Bakgrund: Vid investeringsbeslut är informationsinsamling ett viktigt moment däraktieanalytikers rapporter visat sig vara en primär källa till finansiella data sominvesteringsbeslut fattas på. Tidigare forskning pekar samstämmigt åt att träffsäkerhetenhos aktieanalytiker är begränsad. Finansvärldens definition på osäkerhet, bristen påförutsägbarhet av framtida utfall, indikerar på ett samband mellan ökad osäkerhet ochförsämrad träffsäkerhet. De svenska hushållens ökade intresse för investeringar i svenskaaktiebolag gör den begränsade träffsäkerheten till ett mer påtagligt problem. Syfte: Syftet med studien är att analysera effekten av marknadsosäkerhet påträffsäkerheten i aktieanalytikers riktkurser för svenska aktiebolag samt effektensutveckling över tid.Genomförande: Genom en kvantitativ metod baserad på en deduktiv ansats analyserasmarknadsosäkerhetens effekt på aktieanalytikers träffsäkerhet. Studien bygger påsekundära tidseriedata från den svenska marknaden och har med hjälp av GARCHmodellering tagit fram betingad volatilitet för OMXS30 indexet för att mäta nivån avmarknadsosäkerhet på den svenska börsen. Marknadsosäkerhetens effekt på ritkursernasträffsäkerhet analyseras via regressionsanalyser för fyra olika tidshorisonter. Denberoende variabeln är absoluta procentuella prognosfel i riktkurser och den oberoendevariabeln är betingad volatilitet tillsammans med kontrollvariablerna marknadsrisk,storleksrisk, värderisk och momentum. Slutsats: Prognosfelet i aktieanalyser påvisar ett signifikant positivt samband medmarknadsosäkerhet. Resultaten visar på att marknadsosäkerheten har en signifikant effektpå prognosfelet, där en högre nivå av marknadsosäkerhet leder till att prognosfelen ökar.Denna effekt är signifikant på kontemporär nivå, samt på 3 och 6 månaders horisonter.Effekten av marknadsosäkerhet är som störst på kontemporär nivå och avtar ju längretidshorisonter vi kollar på.

Arbetets syfte är att skapa bättre förståelse för produktutvecklingsprocessen vid radikala innovationer för att ge bättre förutsättningar vid framtida projekt med radikala innovationer. I dagsläge koncentrerar sig företag allt mer på framtagande av inkrementella innovationer och därmed är produktutvecklingsprocessen ofta anpassad för detta ändamål. Arbete med radikala innovationer skiljer sig framför allt på grund av en omfattande marknadsosäkerhet och teknisk osäkerhet från arbete med inkrementella innovationer. Därmed är det viktigt att förstå hur denna osäkerhet påverkar produktutvecklingsprocessen samt dess effektivitet. För att skapa denna förståelse genomfördes i detta arbete en litteraturstudie samt två semi-strukturerade intervjuer om ett projekt som ledde till en radikal innovation. Resultatet från litteraturstudien och intervjuerna tyder på att den omfattande marknadsosäkerheten och teknisk osäkerheten påverkar produktutvecklingsprocessen främst genom att en separation mellan problemformulering och problemlösningen försvåras. I och med det behöver produktutvecklingsprocessen vara mer inriktad på att stödja en växelverkan mellan problemformuleringen och problemlösningen för att möjliggöra lärandet och därmed en reducering av osäkerheten. Under intervjuerna framkom sju olika sätt att hantera osäkerheten nämligen: Prototyp, Leverantörer, Testa hos samarbetspartner, Strukturera, Projektet i omgångar, Ignorera den samt En lösning. Dessa hanteringssätt påverkar produktutvecklingsprocessen antingen genom att främja en växelverkan mellan problemformulering och problemlösning eller genom att möjliggöra problemlösning utan ytterligare information. Effektiviteten av produktutvecklingsprocessen påverkas främst av att en växelverkan mellan problemformulering och problemlösning ökar uppfyllelsegraden av marknadskraven och de tekniska kraven samtidigt som utvecklingstiden blir längre. När problemlösning utan ytterligare information möjliggörs blir utvecklingstiden kortare.

Problemformulering: Hur har de snabbast växande e-handelsbolagen arbetat med strategisk planering under coronapandemin till följd av ändrade konsumentbeteenden? Syfte: Syftet med studien är att förklara hur svenska e-handelsbolag har anpassat sin strategiska planering med hänsyn till de ändrade konsumentbeteenden som följer coronapandemin. Genom en ökad förståelse för strategiarbetets roll samt hur de största och bäst presterande företagen sett till omsättningstillväxt arbetar under osäkra marknadsförhållanden ska studien förbereda företag för framtida marknadsturbulens. Metod: Denna studie har genomförts med en kvalitativ forskningsansats med ett abduktivt inslag. Studiens empiri har insamlats med semistrukturerade intervjuer med fem svenska e-handelsbolag. Slutsats: Resultaten i studien visar att e-handelsbolag la mindre tid på strategisk planering under coronapandemin och skiftade över fokuset till operativ strategi. Under coronapandemin var den strategiska planeringen mindre aktuell. Vidare var det viktigt att bibehålla verksamhetens kärnfokus, samt att lägga resurser på att investera i analysverktyg för att maximera sin konkurrenskraft. Oavsett omvärldsfaktorer måste kärnfokuset bibehållas för att inte företagen ska riskera att tappa återkommande kunder. Slutligen var det viktigare för de svenska e-handelsbolagen att adaptera flexibilitet och snabbhet inom organisationen. Med ett agilt arbetssätt kan företag dra nytta av förändringar på marknaden.