Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga Mary Kays och L’Oréals marknadsföringsstrategier samt undersöka ifall de, av våra informanter, uppfattas i enlighet med företagens värderingar. Metod: Studien är genomförd med kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer vid tre tillfällen med unga kvinnor i åldrarna 21-25 år. Resultat: L’Oréals marknadsföring består av medievalsstrategierna Bombmatta och Kotlers fyra P. Den första visar på hur deras TV-reklam ofta visar en ny produkt meden ny känd person. Den andra strategin visar på hur L’ORÉAL har tänkt när det gälleratt marknadsföra sina produkter, genom att de har tänkt på produkt, plats, pris ochpåverkan. Mary Kay gör tvärtemot, de och deras konsulter marknadsför sig integenom traditionella medier utan genom sociala nätverk, en så kallad “tell a friend”-metod. För att konsulterna ska få nya kunder använder de sig i sin tur av sinanuvarande kunders sociala kapital. På detta sätt kan Mary Kay nå många personer påsamma gång. L’Oréal refererar till kulturellt kapital i sina reklamfilmer. Talespersonerna tillhör en högre klass som kunderna ser upp till och antas viljaidentifiera sig med. Dessa strategier har påverkat informanterna både positivt och negativt. De känner större trovärdighet för Mary Kay, bland annat för att de har en möjlighet att prova produkterna hemma i lugn och ro. De flesta av informanterna är kritiska till L’Oréals sätt att marknadsföra sig på, då de anser att L’Oréal målar upp en förskönande bild av verkligheten. Informanternas sätt att tänka och resonera kring Mary Kay stämmer väl överens med Mary Kays vision. Majoriteten av informanterna är mer märkestrogna Mary Kay-kunder än L’Oréal-kunder. Dock stämmer inte L’Oréals värderingar med informanternas syn på företaget.

I takt med digitaliseringen tillförs ständigt nya marknadsföringsmöjligheter där tidigare forskning betraktar sociala medier som en aktuell marknadsföringsstrategi, där främst videobaserade funktioner uppmärksammats och blivit en marknadsföringstrend. Därför är det vanligt att se marknadsföring som ofta sker genom online videos där händelser, reels och Tiktok identifieras som starka marknadsföringsverktyg som är aktuella och trendar. Marknadsförare måste därför agera för att hålla sig uppdaterade på de marknadsföringstrender som skapas för att bidra till en ökad kunskapskompetens, som främjar ett organisatoriskt lärande och som leder företaget framåt. Denna studie ämnar därför att skapa en djupare förståelse för marknadsförares attityd till marknadsföringstrenderna händelser, reels samt Tiktok för att främja ett organisatoriskt lärande. Detta genom att tillhandahålla insikter som kan tillämpas för vidare användning och implementering av trenderna, vilket berikar organisationers kunskapskompetens.  Studien baseras utifrån tidigare forskning där en teoretisk referensram ligger till grund för studiens empiri vilket består av fyra olika teorier och modeller. Social penetrationsteori och teorin medierikedomens roll används för att ge en förklaring kring hur nära relationer och förbättrad kommunikation kan uppstå mellan företag och kunder. Teorin om triggers och val av tjänsteleverantör ger studien en beskrivning kring hur digitala triggers kan användas för att påverka kunder, där till sist teknikacceptansmodellen används för att kunna tolka marknadsförares attityder till händelser, reels och Tiktok. Studien använder sig av en kvalitativ metod där datainsamlingen genomfördes via semi-strukturerade intervjuer där analysmetoden baseras utifrån ett hermeneutiskt och abduktivt förhållningssätt. Den slutsats studien kommer fram till beskriver attityden marknadsförare har gentemot händelser, reels och Tiktok, vilket visar sig vara positiv. Slutsatsen visar att majoriteten av de intervjuade marknadsförarna har en positiv attityd gentemot marknadsföringstrenderna, även ifall några uttryckte funktionernas utmaningar och svårigheter. Följaktligen besvaras därmed studiens problemformulering som lyder: Hur ser marknadsförares attityd ut gentemot marknadsföringstrenderna händelser, reels och Tiktok? / In step with digitization, new marketing opportunities are constantly being added where previous research considers social media as a current marketing strategy, where mainly video-based functions have been noticed and become a marketing trend. Therefore, it is common to see marketing that often takes place through online videos where stories, reels and Tiktok are identified as strong marketing tools that are current and trending. Marketers must therefore act to stay up-to-date on the marketing trends that are created to contribute to an increased knowledge competence that promotes organizational learning and that leads the company forward. This study therefore intends to create a deeper understanding of marketers attitude to the marketing trends stories, reels and Tiktok in order to promote organizational learning. This is by providing insights that can be applied for further use and implementation of the trends, which enriches the knowledge competence of organizations. The study is based on previous research where a theoretical frame of reference is the basis for the study's empirical work, which consists of four different theories and models. Social penetration theory and the theory of the role of media richness are used to provide an explanation for how close relationships and improved communication can arise between companies and customers. The theory of triggers and choice of service provider gives the study a description of how digital triggers can be used to influence customers, where finally the technology acceptance model is used to be able to interpret marketers attitudes towards stories, reels and Tiktok. The study uses a qualitative method where the data collection was carried out via semi-structured interviews where the analysis method is based on a hermeneutic and abductive approach. The conclusion reached by the study describes the attitude marketers have towards stories, reels and Tiktok, which turns out to be positive. The conclusion shows that the majority of the interviewed marketers have a positive attitude towards the marketing trends, even if some expressed the challenges and difficulties of the functions. Consequently, the study's problem formulation is answered, which reads: What do marketers attitude look like towards the marketing trends events, reels and Tiktok?