Under 2013 skedde det hittills största läckaget av hemliga dokument. Dessa avslöjanden detaljerar den hemliga övervakning som genomförs av bl.a. amerikanska underrättelsetjänsten NSA (National Security Agency). Offentliggörandet att stora IT-företag är delaktiga i denna övervakningen via samarbete med NSA har även framkommit. Förespråkare av särskilt öppen källkod ser massövervakningen som en inkräktan på den enskildes integritet. Därför är det intressant att ur en studiesynpunkt ta reda på om intresset för öppen källkod har ändrats eller är på väg att ändras på grund av de avslöjanden som skett i samband med avslöjandet av massövervakningen. Öppen källkod kan vara ett alternativ för företag som vill utforska lösningar utöver de traditionella och proprietära leverantörerna. Syftet med studien är att ta reda på om svenska företag anser att massövervakningen påverkar dem samt att undersöka om företag idag använder sig av öppen källkod eller om de nu överväger detta efter vad som offentliggjorts. Finns det en eventuell koppling mellan massövervakningen och intresset för öppen källkod. Frågeställningar är som följer: * Hur stor del av företagen i Sverige använder öppen källkod idag och hur stor del överväger att använda sig mer av öppen källkod? * Finns det en koppling mellan avslöjanden kring massövervakning och intresset för öppen källkod bland svenska företag? En empirisk kvalitativ studie har genomförts för att besvara dessa frågeställningar utifrån företags- och organisationers svar och åsikter från genomförda intervjuer med slumpmässigt utvalda respondenter. En intervjuguide med utvärderande frågor skrevs med ansatsen att ge respondenterna en öppenhet i deras svar. Resultatet påvisar att svenska företag generellt inte tillämpat större förändringar inom sina system efter offentliggörandet av massövervakningen utan fokus har istället legat på att förändra sina IT-säkerhetspolicys samt ett förändrat synsätt på hantering av hur dokument sparas och skickas. Svenska företag använder generellt öppen källkod i större skala då det numera ses som ett mer accepterat alternativ samt en bra grund att bygga applikationer på. Företag som sedan tidigare innehar en utpräglad Microsoft-strategi är inte särskilt villiga att titta på alternativa lösningar utan förklarar att de har tillit till sina leverantörer samt att implementering resulterar i kostnadsfrågor. Sensmoralen är att det kan finnas ett samband mellan massövervakningen och intresset för öppen källkod inom IT-branschen men att detta ännu är något tidigt att uttala sig om då större märkbara förändringar tar tid att genomföra. / The year 2013 presented the largest disclosure of clandestine documents to date. These documents entailed information regarding global surveillance programs and their operation by intelligence-agencies such as the U.S NSA (National Security Agency) and locally in Sweden by NSAs counterpart the FRA (National Defense Radio Establishment). Furthermore, intelligence-disclosures revealed that large IT-companies participated in these surveillance-actions and actively shared user-data with the NSA. As a result of the disclosures there was an especially noticeable outcry from supporters of open source software who spoke out against these surveillance-programs as a gross violation of civil liberties. As a result of this a study felt appropriate to reveal if an interest towards open source has changed or become more representable within Swedish businesses. The aim of this study is to evaluate if companies within the IT-sector consider global surveillance as affecting their business, as well to ascertain if open source is being used within the business-model, or if it has become a more representable option since global surveillance was disclosed. An empirical study was conducted to answer these questions from a business and organizational standpoint by the use of interviews by randomly selected respondents. An evaluating questioners-guide was designed to promote candidness in the respondents’ answers and opinions as well as to encourage discussions. The result indicates that Swedish companies and businesses in general haven’t implemented any major changes to their system architecture. They have instead opted to focus on revising their IT-security policies as well as adopting a new approach towards how management of sensitive files are to be stored and shared in a safe manner. The adoption of open source within businesses has grown in scale, and it is now considered a more acceptable alternative as well as a god basis to build applications and softwareupon. Companies with a very distinctive Microsoft-strategy however have shown some resistance in the adoption of open source, mainly because of high deployment costs, while maintain and asserting confidence towards their IT-suppliers. The essence of it all dictates that there may be a connection between global surveillance and an interest towards open source within the IT-sector, but that this is still somewhat premature to comment on as major changes in infrastructure take time to implement and that companies don’t yet know how global surveillance will affect them in the future.

The European Commission has put forward a legislative proposal titled Proposal for a regulation of the European Parliament and of the Council laying down rules to prevent and combat child sexual abuse, also known as chat control. The legislative proposal has sparked a polarized debate. By using an argumentation analysis, this study aims to find out which rights are invoked and which arguments for and against the proposal are raised in the discussion on chat control. The study also aims to explore how chat control may impact freedom of expression and deliberative democracy. Advocates of the proposal argue that chat control will protect children from online sexual abuse and strengthen children's digital rights, while critics warn of privacy intrusions, threats to freedom of expression and digital mass surveillance.  The essay uses Elisabeth Noelle-Neumann's theory on spiral of silence which explains that people tend to avoid expressing their opinions if their opinions are in the minority due to fear of social isolation. Digital mass surveillance can therefore lead to self-censorship online. The result is that the digital mass surveillance that chat control proposes affects the right to freedom of expression because certain opinions will be silenced. Iris Marion Young's deliberative democracy model explains that in democracies it’s important that everyone affected by arguments must be able to make their voice heard in order for a democratic decision to be considered legitimate. If people refrain from exercising their right to freedom of expression due to digital surveillance, then deliberative democracy is negatively impacted because decisions can no longer be deemed democratically legitimate. / Europeiska kommissionen har kommit med ett lagförslag vid namn Proposal for a regulation of the European Parliament and of the Council laying down rules to prevent and combat child sexual abuse, i folkmun kallat chat control. Den föreslagna lagen har resulterat i en polariserad debatt. Genom att använda en argumentationsanalys syftar denna studie till att ta reda på vilka rättigheter som åberopas och vilka argument för och emot lagförslaget som tas upp i diskussionen om chat control. Studien syftar också till att utforska hur chat control kan påverka yttrandefrihet och deliberativ demokrati. Förespråkare för lagförslaget menar att chat control kommer skydda barn från sexuella övergrepp online och stärka barns rättigheter digitalt medan kritiker till lagförslaget varnar för intrång i integritet, hot mot yttrandefrihet och digital massövervakning.  I uppsatsen tillämpas Elisabeth Noelle-Neumanns teori om tystnadsspiralen som förklarar att människor tenderar att undvika att uttrycka sina åsikter om åsikterna är i minoritet på grund av rädsla för social isolering. Digital massövervakning kan därför leda till självcensur online. Det resulterar i att den digitala massövervakningen som lagförslaget föreslår påverkar rätten till yttrandefrihet eftersom vissa åsikter kommer tystas. Iris Marion Youngs deliberativa demokratimodell förklarar att det i demokratier är viktigt att alla som berörs av att argument måste kunna göra sin röst hörd för att ett demokratiskt beslut ska anses som legitimt. Om folk inte vågar nyttja sin rätt till yttrandefrihet på grund av digital övervakning, då påverkas den deliberativa demokratin negativt eftersom beslut inte längre kan anses som demokratiskt legitima.