Syftet med denna studie är att undersöka det svenska spanskämnets kanon på gymnasiet, hur den ser ut och hur den förändrats över tid. Detta genom att studera 77 läroböcker för gymnasiet, för att se vilka författare som förekommer i dessa, och på så sätt fastställa spanskämnets kanon. En kanon är en term som används inom bland annat litteraturvetenskapen och som betecknar normen för de författare som anses vara de som varje bildningssökande bör läsa och känna till något om. En kanon är långsamt föränderlig och kan inte vara alltför omfattande, det ska vara rimligt att kunna ta del av en kanon under en livstid. Det är en kollektiv åsikt som ligger till grund för kanon, vilken påverkas av flera olika faktorer. Jag har definierat och motiverat tre maktfaktorer som kan spela in på kanonisering av författare, vilka är ”kön”, ”nationalitet” och ”litterära pris”. Dessa maktfaktorer samt läroplaner med tillhörande kursplaner ligger till grund för analysen. Undersökningen är genomförd genom kvantitativ innehållsanalys. Min undersökning visar att kanon för spanskämnet är dominerad av män från Spanien, och för de kvinnor och latinamerikaner som förekommer verkar litterära priser ha större betydelse för kanoniseringen för ämnet. Undersökningens resultat är intressant då det inte tidigare gjorts studier i spanskämnets kanon på gymnasiet. Resultatet är viktigt då det belyser de maktfaktorer som kan ha inverkan på kanonbildning i ett ämne. Det visar även hur klassiker som är mer bestående i en kanon är svårare att tränga undan för att ge plats åt kvinnor och författare från Latinamerika. Dock syns en tendens mot att fler latinamerikaner och fler kvinnor kan komma att ta del av kanon för ämnet i framtiden.

In our society it’s implied that humans have a duty to work. In his article “The Duty to Work” the philosopher Michael Cholbi (2018) challenging that normative narrative of our contemporary society. Cholbi hold the thesis that the common argument of fair play is invalid in our industrialized society and therefore are most individuals living in the circumstances of such society free from the interpersonal duty to work. I will in this paper analyse Cholbis’ arguments and try to bring nuance to the debate by bringing in other perspectives such as empirical studies about empty labor (meaningless work) of sociologist Roland Paulsen (2015). I will also try to show how structural powers hinders the individual to both talk and act outside of the norms of our work centred culture. The duty to work can be described in two aspects, the interpersonal duty to work, but also personal. I will argue that for most individuals, either personal or interpersonal duty exists.