Odlingsallmänningar som odlingsform används i städer runt om i världen. De kan bidra till städer bland annat genom att öka tillgängliga grönområden, skapa mötesplatser för social gemenskap, öka lokal matproduktion samt öka den biologiska mångfalden. Stockholm är en växande stad som blir allt tätare och stadens grönområden utgör en allt viktigare funktion. Rapporten ämnar till att undersöka odlingsallmänningar i Stockholm. Frågeställningarna som undersökts är hur odlare får tillgång till mark och vilka hälsoeffekter odlingarna kan ge upphov till. För att besvara dessa frågor har en litteraturstudie använts samt intervjuer med personer som odlar i odlingsallmänningar i Stockholm, eller som på annat sätt är relaterade till de odlingsinitiativ som undersökts. Totalt har fem olika odlingsinitiativ undersökts. Resultatet visar på att odlingsallmänningar kan ge hälsoeffekter i form av en ökad social gemenskap, tillgång till terapeutiska platser nära hemmet samt en ökad medvetenhet om kosthållning. Resultatet visade även på att odlingsallmänningarna kan utgöra en bra möjlighet till fysisk motion. Alla de studerade fallen hade genomgått olika processer för att få tillgång till mark vilket visar på variationen i både initiativ till odlingarna och hanteringen av markfrågor. De studerade odlingsallmänningarna var placerade både på offentlig och privat mark. Tillgång till mark utgjordes både av initiativtagare som tagit kontakt med markägare för att fråga om tillstånd att bruka marken och en gerillaodling som börjat odla utan tillstånd. Det var även en kommun som genom medborgardialog hittat engagemang för odling samt en mobil odling som flyttat runt på lediga platser i väntan på exploatering. Vilka personer som får tillgång till de identifierade hälsofördelarna skiljer sig något mellan de olika odlingsallmänningarna. Hälsofördelarna som en ökad biologisk mångfald möjliggör gagnar däremot alla i staden. / Community gardening, as a form of cultivation, is used in cities around the world. They can contribute to cities by, among other things, increasing available green areas, creating social community meeting places, increasing local food production, and increasing biodiversity. Stockholm is a growing city that is becoming increasingly denser, and the city's green areas serve an increasingly important function. The report aims to study community gardens in Stockholm. The research questions are how initiative takers gain access to land and what health effects the community gardens can give rise to. A literature study has been used as well as interviews to answer the questions. The interviews were carried out with people who cultivate in community gardens or who are otherwise related to the community gardens that were investigated. Five different community gardens have been studied in total. The results show that community gardens can produce many health effects. They can increase social inclusion, access to a therapeutic place near the home, and raise awareness of diets. The results also showed that the gardens could represent a good opportunity for physical exercise. All the cases studied had undergone different processes to gain access to land, which shows the variation in both initiatives for cultivation and land management. The studied community gardens were located on both public and private land. Access to the land was made up of both initiators who contacted landowners to ask for permission to use the land, a guerrilla garden that started cultivating without a permit, a municipality that found commitment to cultivation through citizen dialogue and a mobile garden that moved around in vacant places in waiting on exploitation. The persons who gain access to the identified health benefits differed slightly between the different community gardens. In contrast, the health benefits that increased biodiversity enables benefit everyone in the city.