Bakgrund: Mammografi med screening används för att minska dödligheten i bröstcancer. Metoden har dock visat sig innebära smärtupplevelser för patienterna. Syfte och frågeställning: Syftet är att beskriva interventioner för att minska smärtan vid mammografiundersökningar. Frågeställning: Hur kan smärtan vid mammografier med screening minskas? Material och metod: En sökning i databasen PubMed med sökorden "pain" och "mammography" och avgränsning för engelsk- och svenskspråkiga artiklar gjordes, vilket resulterade i sju artiklar med 4431 screeningskvinnor. Resultat: Smärtan vid mammografi minskar inte vid användning av musik eller inspelad röst för avslappning, inte heller om kvinnorna får ett förklarande informationsbrev och/eller bemöts med s.k. "spegling". Smärtan minskar vid användning av dynor som sätts på kompressionsplattorna, premedicinering med xylocaingel och med patientkontrollerad kompression. Konklusion: Det verkar som att användning av dynor är ett sätt att minska smärtan vid mammografier. Fler studier behöver dock göras för att bekräfta det praktiska värdet av detta.

Inledning: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. I Sverige erbjuds alla kvinnor i åldern 40 och 75 år regelbundna hälsokontroller med mammografiscreening. Dagens screeningverktyg för bröstcancer har en känslighet på 87 procent att upptäcka bröstcancer och de övriga 13 procent upptäcks inte vid mammografiscreening. Artificiell intelligens (AI) inom bröstcancerscreening kan bidra till säkrare bilddiagnostisk och minskar dödlighet i bröstcancer. Genom att röntgensjuksköterskor följer utvecklingen och får ökad förståelse för AI:s effekter inom mammografiscreening så kommer detta att bidra till fortsatt evidensbaserad vård. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa AI:s effekter inom mammografiscreening. Metod: Denna studie genomfördes som en allmänlitteraturöversikt enligt Fribergs (2017) tillvägagångssätt och beskrivning. Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL resulterade i 14 artiklar som svarade på studiens syfte. Resultat: Resultatet av studien visar att AI kan minska antalet falska positiva och falska negativa svar. AI kan klassificera bröstvävnaden och urskilja maligna förkalkningar från benigna. Genom att AI används som stödverktyg under dubbelgranskning kan radiologerna upptäcka bröstcancer tidigare hos fler kvinnor. Röntgensjuksköterskornas arbetsbelastning kommer att minska i takt med minskat antal falskt positiva svar. Slutsats: Denna studie visade på flera positiva effekter av AI som ett verktyg inom mammografiscreening. Minskning av falskt positiva svar skapar förutsättningar för färre antal oroliga kvinnor i samband med undersökningarna. Minskning av falskt negativa svar kommer att öka tidig upptäckt av bröstcancer. Tidig upptäckt av bröstcancer minskar därmed dödligheten i sjukdomen, vilket är till patientnytta. AI kommer även bidra till förbättrat arbetsflöde, minskad psykisk påfrestning och därmed minskad utbrändhet för röntgensjuksköterskor. Genom att röntgensjuksköterskan uppdaterar sig kring den utveckling som sker i vården så kan detta medföra förbättrad vård, vilket i sin tur leder till säkrare och effektivare vård i samhället (SFR, 2012).

Abstrakt    Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor runt om i världen och utgör en betydande risk för hälsan. För utrikesfödda kvinnor finns särskilda utmaningar när det gäller att gå på mammografiscreening, vilket kan ha allvarliga konsekvenser för deras hälsa. För att säkerställa att alla kvinnor får likvärdig vård och att fler deltar i screeningen är det viktigt att identifiera och lösa dessa hinder. Röntgensjuksköterskor spelar en viktig roll genom att ge stöd, information och skapa en trygg miljö för patienter under mammografiscreening. Genom att förstå och hantera de hinder som utrikesfödda kvinnor möter kan vi sträva mot ett mer inkluderande och effektivt vårdsystem.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka hinder som utrikesfödda kvinnor möter när det gället att delta i mammografiscreening.  Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod litteraturöversikt enligt Fribergs metod, där nio artiklar valdes ut för analys och granskning. Sökningen utfördes genom PubMed och Cinahl via Umeå Universitets bibliotekstjänst.  Resultat: Resultaten visade på flera hinder som hindrade utrikesfödda kvinnor från att delta i mammografiscreening. Dessa hinder kategoriserades i tre övergripande huvudkategorier och tio underkategorier: Strukturella hinder, Sociokulturella hinder och Emotionella hinder. Underkategorierna inkluderade bland annat språkbarriärer, bristande kunskap om sjukdomen och screeningen, ekonomiska begränsningar, transportsvårigheter, fatalism, skam och rädsla för smärta.  Konklusion: Sammanfattningsvis visar denna litteraturstudie att utrikesfödda kvinnor möter flera hinder när det gäller att delta i mammografiscreening. För att öka deltagandet är det viktigt att erbjuda anpassad information och stöd samt skapa en trygg och respektfull vårdmiljö. Genom att hantera dessa hinder kan hälso- och sjukvården främja jämlik tillgång till och deltagande i screeningen, vilket är avgörande för tidig upptäckt och behandling av bröstcancer. / Abstract  Background: Breast cancer is one of the most common forms of cancer affecting women worldwide, posing a significant health risk. Immigrant women face specific challenges when it comes to attending mammography screening, which can have serious consequences for their health. To ensure equitable care for all women and increase participation in screening, it is essential to identify and address these barriers. Radiographers play a crucial role by providing support, information, and creating a safe environment for patients during mammography screening. By understanding and addressing the obstacles faced by foreign-born women, we can strive towards a more inclusive and effective healthcare system.  Aim: The aim of this study was to investigate the experiences of immigrant women regarding barriers to participating in mammography screening.   Methods: The study was conducted using a qualitative method of literature review following Friberg's methodology, where nine articles were selected for analysis and review. The search was performed through PubMed and Cinahl via Umeå University's library service.  Results: The results revealed several barriers hindering immigrant women from participating in mammography screening. These barriers were categorized into three overarching main categories and ten subcategories: Structural barriers, Sociocultural barriers, and Emotional barriers. Subcategories included language barriers, lack of knowledge about the disease and screening, economic constraints, transportation difficulties, fatalism, shame, and fear of pain.  Conclusion: In summary, this literature review highlights that immigrant women encounter multiple barriers to participating in mammography screening. To increase participation, it is crucial to provide tailored information and support and create a safe and respectful healthcare environment. By addressing these barriers, healthcare providers can promote equitable access to and participation in screening, which is essential for the early detection and treatment of breast cancer.

Abstrakt Inledning: I Sverige erbjuds alla kvinnor mellan 40-74 år möjlighet till att genomgå en hälsokontroll (screening) av sina bröst. Syftet med mammografiscreening är att hitta patologi så tidigt som möjligt för att kunna tillgodose en gynnsam behandling och för att förhindra dödlig utgång. Röntgensjuksköterskan har en viktig roll i den bilddiagnostiska utredningen. En av röntgensjuksköterskans uppgifter är att framställa röntgenbilder med optimal bildkvalitet samtidigt som patientsäkerheten måste beaktas. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka den optimala bildkvaliteten vid mammografiundersökningar. Metod: För att få svar på syftet genomfördes en allmän litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar letades i databaserna PubMed och Cinahl. 15 artiklar sammanställdes och analyserades sedn i tre kategorier. Resultat: Analysen av artiklarna visade på att det finns flera faktorer som kan inverka på den optimala bildkvaliteten vid mammografiundersökningar. Analysen presenterade tre kategorier såsom patientrelaterade aspekter, tekniska parametrar och röntgensjuksköterskans betydelse. Slutsats: Röntgensjuksköterskans kunskaper och kännedom om vilka faktorer som kan inverka på bildkvaliteten är viktig för att minimera brister i bildkvaliteten. För att kvalitetsförbättra mammografiundersökningarna samt bibehålla kunskap krävs kontinuerlig träning och utbildning.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Mammografiscreening har minskat antalet dödsfall i bröstcancer. Kvinnor upplever undersökningen som ångestfylld, besvärlig och smärtsam, vilket orsakar minskat deltagande. För ökat välbefinnande är det viktigt med förståelse för kvinnors erfarenheter.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenheter av mammografiscreening.  Metod: En litteraturstudie med resultat från tio kvalitativa studier. Sökningar genomfördes i PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades sedan analyserades och sammanställdes studiernas resultat.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och nio underkategorier. Huvudkategorierna var oro och rädsla, känsla av utsatthet samt behov av trygghet. Resultatet visar att erfarenheterna varierade men det upplevdes främst som fyllt av ångest, oro och smärta. Dessa känslor kunde lugnas med tiden, genom adekvat information eller om röntgensjuksköterskan var omtänksam och gav god omvårdnad.  Konklusion: Röntgensjuksköterskan har stort inflytande på undersökningen och kan med små medel förbättra kvinnors erfarenheter. Den kliniska verksamheten och röntgensjuksköterskan uppmuntras anpassa arbetssättet mot en mer personcentrerad omvårdnad. Då genomförs undersökningen på ett smidigare sätt och bilderna blir bättre vilket genererar ett minskat behov av omtag, och därmed kostnad, samt minskad psykisk påfrestning för kvinnorna. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women. Mammography screening has reduced the number of deaths from breast cancer, but women experience the examination as anxiety-ridden and painful.  Aim: The purpose of the literature study was to illuminate women's experiences of mammography screening.  Methods: A literature study with results from ten qualitative studies. Searches were conducted in PubMed and CINAHL. The quality of the articles was reviewed, then the results of the articles were analyzed and compiled.  Results: The analysis resulted in three main categories and nine subcategories. The main categories were anxiety and fear, feelings of vulnerability and the need for safety. Although results varied, the examination was mainly described as worrisome and painful. Time, information, or good care provided by the radiographer could improve the experience.  Conclusion: The radiographer has a great influence on the examination and can with small means improve women's experiences. The clinical practice and the radiographer are encouraged to apply a more person-centered care. The examination is then performed more easily and the image quality increases, which reduces the need for recalls as well as the mental strain for women.