Detta arbete var beställt av Sjöfartshögskolan i Kalmar. Skolan ville ha en enhet som kunde mäta aktiv-, reaktiv- och skenbar effekt, ström, spänning, frekvens och cosϕ på en generator och som kommunicerade vidare dessa värden till en PLC. Detta för att kunna lastfördela lasten mellan ett antal generatorer i kursen Tillämpad elteknik 15 hp där studenterna bygger en generatorinstallation med tre generatorer. Ett funktionsblock för lastfördelning skulle också programmeras. Prototypen som konstruerades baserades på en Arduino Ethernet och kommunikationen löstes med Modbus TCP/IP över Ethernet. Ett lastfördelningsprogram programmerades i form av ett funktionsblock som studenterna kunde importera till CoDeSys v2.3 och använda i sina installationer. Prototypen kunde läsa av värdena med ungefär samma noggrannhet som ett kommersiellt instrument som använder sig av samma mätteknik som prototypen. Uppdateringsfrekvensen var dock lägre än hos ett kommersiellt instrument. Kommunikationen med PLC:n fungerade utan problem. Då ingen undervisning hölls i arbetets slutskede kunde inte lastfördelningen testas på en fullskalig anläggning. Lastfördelningsprogrammet klarade dock av att hålla rätt frekvens på en ensam generator och fungerade som tänkt när programmet testades i en simulator. Prototypen gav fel mätvärden vid kapacitiv last. Vid jämförelse med en kommersiell tångamperemeter visade sig mätfelet bero på mätmetoden då båda gav liknande resultat. Som referens användes en professionell elkvalitetsanalysator. Alla uppdragsgivarens krav blev uppfyllda och arbetet kommer att kunna användas i undervisningen. / This thesis was ordered by Kalmar Maritime Academy. The request was for a device that could measure active, reactive and apparent power, as well as frequency, voltage, current and cosϕ on a generator. The measured values would be communicated to a PLC for use in a load sharing program between a number of generators in the course Tillämpad elteknik, 15 ECTS. In that course the students constructs a three-generator electric power grid. Included in the request was also to program a load sharing program. The prototype being constructed was based on the Arduino Ethernet, and the communication was enabled by means of the Modbus TCP/IP protocol over Ethernet. A load sharing program was created in the form of a function block which the student could import into the CoDeSys for use in the generator systems. The prototype could measure values with close to the same accuracy as a commercial available instrument that were using the same technique for measuring. The refresh rate was however lower than the commercial available instrument. Communication with the PLC worked without any issues. No full-scale testing could be done since no course was held during the final stages of the thesis, however the load sharing program could keep frequency on a single generator alone and worked in a simulated soft environment. Measuring errors occurred when measuring a capacitive load. When comparing to a commercial available clamp meter, the same errors occurred. As a reference a professional power and energy quality analyser was used. All the requests were fulfilled and the result of this thesis will be used in the educational programme at the Academy.

The wrist is a body part that can be used during repetitive movements in many work environments. There is a need to measure these movements in order to notice harmful repetitive movements in advance. There are many different ways to measure these movements, such as with the use of a depth camera. The goal of this study is to determine if this can be done with high precision compared to other technologies. In order to determine this, an application was created that used several different technologies and libraries to track and pinpoint the hand’s and forearm’s location in each frame. With these locations, together with timestamps from the frames, the angular velocity of the wrist could be calculated. The recordings were made in several different test cases with factors such as background, clothes and lighting changing in each test. In order to compare the depth cameras values, a golden standard had to be set. The depth camera’s recorded values were compared to the golden standard’s recorded values by displaying the values on a graph and by calculating the root mean squared error as well as the mean absolute error. The results indicated that a depth camera can be used to measure wrist movements relatively accurately, even with more advanced movements relative to this study. The result also showed that the depth camera had problems in some test cases. / Handleden är en kroppsdel som kan användas under repetitiva rörelser i många arbetsmiljöer. Det finns ett behov av att mäta dessa rörelser för att upptäcka skadliga repetitiva rörelser i förväg. Det finns många olika sätt att mäta dessa rörelser, till exempel med hjälp av en djupkamera. Målet med denna studie är att avgöra om detta kan göras med hög precision jämfört med andra teknologier. För att avgöra detta skapades en applikation som använder flera olika teknologier och bibliotek för att spåra och lokalisera handens och underarmens position i varje bildruta. Med hjälp av dessa positioner, tillsammans med tidsstämplar från bildrutorna, kunde vinkelhastigheten för handleden beräknas. Inspelningarna gjordes i flera olika testfall där faktorer som bakgrund, kläder och belysning ändrades i varje test. För att kunna jämföra djupkamerans värden behövdes en referensstandard fastställas. Djupkamerans inspelade värden jämfördes med referensstandardens inspelade värden genom att visa värdena på en graf och beräkna rotmedelkvadratfelet samt medelabsolutfelet. Resultaten indikerade att en djupkamera kan användas för att mäta handledsrörelser relativt noggrant, även med mer avancerade rörelser i förhållande till denna studie. Resultatet visade även att djupkameran hade problem i vissa testfall.