Denna studie har som syfte att undersöka hur signaler på en akutvårdsavdelning påverkar akutvårdspersonalen idag samt hur en varningssignal för sepsis bör utformas för att passa in i miljön och minska risken för larmtrötthet. I studien har kvalitativa metoder använts i form av observationer på en akutvårdsavdelning samt tre stycken intervjuer. Datamaterialet har sedan analyserats med hjälp av det teoretiska ramverket Distributed Cognition for Teamwork (DiCot). Studien resulterade i en kartläggning över vilka signaler som finns på akutvårdsavdelningen idag, där sepsis skulle klassas som en akut varningssignal och ha högsta prioritet i förhållande till de andra signalerna. Varningssignalen bör i de fall då patienten ligger på ett övervak presenteras så att den når all personal och med säkerhet uppmärksammas. I de fall då vårdlaget befinner sig på platsen när varningen kan uppstå bör larmet istället vara mobilt och enbart presenteras för vårdlaget. Varningssignalen bör i de flesta situationer presenteras i form av en popup-ruta, där flera valmöjligheter på hur larmet kan besvaras ska ges, samt med hjälp av multimodalitet så som ljud, vibration och visuella ledtrådar. Detta för att minska risken för larmtrötthet hos personalen.

Att tillsammans med andra köpa och ge bort en present kan vara både praktiskt och roligt men också ge upphov till en hel del svårigheter. Det här arbetet har gått ut på att användbarhetstesta en tjänst för underlättande av gemensamma köp, ta fram personor i syfte att låta företaget lära känna sin målgrupp, besvara en rad specifika frågeställningar ställda av företaget, samt att besvara frågan hur köp av gemensamma presenter fungerar vad gäller genomförande, upplevelse och problematik. Detta gjordes genom enkäter, genom användbarhetstester där användbarhetsproblem identifierades och användbarhetsmåttet förväntansmått användes, samt genom intervjuer och tematisk analys. Resultatet blev en lista med användbarhetsproblem, en rad förbättringsförslag från deltagarna och svar på företagets frågeställningar. Vidare visade resultatet från förväntansmåtten att samtliga uppgifter i testet både förväntades ha och upplevdes ha hög användbarhet. Arbetet gav också två stycken personor och sju stycken teman som svar på forskningsfrågan. / To buy and give presents together with others can be both practical and fun but also difficult. This work has involved a usability test of a service for facilitating joint purchases, produce personas in order to let the company get to know its target group, answer a number of specific questions posed by the company, and also answer the question how joint gift purchases work. This was done through questionnaires, through usability tests where usability issues were identified and the usability metric expectation measure was used, and through interviews and thematic analysis. The outcome was a list of usability issues, improvement proposals from the participants and answers to the company’s questions. Furthermore the results from the expectation measure showed that all tasks in the test was both expected and perceived to have high usability. The work also yielded two personas and seven themes as the answer to the research question.

Projektet har berört att ta fram en designlösning för att integrera chatt i kommunikationssystemet Briteback. Detta genom att undersöka vilka funktioner för chatt som är vanligast i befintliga chattsystem. En kravspecifikation för designlösningen har tagits fram genom en konkurrensgenomgång och resulterade efter revidering i fem kategorier med funktioner; direkta meddelanden, privata grupper, kanaler, filer och allmänt. Skisser gjordes för desktopversion och mobilversion, sedan renskrevs designförslagen i programmet PowerPoint. Designförslaget berörde huvudkoncepten direkta meddelanden, privata grupper, kanaler och extern chatt. Desktopversionen av designförslaget utvärderades med heuristisk analys och resulterade i sju problem; ingen visuell representation av vald chatt i kombinerad inkorg, inkonsekvens i knappar, ingen skillnad på namn och gruppnamn, inkonsekvens i vänsterspaltens toppmeny, ”Shares” är inte lättbegripligt och kopplas inte tydligt till gemsymbol, finns ingen genväg att ta sig längst upp i inkorgen och namn i chatt gör det svårt att skilja användarens och kontakters meddelanden.

Ehandeln i Sverige omsätter miljardbelopp varje år. Antalet webbshoppar ökar år efter år och för att nå framgång måste företagen erbjuda en kundsupport av hög kvalitet. I den här studien utformas och implementeras ett verktyg för Tictail's supportteam. Verktyget utformas med hjälp av användarfokuserad design och resulterar i en produkt som Tictail's anställda tycker har hög användbarhet. Det nya verktyget innebär en tidsminskning och en minskad kostnad på 90% för supportteamet på Tictail.

The project was intended to produce a brush simulation plugin to the image processing program GIMP which would use a 6DOF drawing tablet for user input.Too ambitious goals coupled with compability issues between the resources used resulted in that no meaningful software was produced. Experience was however obtained, and this paper is intended to give an overview of relevant concepts for- and the process ofcreating a brush simulation.

The competition in sports equipment and sports fashion today is fierce. And as e-commerce grows, the competing players has to remain accessible and usable regard-less of the device their customers visit the website on. Stadium is Swedens biggest player on the market and puts a lot of effort on their online activity. Something Stadium found interesting was the possibility of introducing elements that would increase the conversion rates directly into the product menu. This study explores the possibility to find a responsive solution for the product menu at Stadiums’ e-commerce website which could contribute to increased conversion rates. The study is built upon an experiment and the foundations of the experiment is based upon a market analysis of used design patterns for product navigation in the domain of sport resellers. Added to that, theories of usability and sales aspects, Stadiums own point of view, and known design patterns, have all contributed to the birth of a responsive product navigation concept. What started as sketches first evolved into three high fidelity design solutions (one for desktop devices, one for tablet devices, and one for smartphone devices) and then into working prototypes. The prototypes were tested by multiple users, following a set of tasks. The results was then compared with the same tasks conducted at Stadiums current website. The theories we have found clearly indicate that a good user experience greatly affects the potential for higher conversion rates and also increase the possibility of a higher customer loyalty towards the brand. Stadiums’ philosophy is focused on the product range and to show the products as the hero of the brand. The user testing conducted showed that the design solutions made by us didn’t meet the standard of the current Stadium product navigation. The statistics from the tests is spraw-ling and the lack of completness within the prototype shined through. Despite the sprawling results, the study concludes in a design solution that can act as a starting point for further investigations to find the best possible solution.

En utmärkande egenskap hos nästintill all dagens teknik är att den innehar funktioner med syfte att utöka och stödja människans kognitiva förmågor. Det kan vara funktioner som stödjer vårt minne, som styr vår uppmärksamhet eller hjälper oss att planera och organisera aktiviteter. I Sverige har det blivit allt vanligare att teknologi i form av smartphones, surfplattor och datorer används på ett utbrett sätt i elevernas skolgång. Enligt tidigare forskning är däremot lärarnas inre föreställningar och attityder gentemot teknologin en avgörande faktor för huruvida lärarna i slutändan väljer att integrera teknologin i sin undervisning, och på vilket sätt som de väljer att göra detta. Den aktuella studiens syfte var att undersöka lärarnas föreställningar och attityder gentemot fem kognitiva funktioner som finns i teknologiska enheter som smartphones och surfplattor. Dessa fem funktioner var en larmfunktion, en vägledande funktion, en funktion som kan spara och presentera information, en distraherande funktion samt en påminnelsefunktion. Studien genomfördes med en internetbaserad enkät som skickades ut till 416 lärare på grundskole- och gymnasienivå i de tre kommunerna Linköping, Mjölby och Borlänge. Det slutliga deltagarantalet var 39 lärare som besvarade hela enkäten. Enkäten innehöll både slutna frågor med förvalda svarsalternativ, samt öppna frågor som lärarna besvarade fritt. Det insamlade materialet analyserades sedan med en statistisk analys av de slutna frågorna och med en tematisk analys av de öppna frågorna. Resultatet visade att lärarna uppskattade en funktion som kan spara och presentera information som den funktion som vore mest förmånligt för elevernas lärande. Det var även den funktion som flest lärare kunde tänka sig att rekommendera till någon av sina elever. Påminnelsefunktionen och den vägledande funktionen var de två funktioner som uppskattades som mest förmånliga för såväl relationerna mellan eleverna, samt för lärarnas relationer till eleverna. Alarmfunktionen var däremot den funktion som uppskattades som minst förmånlig för alla dessa tre aspekter. Studiens resultat kan fungera som vägledning för utvecklare av tekniska kognitiva stödfunktioner som används i pedagogiska ändamål. Genom att studera varför lärarna accepterar eller avvisar olika former av teknologi i klassrummet så kan man få fram vilka faktorer som är avgörande för en framgångsrik teknikintegration i undervisningen. Man kan även påvisa vilka mönster som finns vid användandet av teknik i undervisningen, som till exempel under vilka förhållanden som lärare anser att tekniken ger mest fördelar och på vilket sätt de anser att tekniken förändrar lärandemiljön och relationerna i skolan. <img src="https://ssl.gstatic.com/ui/v1/icons/mail/images/cleardot.gif" />

Syftet med denna rapport är att undersöka vilka riskfaktorer det sociotekniska systemet bidrar med vid inmatning av producerade data till en specifik databas. Denna undersökning använder STAMP-metoden (Systems Theoretic Accidents Models and Processes) för att finna riskfaktorer i systemet. Metoden utgår från att samla data om systemet genom intervju, observation samt analys av annan dokumentation kring databasen för att sedan applicera STAMP-analys på dessa. Resultaten pekade på ett antal riskfaktorer vid inmatningen av producerade data, dessa kretsade primärt kring problem med existerande säkerhetsåtgärder, avsaknad av träning samt bristande kommunikation. Resultaten ledde till en slutsats om förbättringsåtgärder på dessa punkter. Vidare visade även resultaten att appliceringen av STAMP på system som detta har möjlighet att leda till intressanta slutsatser.

The importance of internal communication within companies has increased in recent years. However, there are still a number of companies that are not adapted to the modern world and the new modes of communication the Internet provides. This study evaluates the internal communication of a medium sized company by holding semistructured interviews with the employees. The goal of the interviews was to develop a requirement specification. This requirement specification was later used as the basis to analyze possible aids for the internal communication of the company. These aids were various internal communication system which in different ways highlighted just communication. The criteria for the systems were that they would match the requirement specification list of primary functions fully, and that the list of secondary functions was matched when it was possible. / Under de senaste decennierna har betydelsen för internkommunikation inom företag ökat. Likväl är det fortfarande ett flertal företag som inte anpassat sig till den moderna världen och de nya kommunikationssätten internet medger. Denna studie utvärderar internkommunikation hos ett medelstort företag genom att hålla semistrukturerade intervjuer med de anställda. Målet med intervjuerna var att ta fram en kravspecifikation som sedan användes som utgångspunkt för att analysera möjliga hjälpmedel till den interna kommunikationen på företaget. Dessa hjälpmedel var olika interkommunikationssystem som på olika sätt framhävde just kommunikationen. Kriterierna på systemen var att de skulle matcha kravspecifikationens lista med primära funktioner fullt ut, och att listan med de sekundära funktionerna matchades i möjligaste mån.

Med ökad ålder försämras kognitiva funktioner, något som dock inte påverkar  äldres vardag och visar sig sällan utanför laboratoriemiljöer; äldre antas kompensera sina försämrade kognitiva funktioner med en ökad kunskap samt större användning och anpassning av sin miljö. Tidigare studier visar på att människor använder sig av specifika ytor för att underlätta både framtida och pågående aktiviteter genom att rutinmässigt lagra information på dem. Ytan i sig påminner människan om väsentliga aktiviteter eller information med hjälp av en god ordning, struktur och korrekt rotering av objekt på ytan. Vilka informationsytor finns och hur äldre förbereder sig innan de tar sig hemifrån är idag okänt. Målet med denna studie var därför att fördjupa kunskapen i vilka dessa informationsytor är och hur de används i hemmet i samband med att äldre förbereder sig för att ta sig hemifrån. För att göra detta videinspelades två deltagare med hjälp av en Gopro-kamera som sattes på huvudet. Denna videoinspelningsform gav data sett ur ett förstapersonsperspektiv, ett perspektiv som lämpade sig väl för denna öppna studie som önskade fånga deltagarens perspektiv. Analys av data visade på funktionella likheter mellan informationsytorna hos de två deltagarna samt att föremål förflyttas både inom och mellan ytor. Förflyttningen av föremål leder till ökad ordning och struktur på informationsytorna som på så sätt underlättar att upptäcka aktiviteter som behöver utföras och föremål som ska med hemifrån. Deltagarna skannar även av ytor nära inpå att de lämnar hemmet, troligen med syftet för att försäkra sig för att inget är glömt. Detta skapar en diskussion kring hur informationsytor inte bara bör presentera information, utan även hur de bör vara placerade i förhållande till varandra.