Denna kvalitativa intervjustudie genomfördes i samarbete med Scania Acadeamy. Studiens syfte är att utifrån ett Organizational Behavioral Management (OBM) perspektiv kartlägga hur individer i ledarskapsroller arbetar med beteende och motivation för egen räkning, med sina medarbetare samt gruppen som helhet. Denna kartläggning är aktuell då organisationen har introducerat en ny organisationsstruktur som kallas 5+1 modellen. Den har inneburit flera förändringar i hur man arbetar som ledare, exempelvis är ledaren mer närvarande och coachande än tidigare. OBM belyser beteendets roll i organisationen och studien definierar beteende utifrån ABC-modellen. Modellen visar att ett beteende triggas igång av en aktiverare och förstärks eller försvagas beroende på vilken konsekvens beteendet får. Den utveckling en grupp genomgår beskrivs utifrån FIRO-cirkeln som visar hur en grupp genomgår tre olika faser. Första fasen är tillhöra, vilket är den fas en nyskapad grupp eller en grupp med en ny medlem tillhör. Här söker man medlemskap i gruppen. Nästa fas är rollsökning, som är den fasen med mest konflikter. Nu fastställs vilken roll en medlem har i gruppen, det kan hända att ledarens roll utmanas här. Slutligen hamnar gruppen i samhörighetsfasen, vilket är den mest produktiva fasen, då medlemmarna känner harmoni. En intervjustudie på avdelningen Chassi utfördes. Totalt genomfördes 10 intervjuer med personer i ledarskapsposition. Materialet bearbetades genom att en tematisk analys genomfördes. Introduktionen av 5+1 modellen har underlättat arbetet för ledaren att nå sina medarbetare, men även att fastställa sitt ledarskap. Den grupp som ledaren ska coacha och utveckla har blivit mindre och man utrycker att möjligheterna att lyfta fram individen har ökat. Möjligheten för individualisering innebär goda förutsättningar för starka aktiverare och konsekvenser, bland annat då informationsspridning och målsättning har blivit tydligare.     Nyckelord: 5+1 modellen, Ledarskap, Organizational Behavioral Management, ABC modellen, Grupputveckling, FIRO, Motivation och DCOM

Idag  används  datorer,  surfplattor  och  mobiler  i  allt  större  utsträckning.  Ett  sätt  att försöka  minska utvecklingskostnader  för  mjukvaruföretag  är  att  bygga  ett  generellt gränssnitt  som  fungerar  på  alla dessa  plattformar.  Det  finns  stora  skillnader  mellan de  olika  plattformarna,  till  exempel  skärmstorlek, vilken inmatningsmetod som används och i vilka sammanhang plattformarna används. Denna studie har undersökt  om  det  är möjligt  att  bygga  ett  generellt  gränssnitt  för  ett  affärssystem.  Ett  par  viktiga faktorer som  bör  iakttas  vid  ett  generellt  system  lyfts  fram,  exempelvis  knappstorlek, feedback  och komplexitet.  En  del  av  resultatet  exemplifierar  hur  en  tabell  kan  visas på  mobiler,  surfplattor  och datorer. Slutsatsen visar att vinsten med att bygga ett generellt gränssnitt inte är tillräckligt stor i detta fall.

No description available.

This is a study that was conducted during a three day exercise of the Swedish Armed Forces called “Amfibieförbandet”, which is shortened as AMF, in Gothenburg. During the exercise three scientists followed the crew on the boats and this is one of the studies that became the result of the observation made during the exercise. The boats that was used during the three days were the boat called “Stridsbåt 90H” by the Swedish armed forces. The term easily translates to “Battleboat 90H”.The aim for this study was to apply an FRAM(functional resonance analysis method) on the high speed navigation that AMF conducts during their operations. This is one of the first times that a FRAM is used in the maritime environment and the first that is used at the AMF. It is also the first FRAM that focuses on high speed navigation in maritime environments. In this report there will be a presentation of the FRAM and what it is and how to use it.The FRAM has later been applied to the collected data from the observations during the three day exercise with AMF. The study’s main concern and aim to reach is the building of a FRAM, mostly to see how AMF really navigate in practice and how this sociotechnological system vary in its normal performances. The result will give an indication on how AMF:s navigation can be improved to be faster and safer, the result will also show if FRAM is an effective method to use in a maritime environment. / Denna studie har genomförts i den maritima miljön som är amfibieförbundet(AMF) i Göteborg, Sverige. Studiens syfte var att kartlägga AMF:s sätt att navigera i hög fart. Stridsbåt 90H var båten som deltagarna i studien navigerat i. Förutom att kartlägga metodiken som AMF använder så var även syftet att genom FRAM(functional resonance analysis method) få fram hur AMF:s normala prestation såg ut när det kommer till navigering i hög fart. Studien i sig är därmed även ett test i att se om FRAM går att använda på maritima miljöer och ifall det med hjälp av metoden kan komma fram till användbara resultat.

As part of an Agile developing team I have in my role as interaction designer also tried to evaluate the ”iPhone Human Interface Guidelines”. With action research I have taken actions to change the workflow and to see what there can be done to make the guidelines more motivating to use. Action 1 tried to make the iPhone components more available and it suceeded, action 2 tried to make the guideline more available in whole and did not work as it was designed to do. The guidelines did not work as a source of inspiriation and I and my fellow designer distanciated us from it. The solution to make the guidelines more inspirational would be to narrow the text and to give it more instructional pictures instead.

Lokalisering och därmed anpassning till specifik marknad kan förbättra en webbplats användbarhet. Denna studies huvudsakliga syfte har varit att undersöka vad i innehållet som kan behöva lokaliseras i den svenska webbplatsen PlanEatSmile ([www]) inför lansering i Storbritannien. PlanEatSmile är kortfattat en webbplats vars syfte är att stödja bra matvanor och bra matval och riktar sig till barnfamiljer. Med fallstudiestrategi som grund har dels en litteraturstudie utförts där främst jämförelser av kostrekommendationer och vanor mellan Sverige och Storbritannien undersökts. Även intervjuer med brittiska informanter har genomförts för att undersöka vad de har för vanor runt mat. Resultat och slutsatser som studien drar är att lokaliseringsbehov att prioritera är att ändra den fakta som webbplatsen har samt utöka webbplatsens planeringsdel med stöd för skollunch. Att ändra fakta på webbplatsen grundar sig i att använda information och modeller som de brittiska användarna kan vara vana vid. Att tillföra stöd för planering av skollunch är relevant eftersom den mat som skolbarn tar med hemifrån är mindre hälsosam än den mat som serveras i skolan.

Studien har som syfte att besvara hur en kund använder sig av kundservice som stöd och hur en självservicetjänst i en mobilenhet kan utformas för att ge en positiv kundupplevelse. Nya kunder tenderar att lämna tjänster de inte förstår och motivationen att använda sig av kundtjänst skiljer sig mellan kundgrupper. Som fallstudie har vi undersökt Svenska Spels tjänst Stryktipset. En kvalitativ studie har genomförts där nya ovana kunder i åldern 18-29 deltagit i användartest, observationer har genomförts på traditionell kundtjänst och intervjuer med ombud. Detta har resulterat i en förståelse för problemsituationer i kundupplevelsen, mobilenheten och vilket stöd de olika servicekanalerna ger. Designkoncept har tagits fram som visar på hur detta stöd kan se ut och hur det kan hjälpa kunden i sitt användande. Studien visar på att kunder behöver stöd i att förstå hur en tjänst fungerar, vad målet med tjänsten är och hur kunden bör gå till väga. Genom skapandet av en självservicetjänst kan kunden få ett bra stöd i sitt användande och genom att kunden tilldelas kontroll och får relevant information stärks kundupplevelsen positivt. En Självservicetjänst stödjer nya kunder på ett effektivt sätt innan kunden stöter på problem vilket tar bort negativa faktorer som hjälplöshet och motivationsbrist som gör att kunden kan avsluta sitt användande. En självservicetjänst framstår som ett positivt stöd i användandet av Svenska Spels mobilenhet och kan ge ett bra stöd åt användaren som inte andra servicekanaler kan erbjuda.

Using Delayed Auditory Feedback can be used to induce Stutterlike dysfluencies, causing an individual to lose speech fluency. Little is known about the effect of speech dysfluency on working memory and phonological coding. The present study focuses on finding a method that can be used to measure these effects in otherwise fluent adults. 7 adults who normally speak fluently are subjected to Delayed Auditory Feedback during a Reading Span Task. The method proved too weak to induce speech dysfluency in a majority of participants, indicating that the phenomenon is more complex than anticipated.

På Karolinska Sjukhusets akutklinik i Solna har man upplevt problem med att personalen får lägga mycket tid på att besvara på patienters frågor som man många gånger tror beror på brist av information. Syftet med studien var att visa på hur ett informationssystem skulle kunna öka den s.k. informationssystems-framgången för Karolinska Sjukhuset med fokus på kopplingen mellan organisationen och patienterna. Detta gjordes genom att skapa två prototyper med hjälp av Adobe Photoshop, Illustrator samt Axure RP som sedan kördes via          en iPhone. Studien ämnade även utvärdera dessa produkter för att hitta eventuella användbarhetsproblem som kan komma att sänka en potentiell användarens nöjdhet. Detta gjorde med hjälp av ett tänka-högt-protokoll som kompletterades av en SUS-enkät.   Studien resulterade i en klargörande analys om vad som var bra- respektive dåligt med de olika prototyperna samt hur de bör tillämpas och vilka resultat det kan få för patienterna, personalen samt Karolinska Sjukhuset som organisation. Det visade sig att en mobilapplikation var något som försöksdeltagarna uppskattade samt tyckte var nödvändigt för att bidra till ett förbättrat informationsflöde på akutkliniken. Vidare bör man dock fortsätta att användbarhetstesta produkten samt experimentera med olika typer med informationspresentation för att optimera gränssnittet samt göra produkten uppdaterad och intressant.

Arbetets museum samlar in personliga berättelser om arbetsliv, dessa berättelser innehåller ofta personlig information om informanten samt dennes kollegor, familj, med mera. Arbetets museum skulle vilja göra dessa berättelser tillgängliga via internet så att allmänheten och forskare skall kunna ta del av dem. För att göra detta måste den personliga informationen tas bort i en anonymiseringsprocess. Detta steg har visat sig vara väldigt tidskrävande. I ett samarbete med Swe-Clarin har Arbetets museum påbörjat arbete med att ta fram ett verktyg för att underlätta denna process. Genom intervjuer har en kravspecifikation om vad ett sådant verktyg behöver innehålla tagits fram. Designlösningar för specificerade krav har utvecklats och utvärderats. Utvärderingarna visade på bättre användarupplevelse i verktyget jämfört med tidigare metoder.