SAMMANFATTNINGDen svenska gymnasieskolan är könssegregerad och det finns gymnasieprogram som domineras nästan helt av det ena eller det andra könet. Ändå finns de ungdomar som gör ett otraditionellt gymnasieval och söker ett gymnasieprogram där de kommer att vara i minoritet. Syftet med detta examensarbete är att studera hur killar som valt ett program som domineras av tjejer resonerar kring sitt val och de erfarenheter de gjort under sin studiegång. Området har undersökts genom kvalitativa samtalsintervjuer med sju stycken killar på Omvårdnadsprogrammet och Hantverksprogrammet, frisör. Dessa program är läsåret 2007/2008 två av de mest könssegregerade svenska gymnasieprogrammen. Genom intervjuerna har vi undersökt killarnas sociala bakgrund, vad de anger som orsaker till gymnasievalet, reaktioner från omgivningen, hur de uppfattar det att vara i minoritet och killarnas framtid. Resultatet av intervjustudien visade på variation hos killarna men vi fann också likheter. Flera olika faktorer spelade in vid killarnas val: intresse, tankar på det framtida yrket, praktisk utbildning och en passande personlighet, var alla viktiga områden. Även om killarna har diskuterat sitt val med personer i omgivningen har de valt utifrån sina egna tankar och känslor, de har gjort sitt val utifrån sig själva. Utifrån litteraturen vi har läst och genom att tolka vårt resultat tycker vi oss se att den nutida individualiseringen har påverkat våra respondenter. Individens frihet har ökat, och killarna verkar ha tagit vara på denna frihet. Detta förefaller hänga samman med det goda självförtroende vi upplever att respondenterna har, de har vågat gå mot strömmen och valt sin egen väg.

Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad det innebär att män och kvinnor i hög utsträckning arbetar i olika yrken och har olika arbetsuppgifter. Denna uppsats behandlar män som gjort gränsöverskridande yrkesval och arbetar i yrken dominerade av kvinnor. Syftet med uppsatsen är att undersöka om dessa män har gemensamma bakgrundsfaktorer vilka skiljer dem från män som arbetar i balanserade eller mansdominerade yrken. Kvantitativ metod har varit tillvägagångssättet och våra mätningar har gjorts med data från LNU 2010. Totalt har 10 variabler använts i våra analyser. För att förstå kvinnligt och manligt samt den segregerade arbetsmarknaden utgår vi från socialkonstruktivistiska teorier. Socialisationsteori och den tidigare forskningen har varit vägvisare i val av variabler och metod. Genom logistisk regression har vi fått ett resultat som tyder på att vissa faktorer ökar sannolikheten för att arbeta i ett kvinnodominerat yrke. Bland annat har uppväxtvillkor som faderns närvaro och socioekonomiska status tyckts påverka liksom om man är född utanför Sverige. Studiens resultat kan kopplas till tidigare internationell forskning samt förklaras av socialkonstruktivistiska teorier.  Då både internationella och svenska studier tenderar att lägga mycket fokus på kvinnor i mansdominerande yrken, kan denna uppsats bidra med mer undersökning om män som tagit sig över könsbarriären samt vara en ingång till vidare diskussion om den segregerade arbetsmarknaden. Sammantaget behövs vidare studier om vad det är som gör att män väljer kvinnodominerande yrken och andra vinklar och faktorer bör undersökas.