Allmännyttiga ideella föreningar är en samling av människor med gemensamma intressen som arbetar för allmänhetens nytta. Verksamheten kräver resurser för att drivas vilket oftast genereras av samhället i form av bidrag och donationer. Därav blir ideella föreningar beroende av intressenter som tillför resurser för att kunna driva en ideell verksamhet. Beroendet kräver i sin tur att ideella föreningar anses vara legitima. Föreningar använder därför strategier för att skapa och bevara legitimitet, varav årsredovisningar är ett av verktygen som används. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur allmännyttiga ideella föreningar använder årsredovisningar för att skapa och bevara legitimitet. En kvalitativ innehållsanalys har utförts på tio allmännyttiga ideella föreningars årsredovisningar genom en undersökningsmodell för att identifiera koder, nyckelord och meningsbärande enheter i ett kodningsschema. Undersökningsmodellen bygger på tidigare forskning kring fyra olika strategier som är; informera, anpassa, ändra och manipulera. Resultatet av studien visar att allmännyttiga ideella föreningar informerar, anpassar, ändrar eller manipulerar genom årsredovisningarna för att skapa och bevara legitimitet. Studiens teoretiska bidrag är en mer teoretiskt utvecklad modell för en fortsatt framtida forskning. Studiens sociala bidrag är att bidra med en förståelse för hur allmännyttiga ideella föreningar skapar och bevarar legitimitet genom årsredovisningen. / Public non-profit organizations are groups of people with common interests working towards specific goals. To be able to operate, the organizations require resources generated by the society through gifts and donations. Therefore, the organizations are dependent on the stakeholders to be able to survive the market. Organizations also require that the society assumes the non-profit organizations to be legitimate. Legitimacy can be created and maintained through various strategies, including annual reports as one of the tools to do so. The purpose of the study is to create an understanding of how public non-profit organizations uses annual reports to create and maintain legitimacy. A qualitative content analysis is adapted on ten annual reports of public non-profit organizations through a research model to identify codes, keywords and meaningful components in an encoding scheme. The research model is based on previous research on four different strategies; inform, adapt, modify and manipulate. The results of the study indicate that public non-profit organizations inform, adapt, modify or manipulate in order to create and maintain legitimacy through the annual reports. The study’s theoretical contribution is a further developed theoretical model for future research. The study’s social contribution is to contribute with an understanding of how the public non-profit organizations in Sweden create and maintain legitimacy through annual reports.

Öyvind Fahlström in translation aims to examine how Moderna Museet interpreted Öyvind Fahlström in Manipulate the World – Connecting Öyvind Fahlström; an exhibition that showcased pieces by the postwar artist Öyvind Fahlström together with works by contemporary artists. I understand the exhibition as a ’game of translation’, in which the artworks and the texts connected to Manipulate the World are put in play with previous interpretations of the artist. ’Game of translation’ is a concept that draws on Fahlström’s concept of game, as well as Mieke Bal’s and Susan Sontag’s different understandings on the power dynamics of interpretation. As in the works by Fahlström, Bal and Sontag, the viewer and her interpretations are placed in center of my analysis.  Manipulate the world aimed to ’activate’ Fahlström. Even though the exhibition presented Fahlström as an artist who tried to actively disrupt established narratives, I concluded that the translation of Fahlström presented in and as the exhibition relied heavily on the established history of that same artist. Within the framework of that history, Manipulate the world presented two relatively new readings of Fahlström’s art: they highlighted the presence of colonial and postcolonial criticism in Fahlström’s production and launched an understanding of the artist’s variable paintings as political models.