Fokus för den här C-uppsatsen är arbetsmetod och arbetsprocess i den estetiska lärprocessen ur ett ”målrelationellt” perspektiv i vilket målet för elevarbetet ses som en produktion av estetisk praktik och reflektion och där bildspråket fungerar som en pedagogisk funktion vilket bidrar till en förskjutning av synen på hur man lär sig genom relationella möten. Undersökningen utgår från ett ämnesintegrerat filmprojekt mellan samhällskunskap och rörlig bild som jag gjorde med elever på en gymnasieskola 2008. Jag har undersökt detta genom att låta före detta elever komma till tals och i intervjuer har de sex år efter avslutade studier, med hjälp av foto- och filmelicitering, berättat om vad de minns av arbetsmetod och arbetsprocess i filmprojektet. Bakgrunden till studiens frågeställning är en handledande arbetsmetod i rörlig bild, och funderingar kring vad den gör med lärande skolarbete i ämnesintegrerade projekt. Är estetisk lärprocessen i rörlig bild ett flummigt estetisk nonsens, något roligt att göra i vila från andra ämnen, eller hjälper detta elevers lärande framåt samtidigt som de har roligt i sitt skolarbete? Syftet med min studie är att belysa hur det relationella synliggörs i en estetisk lärprocess och jag vill härigenom bidra med kunskap om detta. I resultatet av undersökningen visar det sig att de före detta eleverna upplevt att den handledande arbetsmetod de fick tillgång till i arbetet med rörlig bildutvecklat deras färdigheter att reflektera över sina kunskaper, kritiskt granska, värdera och lösa problem i lärandet. I studien berättar de före detta eleverna att de även lärt sig av varandra och hur de genom arbete i rörlig bild dessutom uppnått mål i samhällskunskap utan att de tänkt på det. De berättar också att de har användning för detta i sitt yrkesliv i mediebranschen där de ofta under en arbetsprocess utsätts för kritiskt granskande. De före detta eleverna menar att deras positiva bild av en handledande arbetsmetod gör att de har beredskap för detta.

Syftet med studien är att synliggöra arbetet med läroplanens strävansmål i en längre projektprocess på en förskola. Materialet har analyserats utifrån ett målrelationellt perspektiv med utgångspunkt i följande forskningsfrågor: -       Vilka riktningar tar processen i projektet? -       Hur positionerar sig barn och vuxna i förhållande till miljö och material? -       Vilka kopplingar sker mellan människor, miljö och material och hur påverkar dessa projektprocessen? Det analyserade datamaterialet består av pedagogisk dokumentation insamlat och analyserat av förskollärare och barn under ett läsår på en ettårs- avdelning. Utifrån begreppen riktningar, positioner och kopplingar har en resultatberättelse växt fram och slutsatser utifrån syfte och frågeställningar kunnat dras. Resultatet visar att barn och vuxna står i relation till flera av läroplanens strävansmål och målområden samtidigt, när de tillsammans bestämmer riktningar för processen och utforskar miljö och material utifrån förskolans gemensamma projekt och barnens intressen. När kopplingar mellan olika miljöer, människor och material tillåts vara en del av det som sker i processen påverkar detta förskollärarnas sätt att dokumentera. Detta påverkar i sin tur hur förskollärarna lyssnar på barnen och på det barnen uttrycker samt riktningen på processen. Med utgångspunkt i ett målrelationellt perspektiv framkommer det att förskollärare kan arbeta med läroplanens strävansmål samt analysera dokumenterade processer utan att det enskilda barnet på ett mer skollikt sätt bedöms i förhållande till förutbestämda mål i läroplanen.