I samtal om våra erfarenheter av arbete och praktik i skolan har vi kommit fram till attbedömning av elevers kunskaper inte alltid görs i enlighet med den målrelateradeskolans förordningar. Vår iakttagelse omfattar inte bara prov och betygsättning. Denomfattar även den dagliga verksamhetens utformning med hänsyn tillkunskapsbegreppet såsom det formuleras i de läro- och kursplaner och den pedagogiskabedömning som utgör grunden för vår syn på bedömning. Syftet med vårt arbete är attbelysa om styrdokumenten stämmer överens med den vardag i vilken lärare bedömerelever utifrån skolans styrdokument och traditioner som på lokal nivå formar praxis. Vidiskuterar vad man kan göra för att minska avståndet mellan dokument och praktikgenom ständiga samtal. Vi försöker svara på frågorna: Vilka riktlinjer för bedömning avelevers kunskaper och utveckling finns det i de nationella styrdokumenten? Hur tolkasoch implementeras de givna riktlinjerna på de lokala skolorna och i de enskildaklassrummen? För att svara på frågorna utgick vi från styrdokumenten, som beskriverhur skolan ska fungera och Skolverkets undersökningar av skolans arbete, sombeskriver hur den i praktiken fungerar. Vi valde att arbeta med Grounded theory ochKvalitativ textanalys i vilken man låter det analyserade materialet utveckla denteoretiska modellen. Detta resulterade i en kategorisering av den insamlade data vibedömde vara intressant för vår undersökning, kategorierna belyste olika aspekter avfrågan om bedömning. Vårt huvudsakliga resultat är att det finns brister i förståelsen avmålen och att detta äventyrar elevernas rätt till en likvärdig och kvalitativ bedömning. Ivår tolkning av materialet är en av orsakerna till detta att det på många skolor finns enavsaknad av professionella samtal om målen med hänsyn till frågan om bedömning.Framåtsyftande efterlyser vi en fortsatt diskussion om det professionella samtaletsutformning och plats i skolan.