Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka behandlingssammanbrott hos ungdomar som genomgått behandling på Mariamottagningarnas ungdomsenheter. Frågeställningen var: Finns det specifika faktorer som har samband med behandlingssammanbrott hos ungdomar som genomgått behandling på Mariamottagningarnas ungdomsenheter? Denna tvärsnittsstudie baserades på sekundärdata ifrån UngDOKs in- och utskrivningsformulär. Resultatet visade att många faktorer spelar in och att flertalet faktorer har en tydlig inverkan på behandlingssammanbrott. Missbruk i uppväxtmiljön, familjens etnicitet samt familjestrukturen visade sig vara faktorer som påverkar att ungdomar i större grad avbryter sin behandling i förtid. Vidare framkom det att psykisk ohälsa, att tidigare ha vårdats enligt LVU eller inom frivillig psykiatrisk vård samt att ha blivit utsatt för fysiskt våld har ett samband med behandlingssammanbrott. Baserat på studiens resultat drogs slutsatsen att när de enskilda faktorerna sammanfaller i ett växelspel kan detta bidra till behandlingssammanbrott. Trots det informativa materialet till bakgrunden efterfrågas ytterligare forskning inom detta område.

Syftet med studien var att med hjälp av UngDOK:s inskrivningsformulär beskriva och analysera om det föreligger någon skillnad mellan flickor, som påbörjar behandling för missbruksproblem, beroende på om de blivit utsatta för sexuella övergrepp eller inte. Vår frågeställning var: Vilka skillnader råder mellan de flickor som varit utsatta för sexuella övergrepp gentemot de som ej utsatts, avseende missbruk, psykisk ohälsa samt sysselsättning, och som påbörjar behandling för missbruksproblem? Tvärsnittsstudien baserades på sekundärdata från UngDOK:s inskrivningsformulär. Resultatet visade att de flesta signifikanta skillnader mellan grupperna föreligger gällande dess psykiska ohälsa. Mindre skillnader förekommer beträffande ett flertal faktorer, bland annat förmågan att kontrollera våldsamt beteende, högsta fullföljda utbildningsnivå samt primärdrog. Slutsatsen som drogs utifrån studiens resultat var att sexuellt utsatta flickor har sämre psykisk hälsa och allvarligare missbruk, dock ej lägre sysselsättning än de ej utsatta.

Locum AB har i uppdrag av Stockholms läns landsting att förvalta vårdens fastigheter. För att underlätta för sina hyresgäster erbjuder Locum Facility Management-tjänster dit bland annat vaktmästeri och andra kringaktiviteter ingår. För att vara förberedda på och kunna anpassa sig efter hur deras hyresgästers behov har förändrats över tid vill de utföra en kartläggning över vilka arbetsuppgifter som deras upphandlade entreprenörer gör i dagsläget och ifall det går att effektivisera dessa. Detta ledde till denna rapport- Värdeflödeskartläggning över vaktmästeritjänsteleveransen vid Rosenlunds sjukhus och Mariamottagningarna, där en värdeflödeskartläggning genomförs för att kartlägga vilka arbetsuppgifter som utförs av vaktmästerientreprenören, om det går att identifiera några slöserier inom detta system och ifall dessa eventuella slöserier i går att eliminera eller minska. En värdeflödeskartläggning är ett verktyg där en verksamhets värdeflöden kartläggs med utgångspunkt med hur det ser ut i nuläget, och med ett framtaget framtida målläge med en uppfattning om hur det går att tänka sig att det borde fungera i framtiden. Med dessa som grund analyseras sedan nuläget för att identifiera slöserier, och utifrån dessa observationer och med målläget som utgångspunkt kan sedan en handlingsplan tas fram med syftet att eliminera dessa slöserier. Denna rapports fokus ligger främst på att kartlägga nuläget, och därefter analysera huruvida dessa slöserier går att minska. Rapporten ger en bild av vilka arbetsuppgifter som utförs av vaktmästerientreprenören i dagsläget, och hur dessa arbetsuppgifter utförs. Kartläggningen av vaktmästeritjänsteleveransen visade också att det fanns slöserier, men att dessa till största del berodde på anledningar som låg utanför entreprenörens kontroll. De enskilt största slöserierna som identifierades var väntan på hiss på Rosenlunds sjukhus och att vaktmästaren på Mariamottagningarna var tvungen att gå och hämta samt lämna post som skickades från hyresgästerna på ett postkontor. Rapporten ger förslag på hur dessa slöserier skulle kunna elimineras. Detta innebär att den tid som skulle kunna frigöras då skulle kunna läggas på att utföra andra arbetsuppgifter som adderar värde för hyresgästerna. I de nämnda fallen skulle dessa slöserier kunna elimineras genom förskjutna arbetstider så att aktiviteter som kräver hiss inte utförs då det är högt tryck på hissarna, samt att posten levereras och hämtas från Mariamottagningarna. Med den värdeflödeskartläggning som gjorts över nuläget på de båda vårdenheterna har beställaren av rapporten en möjlig grund att utgå ifrån för framtida arbete med att kunna erbjuda sina hyresgäster en bättre service och möjligheter till att bedriva sin verksamhet med bästa möjliga förutsättningar. Denna rapport visar också att det är möjligt att tillämpa en värdeflödeskartläggning på ett system där processerna kan variera sett över olika dagar. Detta då de modeller över hur värdeflödeskartläggningar inom administration och tjänster hittills till mestadels utförts på standardiserade stödjande processer inom tillverkningsindustrin.