Det är vanligt att skolor som ligger i bostadsområden med låg status och dåligt rykte automatiskt också tillskrivs dessa egenskaper. Under min VFU-tid på Tumba gymnasium var jag med om att marknadsföra skolan till några Huddingeklasser i årskurs nio. Följande uttalande från en elev sådde ett frö till vad som senare kom att bli min uppsats: -”Om skolan ligger i Tumba, då måste det ju vara skit!”. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur skolor med dåligt rykte och låg status kan arbeta för att skapa en positiv bild av skolan. För att ta reda på detta har jag studerat två s.k. goda exempel; Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium. Jag försöker ta reda på vilka faktorer som har varit avgörande för att få till stånd en attitydförändring samt om skolorna arbetar i enlighet med den forskning som finns om framgångsfaktorer inom skolan. Jag undersöker även hur skolorna arbetar med marknadsföring. Undersökningen är av kvalitativ art och jag har intervjuat Börje Ehrstrand som är rektor på Rinkebyskolan, Tom Hagman som tidigare var rektor på S:t Botvids gymnasium samt Arne Stade som är förvaltningschef i Botkyrka kommun. Som komplement till mina intervjuer analyserar jag tidningsartiklar skrivna om Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium. Av resultatet drar jag den slutsatsen att det är av stor betydelse vilken inställning skolledningen har och hur de väljer att möta den negativa bild som finns av skolan. Det är viktigt att de som arbetar på skolor i segregerade bostadsområden har förmåga att kunna se möjligheter framför begränsningar. Skolledningen bör ha förmåga att vara nytänkande och våga hitta egna vägar istället för att efterlikna andra. Av min undersökning framgår också att båda skolorna delvis arbetar i enlighet med den forskning som finns om framgångsfaktorer inom skolan. Tidningsartiklarna om Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium ger en odelat positiv bild av förändringsarbetet och min uppfattning är att skolledningarna på de båda skolorna har arbetat aktivt med att skapa positiva associationer till sin verksamhet. Rinkebyskolan får exempelvis besök av nobelpristagaren i litteratur varje år, och S:t Botvids gymnasium har haft besök av flera riksdagspolitiker däribland Göran Persson.

No description available.

Denna uppsats försöker besvara frågeställningen varför en del studenter vid Karlstads universitet väljer att ta ut sin examen vid något annat lärosäte. Vi belyser bytesprocessen som leder respondenterna i undersökningen fram till ett faktiskt byte, från det att tanken föds, till att studenten etablerar sig vid ett nytt lärosäte. Med hjälp av djupintervjuer hittar vi anledningar till varför byten sker, antingen av praktiska skäl eller så är det tron att en examen från ett äldre lärosäte, med högre status, ger ett försprång in i karriären. Utifrån teorier som valts inom exempelvis relationsmarknadsföring, image, kundnöjdhet och bytesbeteende- framför allt SPAT (Switching Path Analysis Technique) analyserar vi informationen och underbygger resultaten. Längs undersökningens gång har vi modifierat SPAT-modellen och lagt till flera variabler. Detta för att den ska passa in på just bytesprocessen hos högskolestuderande, vilket har givit oss en tydligare bild över processen. Det framkommer tydligt under studiens gång att flera av studenterna väljer att byta universitet för att ta ut sin examen vid ett universitet med i deras ögon högre status. Många studenter har en tro att framtida arbetsgivare värderar examen från olika universitet olika högt. Även om många av respondenterna var nöjda med Karlstads universitet som lärosäte visar det sig att kundnöjdhet i detta fall inte automatiskt leder till lojalitet.

Trots ett allt mer urbaniserat samhälle går tillväxten i Sveriges glesbygder framåt. Att näringslivets satsningar på mindre orter kan vara avgörande för hela regioners fortlevnad skapade ett intresse hos oss för vad som attraherar företag att etablera sig på dessa mindre orter. Detta utmynnande i vår problemformulering; vilka drivkrafter har ett marknadsdrivande företag till etablering på mindre ort. Ett aktuellt fall av ett marknadsledande företags etablering på en mindre ort, är IKEA och deras val av etablering i Haparanda. Detta har både uppmärksammats och ifrågasatts varför vi fann sakfrågan intressant och givande att utreda. Syftet med vår studie är att identifiera och undersöka de bakomliggande faktorerna till Ikeas etablering i Haparanda. Våra delsyften är att utreda de avgörande faktorerna, undersöka hur företagets position på marknaden har påverkat beslutet samt hur Haparanda kommun har arbetat för IKEA:s etablering. Den process som bäst beskriver vår arbetsgång kallas för iterativ strategi. Detta innebär att man under arbetets gång pendlar mellan teori och empiri för att kunna komplettera med ytterligare information. Vår studie präglas av en hermeneutisk kunskapssyn eftersom vårt mål är att skapa en förståelse för fenomenet vi valt att studera. För bästa resultat har vi använt oss av en kvalitativ metod innefattande av sex stycken semistrukturerade telefonintervjuer, detta för att skapa en djupare insikt. Som komplement till våra egna intervjuer har vi även använt oss av en direktsänd tv-intervju med Ingvar Kamprad och Sven-Erik Bucht. Den teoretiska referensramen består av tre olika delar; strategi, platsens karaktär och placehunting. I dessa teoridelar ingår i nästa led teorier som behandlar marknadsexpansion, planering, marknadsdrivande företag, konsumenternas egenskaper, kluster samt hårda och mjuka faktorer. Dessa teorier kopplades samman med våra empiriska data för att analyseras. Genom analysen har vi kommit fram till ett antal slutsatser som utgör studiens resultat. IKEA:s position på marknaden har absolut påverkat beslutet om lokalisering i Haparanda. Samtidigt som den mjuka faktorn ”det osakligt sakliga” spelat en stor roll genom Sven-Eriks Bucht, som främsta företrädare och marknadsförare av sin kommun, och hans goda relation med Ingvar Kamprad. Även konsumenternas egenskaper att vilja färdas långt för att handla på IKEA har varit grundläggande för att kunna genomföra beslutet.

IKEA är i nuläget ett av Sveriges och världens starkaste varumärken och under sommaren 2007 kommer IKEA att etablera sig i Karlstad. För att ett varumärke ska kunna anses vara starkt krävs det att företagets identitet och image stämmer överens. Identitet är de signaler som företaget sänder ut till kunden och image är den uppfattning som uppstår i kundens medvetande om själva företaget. Intresset i nuläget var att se till vad IKEA har för identitet och vad boende i Karlstad med omnejd har för uppfattning om företaget. Därefter kan svar erhållas om det förekommer ett gap mellan företagets identitet och image, vilket vidare bör åtgärdas om så är fallet. För att erhålla den information som fordrades för undersökningen har vi använt oss av två metoder, kvalitativ- och kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden, intervju med ställföreträdande chef IKEA Karlstad, har medfört att vi erhållit företagets identitet. Den kvantitativa metoden har använts när vi genomförde enkätundersökningen med våra 100 respondenter för att erhålla företagets image. Enkätformuläret vände sig till individer över 15 år oberoende av kön. Orsaken till åldersbegränsningen grundade sig i att frågorna vände sig till individer med eget hushåll. Responsen från våra respondenter var över förväntan och en image kunde erhållas. För att analysera de svar som framkommit vid enkätundersökningen har vi använt oss av Aakers modell gällande Brand Equity, vilken behandlar varumärkeskännedom, varumärkesassociationer, uppfattad kvalitet och varumärkeslojalitet. I analysen gällande IKEA:s identitet har vi använt Aakers modell om identitetssystem som består av fyra olika perspektiv; varumärket som produkt, organisation, person och symbol. De fyra perspektiven bidrar till att bygga och dela in varumärkets identitet. I undersökningen genomförs även en jämförelse mellan respondenternas uppfattning om IKEA och företagets egen identitet, vilket görs med hjälp av Melins (1999) teori gällande identitetsanalys. Teorin visar på hur företaget bör agera utifrån hur identitet och image stämmer överens. Avslutningsvis har vi utgått från teorier om kommunikation för att se hur IKEA kommunicerar ut sin identitet till allmänheten. Vår undersökning visar på att det finns ett gap mellan IKEA:s identitet och image, men av mindre karaktär. Vissa faktorer skiljer sig åt när det gäller respondenternas och företagets uppfattningar. Det som bör poängteras är att IKEA:s kärnidentitet, pris, har förmedlats på ett bra sätt och medför att företaget uppfattas erbjuda bra priser på sina produkter. Faktorn pris är av allra största betydelse för att företagets identitet ska stämma. IKEA har som mål att inte ändra sin identitet utan att den ska kvarstå. Det medför att vi anser att de inte bör förändra sin identitet, men att de bör arbeta lite extra med de faktorer som de inte lever upp till på samma sätt som de själva anser. Med fokus på de faktorer som behöver förbättras kan varumärket stärkas och medföra att företaget och de boende i Karlstad med omnejd kommer att inneha en bild av företaget som stämmer bra med vad företaget kommunicerar ut.

Syftet med uppsatsen är att se vad som förändrats i bankernas krav på utlåning vid fastighetsköp sedan nischbanker trätt in på marknaden. Med hjälp av två fiktiva par har vi sökt svaret hos Swedbank, Länsförsäkringar Bank och Försäkring, Nordea, Värmlands Provinsbank och Handelsbanken i Karlstad. Intervjuerna som utförts har skett genom öppna intervjuer och respondenterna har fått svara fritt på de ställda frågorna. De fem bankerna som undersökts står för sammanlagt 80 % av bolånemarknaden. Som utgångspunkt för undersökningen har vi studerat teorier inom bankernas relation till kunden, konkurrens mellan bankerna och hur amorteringarna sker. Sedan nischbankernas inträde på marknaden har bankerna fått sänka sina krav på grund av konkurrens. Nischbankerna har bidragit till att storbankerna fått höja sin belåningsgrad på lån till fastigheter samt att de i vissa fall fått sänka sina krav när det gäller säkerhet för lånet. Bankerna ser gärna sina kunder som helkunder, de flesta bankerna förutsätter att kunden flyttar över alla sina tillgångar och skulder till den ”nya banken”. Om kunden flyttar alla konton till den nya banken kan personen få en bättre helhetslösning än vad de skulle ha fått om de enbart tog ett lån hos den ”nya banken”. Alla banker betonade att de jobbar med helhetslösningar. Storbankerna har en fördel jämfört med nischbankerna då det är lättare för kunden att ha en relation till banken och den personlige bankmannen. Nischbankerna har inga lokala kontor och därför blir det svårt för kunden att inleda en relation till banken överhuvudtaget. Trots att konkurrensen ökar så kan inte banken bevilja ett bolån enbart av konkurrensskäl, de måste känna ett förtroende för kunden och veta att de klarar av att betala den kostnad som bolånet innebär i nuläget.

Föreningsauktionen är ett lägsta bud företag som stödjer svenskt föreningsliv utan motprestation från föreningarnas sida. Företaget har en för liten kundkrets och med arbetet ville därför undersöka hur företaget kan nå ut till fler potentiella kunder och på så sätt öka trafiken och buden på deras hemsida. Detta genom en marknadskommunikatonsplan. Föreningsauktionen står inför en nationell satsning och i arbetet visas olika alternativ för hur företaget kan använda reklam för att få sin produkt känd på marknaden. I arbetet kan du förutom marknadskommunikaton läsa om konkurrensstrategi samt konsumentbeteende.

Kollektivtrafikbranschen är unik i många olika aspekter, och ett av de mest framträdande är att en huvudman, i det här fallet Värmlandstrafik, har entreprenörer som förvaltar deras varumärke och levererar deras tjänst. Parterna har skilda syften med sin verksamhet då Värmlandstrafik i egenskap av trafikhuvudman skall verka för en samhällsnyttjande länstrafik medan entreprenörsföretaget har ett vinstsyfte. Ändamålet med uppsatsen är att undersöka hur Värmlandstrafiks företrädare anser att Värmlandstrafiks varumärke påverkas av att en entreprenör utför tjänsten. För att uppnå detta analyserade vi Värmlandstrafiks varumärke. För att få en bild av hur företrädare för Värmlandstrafik ser på situationen har vi gjort intervjuer men även studerat litteratur för att få en teoretisk förankring. Studien visar att företrädarna inom Värmlandstrafik har insett vikten av att vårda sitt varumärke men vi hävdar dock att Värmlandstrafiks varumärkesarbete hämmas i och med att varumärket som de formar, kommuniceras till kunden via entreprenörens personal. Studien har även visat att Värmlandstrafik har svårigheter med att genomsyra verksamheten eftersom entreprenören har ett annat syfte med den och inte arbetar för ett ökat resande. Att genomsyra verksamheten är ett långsiktigt arbete som företrädarna för Värmlandstrafik bör arbete med.

Sedan Berry et al (1983) definierade relationsmarknadsföring har en mängd forskning försökt förklara vilka faktorer egentligen som ligger bakom en relationskvalitet. Begrepp som engagemang, förståelse, förtroende, relationens längd med mera är några av sakerna som forskare försökt att definiera relationskvaliteten. Samtidigt är det vanligt att företag försöker ta reda på hur deras konsumenter bedömer företaget och dess service i olika varianter, till exempel ”kund-barometer” eller ”nöjd-kund-index”. Dessa undersökningar ger företaget en vetskap om hur kunden bedömer företaget men inte var som ligger bakom vilket medför att de inte får reda varför konsumenten ger sina omdömen och samtidigt vet inte företaget hur de ska förbättra sig eller förändra sig för att skapa en bättre relation till sina konsumenter. Utifrån detta resonemang formulerade vi vårt problem: Vilka bakomliggande delar av relationskvalitet är av betydelse i relationen mellan hyresgäst och hyresvärd? Vårt syfte med studien är dels att tillverka en sambandsmodell med samlade bakomliggande faktorer för utvärdering av relationskvalitet och empiriskt använda oss av denna samt undersöka och beskriva hyresgästens bedömning av sin hyresvärd och hur nöjd den är med sitt boende. Genom en undersökning med enkäter med 153 svarande sökte vi svaret på denna fråga. Vi har använt oss av statistiska metoder för att identifiera de faktorer som visat sig vara viktiga för hyresgästen i sin bedömning av sitt boende och till hyresvärden ÖviksHem AB Det insamlade datamaterialet analyserades sedan utifrån de olika begreppens förankring i den teoretiska sambandsmodellen. De statistiska metoder som användes för analysen är Reliabilitets testet Cronbach’s alpha, faktoranalyserna Principal Components Analysis och Maximum Likelihood, genom vilka vi slutligen utvann tre faktorer: interaktionsfaktorn, utfallsfaktorn och boendemiljöfaktorn. Dessa tre faktorer användes sedan som oberoende variabler i en multipel regressionsanalys, där deras samband med hyresgästernas tillfredställelse med sin relation till hyresvärden testades. Det slutgiltiga resultatet visar på att interaktionsfaktorn har störst samband med hyresgästernas tillfredställelse med sin relation till hyresvärden tätt följt av utfallsfaktorn. Medan boendemiljöfaktorn inte uppvisar lika starka samband med hyresgästernas tillfredställelse med relationen till hyresvärden.

Mellan år 2005 och 2006 ökade investeringarna på marknadsföring i Sverige med nästan 10 % och omfattade därmed över 60 miljarder SEK. Dock är stor del, enligt vissa upp till hälften, av dessa investeringar bortkastade pengar eftersom marknadsföring utförs felaktigt. Många företag satsar stort på sin marknadsföring endast för att konkurrenterna gör det och företagen trissar därför upp varandras investeringar trots att det finns få verktyg som verkligen kan mäta hur effektiva de olika marknadsföringsmedlen egentligen är. Ett värmländskt företag som växt rejält de senaste åren, med hjälp av marknadsföringsmedel, och därmed blivit den tredje största aktören inom sitt område är aktivitetsföretaget Chaos Paintball som detta examensarbete handlar om. Det visar sig dock att Chaos Paintball fram till och med år 2007 använt sig av ”trial and error” när det gäller deras marknadsföring och att företagets tillväxt gjort att inte allt för mycket tid har ägnats planeringen av marknadsföringen. Jag har därför identifierat vilken marknadsföring företaget använt sig av under år 2007 och försökt se om marknadsföringen har varit effektiv i form av hur aktivitetsbokningarna har fördelats under året. Jag har genomfört en studie på 146 stycken av Chaos Paintballs kunder under år 2007 där metoden kan beskrivas som en blandning av kvantitativ och kvalitativ där respondenterna intervjuades via telefon. Jag har använt mig av sekundärdata i form av uppgifter från Chaos Paintball om företagets marknadsföring, strategier, kostnader och hur bokningarna har fördelat sig under året. Företaget har använt sig av flertalet marknadsföringsmedel och har satsat på fåtal stora marknadsföringsperioder under året. Events, hemsida, annonsering, skyltning, radioreklam och företagsbil har under år 2007 utgjort de stora marknadsföringsposterna. Slutsatserna av min insamlade empiri var att Chaos Paintballs kunder är nöjda med företaget och bidrar med att marknadsföra företaget genom positiv word-of-mouth. Utöver en positiv ryktesspridning fungerar även Chaos Paintballs hemsida som något som gör kunderna medvetna om företagets existens. Marknadsföring som kunderna inte lägger märke till förrän efter sitt första besök är annonsering i pressen, skyltning utmed motorvägar och företagets firmabil som använts i olika event sammanhang under året. Däremot verkar radioreklam inte var ett effektivt marknadsföringsmedel för Chaos Paintball.