• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Schizofreni och Quality of Life : Vilka faktorer påverkar Quality of Life hos personer med schizofreni i öppenvården? En litteraturöversikt. / Schizophrenia and Quality of Life : What Factors Affect Quality of Life in people with schizophrenia in outpatient settings? A literature review.

Ejlertsson, Daniel, Odelstrand, Kennet January 2013 (has links)
BAKGRUND: Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk sjukdom som innebär ett stort lidande för den drabbade. Sjukdomen kan leda till symtom så som hallucinationer, förvrängd verklighetsuppfattning, apati och tillbakadragenhet. Sammantaget innebär detta att patienter med schizofreni skattar sin Quality of Life lägre än genomsnittspopulationen. SYFTE: Syftet med litteraturöversikten var att belysa vilka faktorer som påverkar Quality of Life hos personer med diagnosen schizofreni och som behandlas i öppenvården. METOD: Undersökningen genomfördes som en litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar som stämde överens med studiens syfte ingick, de granskades kvalitémässigt och genomgick en strukturerad analys. RESULTAT: De identifierade faktorer som påverkade Quality of Life hos personer med schizofreni delades in i tre huvudkategorier som var synonyma med Anontonvskys KASAMbegrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Som underkategorier till dessa begrepp identifierades följande underkategorier: Positiva symtom, den kognitiva förmågan, den psykosociala situationen, att ha kontroll över vardagen, fysisk hälsa, stöd från vården och livsglädje och optimism. Sammanfattningsvis visar artiklarna att de tre huvudkategorierna identifierar områden där patienterna har en låg funktionsgrad. De sju underkategorierna identifierar i sin tur områden som direkt eller indirekt påverkar patientens Quality of Life. SLUTSATS: Sjuksköterskan kan på egen hand eller tillsammans med andra yrkeskategorier inom vården stärka Quality of Life hos personer med schizofreni, dels genom motiverande samtal men också genom samordnade insatser mellan olika samhällsaktörer. KLINISK BETYDELSE: Personer med schizofreni upplever socialt utanförskap, brist på sysselsättning och isolering som faktorer som påverkar deras livssituation negativt. Som vårdgivare är det av största vikt att möta patienten i dess upplevda problem för att få ett positivt behandlingsresultat. / BACKGROUND: Schizophrenia is a serious psychiatric illness, which entails great suffering for the person afflicted. The illness may cause symptoms such as hallucinations, a distorted sense of reality, apathy and reclusiveness; in effect causing the schizophrenic patient to evaluate his or her Quality of Life as being lower than the average persons. PURPOSE: The purpose of the literature review, was to highlight which factors affect Quality of Life, for schizophrenic patients in outpatient care. METHOD: The study was carried out as a literature review. Ten scientific articles, well suited for the purpose of this paper, were critically reviewed and structurally analyzed. RESULT: The identified factors, influencing Quality of Life for patients suffering from schizophrenia, were divided into three main categories, synonymous with Antonovsky's concept of KASAM: comprehensibility, manageability and meaningfulness. Furthermore, seven concepts were identified as constituting subcategories: positive symptoms, the psychosocial situation, maintaining control of ones everyday life, physical health and support from health facilities and exuberance and optimism. In summary, the articles studied show that the three main categories identify areas, in which the patients are low functioning. The seven sub-categories in their turn identify areas that directly or indirectly affect the patients' Quality of Life. CONCLUSION: The nurse can improve Quality of Life in individuals diagnosed with schizophrenia, either on her own, or in collaboration with other professionals in the health care sector. This can be achieved through motivational talks, but also through coordinated efforts between various social actors. CLINICAL SIGNIFICANCE: Patients suffering from schizophrenia, perceive exclusion in the social arena, a lack of pursuit and/or employment and general isolation as factors negatively affecting their lives. Thus the ability of caregivers, to meet the perceived problems and needs of the patient, is paramount when striving for a positive outcome of treatment.
2

”Föräldrar och makar begraver man i jorden. Barn begraver man i sitt hjärta”. : En studie om föräldrars upplevelser av omvårdnad inom palliativ vård. / "Parents and spouses are buried in soil. Children are buried in our hearts." : A study of parents' experiences in palliative nursing care.

MacLean, Susan, Palme Biörck, Isa January 2012 (has links)
Bakgrund: En litteraturgenomgång av aktuell forskning visar bristande riktlinjer för samarbete och ansvarsfördelning mellan föräldrar och sjuksköterskor i den palliativa vården av barn. Det framkommer kunskapsbrister kring vilka behov föräldrar har under barnets palliativa vårdtid och hur de på bästa sätt kan stödjas. Syfte: Studiens syfte var att belysa föräldrars upplevelser av sin relation med sjuksköterskan under den tid deras barn vårdas palliativt. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. Med modifierad innehållsanalys analyserades berättelser från tio bloggar skrivna av föräldrar till svårt sjuka barn. Resultat: Ur analysen framkom fyra teman; lämnad ensam i ovisshet, beroendet som förlamar, relationens trygghet och delad verklighet. Analysfynden förklarades med hjälp av begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet från teorin om KASAM. Slutsats: I början av relationen med sjuksköterskan saknar föräldrarna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och visar på en svag känsla av sammanhang. När relationen etableras och utvecklas ses även en ökning i känslan av sammanhang. Så länge föräldrarna upplever i sin relation med sjuksköterskan ett beroende som förlamar och att vara lämnad ensam i ovisshet så kan relationens trygghet och en delad verklighet inte uppnås. Klinisk betydelse: Den nya kunskapen kan användas till att problematisera relationen mellan förälder och sjuksköterskor. En ökad kunskap om individers känsla av sammanhang ger möjlighet för att skapa en individanpassad vård vilket kan förbättra omvårdnaden. / Background: A literature review of current research shows a lack of guidelines when it comes to the cooperation and division of responsibilities between the parents and nurses within the palliative care of children. There are knowledge gaps regarding parents’ needs during this critical time and what nurses should do to best support them. Purpose: The purpose of the study was to examine parents' perceptions of their relationship with nurses during the time their child is in palliative care. Method: Empirical study with a qualitative approach. Narratives from 10 blogs written by parents of seriously ill children were analysed with a modified content analysis. Results: From the analysis four overall themes were revealed; abandoned in uncertainty, paralyzing dependence, security of the relationship and a shared reality. Conclusion: In the beginning of the child’s palliative care the parents’ relationship with the nurse is dominated by a lack of comprehensibility, manageability and meaningfulness and therefore shows a low sense of coherence. When the relationship deepens one can also note an increased sense of coherence. As long as the parents feel abandoned in uncertainty and experience a paralyzing dependence in the relationship with the nurse the security of the relationship and a shared reality cannot be achieved. Clinical implications: The new knowledge can be used to problematize relationships between parents and nurses. A deeper understanding of an individuals' sense of coherence provides an opportunity to create individualized care, which in turn can lead to an improved care.

Page generated in 0.1198 seconds