Arbetets syfte är att skapa bättre förståelse för produktutvecklingsprocessen vid radikala innovationer för att ge bättre förutsättningar vid framtida projekt med radikala innovationer. I dagsläge koncentrerar sig företag allt mer på framtagande av inkrementella innovationer och därmed är produktutvecklingsprocessen ofta anpassad för detta ändamål. Arbete med radikala innovationer skiljer sig framför allt på grund av en omfattande marknadsosäkerhet och teknisk osäkerhet från arbete med inkrementella innovationer. Därmed är det viktigt att förstå hur denna osäkerhet påverkar produktutvecklingsprocessen samt dess effektivitet. För att skapa denna förståelse genomfördes i detta arbete en litteraturstudie samt två semi-strukturerade intervjuer om ett projekt som ledde till en radikal innovation. Resultatet från litteraturstudien och intervjuerna tyder på att den omfattande marknadsosäkerheten och teknisk osäkerheten påverkar produktutvecklingsprocessen främst genom att en separation mellan problemformulering och problemlösningen försvåras. I och med det behöver produktutvecklingsprocessen vara mer inriktad på att stödja en växelverkan mellan problemformuleringen och problemlösningen för att möjliggöra lärandet och därmed en reducering av osäkerheten. Under intervjuerna framkom sju olika sätt att hantera osäkerheten nämligen: Prototyp, Leverantörer, Testa hos samarbetspartner, Strukturera, Projektet i omgångar, Ignorera den samt En lösning. Dessa hanteringssätt påverkar produktutvecklingsprocessen antingen genom att främja en växelverkan mellan problemformulering och problemlösning eller genom att möjliggöra problemlösning utan ytterligare information. Effektiviteten av produktutvecklingsprocessen påverkas främst av att en växelverkan mellan problemformulering och problemlösning ökar uppfyllelsegraden av marknadskraven och de tekniska kraven samtidigt som utvecklingstiden blir längre. När problemlösning utan ytterligare information möjliggörs blir utvecklingstiden kortare.

Innovationer är idag ett uppmärksammat och aktuellt fenomen och forskare menar att innovationer är en bidragande faktor för såväl företags överlevnad som en nationell tillväxt. Delningsekonomin är ett resultat av digitaliseringen och möjliggör för privatpersoner att hyra, låna samt byta produkter med varandra. Kombinationen mellan innovationer och delningsekonomin är en tämligen outforskad kombination och syftet med studien är därmed att undersöka om företag inom delningsekonomin i Sverige arbetar med innovationer. Studien syftar vidare till att redogöra för om företagens eventuella innovationsarbete kan uttryckas inom ramen för att vara av en radikal eller inkrementell karaktär. För att lyckas undersöka detta relativt komplexa fenomen bygger studien på en kvalitativ forskningsmetod. Insamling av det empiriska materialet har skett via semistrukturerade intervjuer med fem respondenter från fem olika slags företag. Resultatet visar på att fyra av företagen var de första i sitt slag på marknaden varpå ett av företagen istället är ett resultat av en redan etablerad affärsmodell. Samtliga företag arbetar med en ständig förbättring av sin tjänst samtidigt som tre av företagen visar tendenser på att även söka efter nya möjligheter. Utifrån en analys av det empiriska materialet tillsammans med den teoretiska referensramen har vissa slutsatser kunnat genereras. Fyra av företagen kan anses vara en radikal innovation i sig medan det femte företaget istället kan ses som en imitatör. Samtliga företag kämpar för överlevnad genom ett ständigt inkrementellt innovationsarbete varpå tre av företagen även visar på tendenser att arbeta med ett radikalt innovationsarbete.