dalle istituzioni e dalla società senza grandi reazioni negative. I conflitti si innescano invece nel passaggio al tempo del riconoscimento, dell’istituzionalizzazione, in cui una presenza che si pensava temporanea o accidentale si fa stabile, organizzata, visibile e centrale. La realizzazione di moschee rappresenterebbe il passaggio da un’epoca di insediamento spontaneo di una minoranza religiosa arrivata recentemente al momento dell’istituzionalizzazione, dell’attribuzione di un “posto” riconosciuto e legittimo. Dunque, il passaggio dal tempo dell’ospitalità al “tempo del diritto alla città” e del riconoscimento. / The thesis describes and analyzes the geography of mosques in Italy, a topic of great relevance, in particular as regards the scope of geographical studies. This thesis traces what the process of establishment of mosques in Italy was, by means of the study of case studies. It analyzes the impact that such a presence has had upon the Italian territory, particularly in the urban context of the city of Milan. This work indeed shows the process of “visibilization” that a religion, absent until a few decades ago in the Italian landscape, imprints upon the territory, by the places of worship, that is mosques. The heart of this work reflects the size of the "construction of space" highlighted by the creation of mosques. In fact, the heated debates that often accompany the proposal or the creation of mosques show that not everyone has equal "rights to the city" or to a "place" in space. Mosques are not only the symbol of the presence of Muslims in Italy. Through them one can read the position of Muslims in Italian society. The initial prayer rooms in the Italian cities, in this case in Milan, which are precarious and residual places, represent the first phases of the settlement of Muslims in the urban space. A barely visible settlement, seen with no major negative reactions. Conflicts are instead unleashed at the time of recognition and institutionalization, when a presence that was thought might be temporary becomes stable, organized and visible. The creation of mosques should represent the transition from an era of spontaneous settlement, of a religious minority recently arrived, to the time of institutionalization, with the attribution instead of a recognized and legitimate "place." Hence, the transition from the time of hospitality to the "time of the right to the city" and recognition.

No description available.

In this thesis the relationship between abstract and representational aspects of electroacoustic music will be discussed. Such an exploration exposes the limits of abstraction in electroacoustic music, as the interaction between musical form and the world outside the immanent context of the work is revealed. In Chapter 1 an examination of the complex system of relationships between sounds within a musical structure and the representational nature of many of the sounds themselves, referring to their origins in the real world, suggests analogies with poetic texts and early twentieth century painting. In Chapter 2 there follows a discussion of ideas contained in Simon Emmerson’s article The Relation of Language to Materials (Emmerson, 1985). Emmerson’s ideas are examined and expanded, with particular regard to the relationship of syntax and discourse. In Chapter 3 the compositional methodology of sound manipulation is discussed, contrasting analytical and synthetic approaches to sound transformation and Ten Hoopen’s model of the specific / surrogate continuum (Ten Hoopen 1994) is discussed and developed. An analogy between structures based on dissonance / resolution and ambiguous / specific source recognition is developed with particular reference to the work Grand Junction. In Chapter 4 a new model, the associative field model, is proposed to examine more closely the nature of ambiguous source recognition with particular reference to the cycle of Seasons. The rôle of ambiguity in aesthetic appreciation is discussed. Finally, in Chapter 5, the interaction of the work with its wider context is discussed. The influence of literary accompaniments to the work, such as the title and programme note is considered as is collaboration in the form of music specifically created for contemporary dance, as exemplified in The Killing Floor. The interaction of the work and the performance space is considered in the site-specific installations Boomtown and Living Steam.

No description available.

Företagskoncentrationer har blivit en vanlig företeelse i europeiskt näringsliv och utgör en naturlig del av många företags affärsverksamhet. Vad som tidigare har betraktats som en åtgärd främst reserverad för stora industrikoncerner med resurser och erfarenhet har idag blivit ett viktigt strategiskt verktyg för företag att uppnå sina mål. Användandet av företagsöverlåtelser existerar idag på en global nivå där företag ser bortom nationsgränserna för att leta efter passande köpeobjekt.   En företagskoncentration innebär en strukturförändring på marknaden och en koncentration av marknadsmakt. Det företag som ges möjlighet att utnyttja den koncentrerade makten kan agera på ett sätt som snedvrider konkurrensen på marknaden och orsakar skada för konsumenter. Företagskoncentrationer av en viss storlek måste därför anmälas till och godkännas av konkurrensmyndigheter innan de får genomföras. Om företagskoncentrationen genomförs inom Europeiska Unionen (EU) och har gemenskapsdimension måste anmälan göras till EU-kommissionen (kommissionen) som har att pröva koncentrationens förenlighet med den gemensamma marknaden.   Tiden fram till dess att kommissionen har lämnat sitt beslut är parterna i en företagskoncentration förbjudna att vidta åtgärder som kan leda till att köparen erhåller sådan kontroll som ger möjlighet att utöva ett avgörande inflytande på målbolaget. Förbudet som återfinns i artikel 7.1 i koncentrationsförordningen (MR) innebär att parterna är förbjudna att ”tjuvstarta” och genomföra förvärvet innan de har erhållit ett godkännande från kommissionen. Härutöver är företagen att betrakta som självständiga konkurrenter och är därmed förbjudna enligt artikel 101.1 i fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt (FEUF) att bedriva konkurrensbegränsande samarbete fram till dess att koncentrationen är lagligen genomförd. Dessa två förbud kan skapa osäkerhet bland parter som i väntan på kommissionens beslut är i behov av att vidta åtgärder för att möjliggöra ett framgångsrikt förvärv.   Kommissionen har på senare år visat ett ökat intresse för företag som misstänks genomföra sina förvärv i strid med artikel 7.1 MR och har vidtagit hårda åtgärder i de fall överträdelser har ansetts föreligga. Det råder emellertid fortfarande stor osäkerhet kring reglerna och vilka typer av åtgärder företag får vidta i väntan på kommissionens beslut. Utvecklingen har skett först på senare år och de fall som har kommit upp till prövning har ur ett juridiskt perspektiv inte väckt särskilt många frågor. Den specifika situationen där parterna, efter att anmälan har inkommit till kommissionen, vidtar åtgärder som konstituerar ett olagligt genomförande av koncentrationen har ännu inte prövats. Situationen inom EU kan ställas mot rättsläget i USA där motsvarande regelverk rörande s.k. ”gun jumping” har behandlats ingående av både domstolar, konkurrensmyndigheter och akademiker.   Denna uppsats kommer att utreda vilket handlingsutrymme parter till en företagskoncentration med gemenskapsdimension besitter fram till dess att kommissionen har lämnat beslut om koncentrationens förenlighet med den gemensamma marknaden.  Forskning visar att företag som förblir passiva och inaktiva under transaktionsprocessen riskerar att misslyckas med sina förvärv. Det är därför viktigt att utreda under vilka förutsättningar parter kan vidta åtgärder i väntan på kommissionens beslut utan att handla i strid med artikel 7.1 MR och artikel 101.

Thesis (M.A.)--University of North Texas, 2007. / System requirements: Adobe Acrobat Reader. Includes bibliographical references (p. 155-159).

Thesis (D.M.A.)--University of North Texas, 2007. / System requirements: Adobe Acrobat Reader. Accompanied by recitals, recorded Sept. 23, 2002, and Apr. 27, 2007. Includes bibliographical references and discography (p. 40-41).

Zugl.: Diss.

Thesis (D. Min.)--Nazarene Theological Seminary, 1989. / Includes bibliographical references (leaves 112-115).

Thesis (M.Sc.) -- Dept. of Microbiology, University of Adelaide, 1973.