<p>Företag sponsrar idrottsföreningar, kulturevenemang, humanitära organisationer samt forskning och utveckling för att exponera sitt varumärke, synas i positiva sammanhang, bygga relationer och skapa en image kring företaget. Medan sponsring som marknadsföringsverktyg hela tiden har utvecklats har dock regelverket kring sponsring och rätten att dra av den som en kostnad i företaget inte haft samma utveckling. Stockholms Handelskammare har de senaste åren arbetat aktivt med att förändra skattereglerna på området och kom under 2006 med ett förslag om förändrade regler för sponsring. Förslaget lämnades till regeringen för vidare hantering men hade i januari 2008 ännu inte resulterat i någon åtgärd. Stockholms Handelskammares arbete och påtryckningar på området har gjort oss intresserade av hur företag i praktiken hanterar de krångliga och oklara regler som anses föreligga. Vi valde därför att intervjua företag och idrottsföreningar för att diskutera deras arbete med sponsring samt hur de hanterar och påverkas av skattereglerna på området.</p><p>Vår undersökning visar att de intervjuade företagen har relativt goda kunskaper om de skatteregler som gäller för sponsring. De intervjuade företagen anser överlag att skattereglerna är relativt tydliga och att dagens regler inte påverkar deras val av marknadsföringskanal. De problem som vi ser och som företagen också upplever vara svårigheten med sponsring är att bedöma värdet av den motprestation som erhålls. Hur noggranna företagen är vid bedömningen av motprestationens värde skiljer sig åt. Några företag uppger att de gör en generell bedöm-ning medan andra företag sätter upp mål med sina sponsringsinsatser som följs upp och utvärderas. Detta visar på ett intresse och krav från företagens sida att erhålla någonting tillbaka från sponsringsobjektet, vilket också tyder på att företagen skiljer på vad som är gåva och vad som utgör en avdragsgill kostnad i företaget.</p>

Företag sponsrar idrottsföreningar, kulturevenemang, humanitära organisationer samt forskning och utveckling för att exponera sitt varumärke, synas i positiva sammanhang, bygga relationer och skapa en image kring företaget. Medan sponsring som marknadsföringsverktyg hela tiden har utvecklats har dock regelverket kring sponsring och rätten att dra av den som en kostnad i företaget inte haft samma utveckling. Stockholms Handelskammare har de senaste åren arbetat aktivt med att förändra skattereglerna på området och kom under 2006 med ett förslag om förändrade regler för sponsring. Förslaget lämnades till regeringen för vidare hantering men hade i januari 2008 ännu inte resulterat i någon åtgärd. Stockholms Handelskammares arbete och påtryckningar på området har gjort oss intresserade av hur företag i praktiken hanterar de krångliga och oklara regler som anses föreligga. Vi valde därför att intervjua företag och idrottsföreningar för att diskutera deras arbete med sponsring samt hur de hanterar och påverkas av skattereglerna på området. Vår undersökning visar att de intervjuade företagen har relativt goda kunskaper om de skatteregler som gäller för sponsring. De intervjuade företagen anser överlag att skattereglerna är relativt tydliga och att dagens regler inte påverkar deras val av marknadsföringskanal. De problem som vi ser och som företagen också upplever vara svårigheten med sponsring är att bedöma värdet av den motprestation som erhålls. Hur noggranna företagen är vid bedömningen av motprestationens värde skiljer sig åt. Några företag uppger att de gör en generell bedöm-ning medan andra företag sätter upp mål med sina sponsringsinsatser som följs upp och utvärderas. Detta visar på ett intresse och krav från företagens sida att erhålla någonting tillbaka från sponsringsobjektet, vilket också tyder på att företagen skiljer på vad som är gåva och vad som utgör en avdragsgill kostnad i företaget.