<p>Anxiety och självförtroende är två idrottspsykologiska faktorer som enligt tidigare forskning</p><p>är av betydelse för idrottsprestationen i tävlingssammanhang. Syftet med studien var att skapa</p><p>en djupare förståelse för hur fem landslagsspelare i basket upplever och hanterar anxiety och</p><p>självförtroende före samt under ett stort internationellt mästerskap. Fem manliga svenska</p><p>basketspelare intervjuades två gånger vardera; en gång före och en gång efter mästerskapet.</p><p>Instrumenten som användes var två konstruerade intervjuguider baserade på CSAI-2.</p><p>Intervjutexten analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och citatplockmetoden.</p><p>Resultaten visade på att anxiety och självförtroende många gånger kan upplevas som starka</p><p>påverkansfaktorer vid idrottsprestationen i tävlingssammanhang. Av resultaten framkom även</p><p>att hanteringen av anxiety och självförtroende kan ha betydelse för prestationen. I</p><p>diskussionen sammankopplas resultaten med tidigare forskning samt att förslag ges på</p><p>framtida forskning kring anxiety och självförtroende inom idrott.</p>

Anxiety och självförtroende är två idrottspsykologiska faktorer som enligt tidigare forskning är av betydelse för idrottsprestationen i tävlingssammanhang. Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse för hur fem landslagsspelare i basket upplever och hanterar anxiety och självförtroende före samt under ett stort internationellt mästerskap. Fem manliga svenska basketspelare intervjuades två gånger vardera; en gång före och en gång efter mästerskapet. Instrumenten som användes var två konstruerade intervjuguider baserade på CSAI-2. Intervjutexten analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och citatplockmetoden. Resultaten visade på att anxiety och självförtroende många gånger kan upplevas som starka påverkansfaktorer vid idrottsprestationen i tävlingssammanhang. Av resultaten framkom även att hanteringen av anxiety och självförtroende kan ha betydelse för prestationen. I diskussionen sammankopplas resultaten med tidigare forskning samt att förslag ges på framtida forskning kring anxiety och självförtroende inom idrott.

Syftet med uppsatsen är att anpassa en befintlig Poissonregressionsmodell för prediktioner av fotbollsmatcher under seriespel till att prediktera fotbollsmatcher under ett mästerskap. Detta gör vi genom en fallstudie baserad på kval- och träningsmatcher inför fotbolls-EM 2016 i Frankrike. Modellen förutser antalet mål ett specifikt lag bör göra och släppa in mot ett annat specifikt lag. De prediktioner modellen ger jämförs mot de observerade resultaten från fotbolls-EM. Det är utifrån dessa jämförelser vi ser hur väl modellen kan anpassas till att förutse utfallen under ett mästerskap. Studien kommer fram till att det finns vissa problem med att använda en modell framtagen för att prediktera antalet mål under seriespel till att prediktera antalet mål under ett mästerskap. Problemen diskuteras och vi belyser svårigheten med att förutsättningarna och uppläggen skiljer sig åt vilket modellen inte tar hänsyn till. Däremot påvisar studien att modellen med en viss framgång kan prediktera vinnare i enskilda fotbollsmatcher.

Ishockey-VM är idag ett populärt internationellt megaevent som lockar tusentals människor från stora delar av världen. Inom evenemangssektorn läggs det idag stort fokus på ekologisk- och ekonomisk hållbarhet, både i planeringsprocessen och i genomförandet. Det tredje perspektivet av de klassiska hållbarhetsperspektiven, den sociala hållbarheten, fokuseras det inte lika mycket på. Det finns sedan tidigare publicerade studier inom området, men inom forskning i Sverige har det inte lagts något större fokus på detta perspektiv. Vi har valt att formulera vårt syfte och våra frågeställningar så att ämnet lyfts och så att det i framtiden kommer läggas mer fokus kring den sociala hållbarheten. Vi kommer med vårt arbete visa att social hållbarhet är en viktig aspekt att ha med i planeringen och genomförandet av megaevent. Det evenemang vi utgått ifrån i detta vetenskapliga arbete är Ishockey-VM 2012-2013. Vi har arbetat med enkäter, intervjuer och olika typer av litteratur och varierat de olika metoderna och tillvägagångssätten för att få en så bred och klar bild som möjligt kring ämnet. Resultatet av forskningen visar framförallt på att Ishockey-VM arbetar hårt för att klassas som ett socialt hållbart evenemang. Det finns också goda möjligheter till att en stor del av besökarna känner starkare samhörighet med andra efter de besökt evenemanget än vad de kände innan samt att nya sociala band knyts, både över nationsgränser och åldersgränser.