No description available.

Examensarbetet behandlar förhållandet mellan personlighet, akademisk utbildning och kognition. Alla vet vi att individer skiljer sig från varandra, men vi måste också veta hur de skiljer sig från varandra. Med detta menas att individer kan skilja sig från varandra beroende på den information de besitter, men de kan även skilja sig från varandra i hur de tar emot och bearbetar information. De teoretiska och experimentella delarna av rapporten fokuserar på om det sker någon karatäristisk förändring i tankeprocesserna beroende på individens akademiska utbildning.

Mitt examensarbete inriktar sig på frågan: "Hur organiserar vi seriell information"? Jag tar upp en del om forskning fram till nu och försöker utveckla den genom att pröva en hypotes om att vi hanterar seriell information genom att skapa mentala modeller. För att prova hypotesen har en undersökning gjorts.

Detta examensarbete behandlar operatörsgränssnitt som har konstruerats av ingenjörer på ABB Atom. De operatörer som skall arbeta med dessa operatörsgränssnitt har intervjuats i en undersökning för att undersöka den visuella presentationen genom bildelement, färg och text. Mentala modeller har studerats för att avgöra hur väl konstruerade operatörsgränssnitten är. Resultaten visar att undersökandet av mentala modeller är ett utmärkt verktyg för att undersöka och ta reda på hur man kan förbättra operatörsgränssnitten.

Undersökningens hypotes är: Mer erfarenhet leder till ett mer likformigt sätt att kategorisera komplexa begrepp. De komplexa begrepp som ingår i kortsortering är 14 st, dessa 14 st komplexa begrepp symboliserar en stor informationsmängd på Vara kommuns websidor. Metoden som används för att undersöka hypotesen är kortsortering. Den valda populationen var "invånare i Vara kommun" och kortsorteringarna utfördes av 30 st försökspersoner på Vara stadsbibliotek. Analysen av datainsamlingsmaterialet givet av kortsorteringarna utfördes med en kvantitativ metodinriktning. En generell mätning av de båda gruppernas likformighetsgrad, med de matematiska funktionerna; kvadratsumma och totalsumma gav båda de båda grupperna nästan exakt samma likformighetsvärde. En klusteranalys av datainsamlingsmaterialet gav samma klusterbildning för båda grupperna vilket också tyder på att graden av likformighet var relativt lika för de båda grupperna. Dessa analysresultat tyder enligt min mening på att undersökningens hypotes är falsifierad.

Syftet med detta examensarbete är i första hand att utröna vad som händer med interaktionsspråket mellan operatör och och maskin då ett gränssnitts aktiva yta förminskas. På ett övergripande plan kan syftet utryckas i termer av vad som händer med användarens varseblivning och förståelse av gränssnittet då detta krymper. Det konkreta syftet med detta arbete är att utröna om det går att ersätta ett nuvarande foliegränssnitt (42 x 42 cm) med en pekskärm (10 x 7,5 cm) som har en aktiv gränssnittsyta som svarar mot c:a 10 % av foligränssnittets. Utvecklingen av pekskärmsgränssnittet har gjorts i samarbete med Tetra Pak i Lund. Pekskärmsgränssnittet, som skall ersätta foliegränssnittet, hör till en förpackningsmaskin som emballerar dryckesförpackningar i kartonger. Guidelines av Ben Shneiderman (1992) har legat till grund för gränssnittsutformningen. Utvärdering av det nya pekskärms- och det gamla foliegränssnittet har genomförts med ICS-metoden (Interacting Cognitive Subsystems) och fokus har varit på vad som händer då gränssnittet krymps. En jämförelse mellan gammalt och nytt gränssnitt ligger till grund för att peka på kognitiva förändringar som det nya gränssnittet kan tänkas medföra. Det teoretiska syftet med detta arbete är att utvärdera ICS-metoden i sig, samt att jämföra denna med Shneidermans guidelines.

I följande rapport presenteras en empirisk undersökning om metaforens påverkan på inlärning och aktivt minne. Syftet med undersökningen är att utröna om metaforen underlättar och förenklar dessa processer. Avsikten är också att göra en jämförelse mellan metaforer och bokstavliga uttryck. Först presenteras teorier kring metaforens karaktär och betydelse i språket. Vad är en metafor? Vad har den för syfte? Vad innebär det att yttra en metafor? Är metaforen en fråga om språk eller tanke? Efter detta presenteras syfte, genomförande och resultat av undersökningen. Slutligen följer en sammanfattning av resultaten, utvärdering av undersökningen, diskussion om vidare studier och en avslutande diskussion. Studien behandlar metaforen i jämförelse med bokstavliga uttryck med hjälp av textbaserat material. Försökspersonerna får läsa två texter för att sedan få återge uttryck via formulär med uteblivna ord eller satser. Avsikten är att se om metaforen hjälper det aktiva minnet. En mindre intervju utförs också i undersökningen för att studera försökspersonernas upplevelse av metaforerna och om metaforen påverkar deras minnesteknik. Resultatet tolkas sedan enligt både en kvantitativ och kvalitativ metod. Resultatet besår av beräknade antal uttryck, tolkning av tydlig förekomst av uttryck och tolkning av personernas svar på frågorna. Resultaten efter genomförd undersökning visar att metaforen har ytterst liten påverkan på inlärning och minneshantering. Vissa typer av metaforer har haft genomslagskraft, som vedertagna metaforer, metaforer från samma familj och förklarande av abstrakta begrepp genom metaforer. I övrigt kan man förenklat säga att de bokstavliga uttrycken dominerar undersökningen. Det finns dock tendenser till att metaforen uppfattas av personerna på ett omedevetet plan på ett sätt som skiljer sig från de bokstavliga uttrycken.

Under skoltiden är det meningen att man ska lära sig saker även i hemmet. En viktig del i en inlärningsprocess är motivation, då ofta i de inledande faserna under processen. Den här studien undersöker hur man kan studera motivation i en läxläsningssituation, de olika perspektiv som finns att beskriva motivation och om det finns en skillnad i ansträngning och prestation mellan individer av positiv respektive negativ attityd. Resultatet visar att det inte finns en signifikant skillnad i varken prestation eller ansträngning mellan dessa grupper, men man kan se en tendens att positivt inställda anstränger sig mer.

Detta arbete behandlar operatörers informationshantering och problemlösning på en arbetsplats som utmärks av en hög grad av automatisering och datorisering. Automatisering innebär att det tillkommer ett system mellan operatörerna och deras arbetsuppgifter. Gränssnittet är den yta som finns mellan operatören och systemet, och det är gränssnittet som avgör vilka systemtjänster som operatörerna kan använda. Utformningen av gränssnittet är således betydelsefullt för hur väl operatörerna kan utföra sina arbetsuppgifter. För att studera samspelet mellan operatörerna och gränssnitten har jag gjort en utforskande undersökning. Denna bygger på en fallstudie av ett arbetsområde på vevstakslinjen på Volvo Personvagnar Komponenter AB, Flobyfabriken. Ett antal operatörer har observerats och intervjuats. Operatörernas arbetsuppgifter består främst av övervakning och kontroll, underhåll samt felhantering. Studien visar att de gränssnitt som förekommer på arbetsplatsen saknar en konsistent informationskodning, det finns t.ex. inga konsekventa relationer mellan maskinernas och gränssnitten utformning och funktioner. Operatörerna måste därför lägga ner mycket tid och kraft på att lära sig att hantera systemen och deras arbetsuppgifter, främst felhanteringen, kräver ett stort mått av problemlösning. Människors informationsbearbetning sker på två nivåer, en medveten och en omedveten nivå. Den nivå som har störst kapacitet är den omedvetna. Alla informationsprocesser som inte kan hanteras på denna nivå, t.ex. problemlösning, måste bearbetas genom medvetna, kontrollerade processer. Gränssnittens utformning kräver ett stort mått av medveten informationshantering och begränsar därmed operatörernas överblicks-, kontroll- och styrmöjligheter. Detta innebär att det föreligger ett kognitivt arbetsmiljöproblem.

Högerhänta och vänsterhänta försökspersoner utsattes för, och fick bedöma skillnad i tonhöjd hos, ett antal tonpar i vilka den ena tonen saknade grundfrekvens. Undersökningens ändamål var att söka verifiera hypotesen: "Vid perception av komplexa toner med saknad grundfrekvens, uppvisar flertalet vänsterhänta människor asymmetri i mindre utsträckning än vad högerhänta människor gör". Emellertid kunde inte hypotesen vare sig verifieras eller falsifieras, eftersom för få försökspersoner kunde uppbringas.