No description available.

No description available.

Syftet med studien är att bilda kunskap om lärares uppfattningar av vad individualisering i matematikundervisningen kan innebära. Utifrån syftet har frågeställningar formulerats som avser att ta reda på lärares uppfattning av vad individualisering är och hur de uppfattar att de arbetar individualiserat i matematikundervisningen. Det är en kvalitativ studie som grundar sig på semistrukturerade intervjuer med fem verksamma grundskollärare. Det teoretiska och metodologiska tillvägagångssättet i studien är fenomenografiskt. Resultatet visar att det finns olika uppfattningar av vad individualiserad undervisning innebär. Det övergripande är att en individualiserad undervisning krävs i skolan för att alla elever har olika bakgrund, erfarenheter och behov. En individualiserad matematikundervisning kan möjliggöra att alla elever får utvecklas utifrån sina kunskaper. Precis som forskning visar framgår det i studien att hastighetsindividualisering genomsyrar matematikundervisningen. Lärare visar en tendens till att matematikundervisningen är läroboksbunden men resultatet visar att lärare till viss del är medvetna om dess negativa effekter och att de därför försöker variera matematikundervisningen. Det finns en önskan om att individualisera mer men det finns faktorer som påverkar möjligheten till individualisering, främsta faktorn är tiden. Om lärare har de förutsättningar som krävs för att kunna individualisera matematikundervisningen så kan uppfattningen av vad individualisering är förändras och därmed sättet att undervisa.

Syftet med denna studie är att se hur lärare använder sig av det obligatoriska bedömningsstödeti matematik och om de förändrar sin undervisning utifrån elevernas resultat. Studien fokuserarpå hur lärarna anser att de arbetar med bedömningsstödet och hur de lägger upp arbetet kringdet. Det finns även ett fokus på om de har en formativ ansatts i sitt arbete medbedömningsstödet. Studien har ett sociokulturellt perspektiv, den är kvalitativ i sin metod ochbygger på semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien är att de deltagande lärarna harförändrat sitt arbete utifrån resultaten av bedömningsstödet och att de anser att de har använtstödet framåtsyftande. De delar även åsikten att bedömningsstödet är tidskrävande men bra ochatt användandet av det i slutändan kan vara tidsbesparande.

No description available.

Risk management is applied in many financial institutions under regulatory supervision. Life insurance companies face many challenges to ensure policy holders of future payouts. The inverted balance sheet of life insurance companies imply that the policy holder pay premiums in advance to the insurance company to later receive payouts at the age of retirement. This means a great responsibility for the life insurance company to be able to meet future liabilities. Due to this, one of the largest risks facing a life insurance company is the interest rate risk. Future liabilities depend on the interest rates and the difference in duration in assets and liabilities creates an imperfect negative correlation between the movements in assets and liabilities when the interest rate change. The bond market holds different types of bonds such as government bonds, housing bonds and corporate bonds with different maturities within each subgroup. The relationship between these subgroups and maturities within these subgroups are interesting to investigate in a forecasting point of view. This relationship is usually referred to as the term structure of interest rates and changes in the term structure are referred to as shifts. This thesis aims to find which of the three shifts, level, slope and curvature, that is most important to capture in interest rate models. This is investigated using three different simulation techniques and the results show that the first shift representing a level shift of the whole term structure has the largest effect on Skandia’s balance sheet.

Today, companies like Volvo GTO experience a vast increase in data and the ability toprocess it. This makes it possible to utilize machine learning models to construct a rootcause analysis system in order to predict, explain and prevent defects. However, thereexists a trade-off between model performance and explanation capability, both of whichare essential to such system.This thesis aims to, with the use of machine learning models, inspect the relationshipbetween sensor data from the painting process and the texture defectorange peel. Theaim is also to evaluate the consistency of different explanation methods.After the data was preprocessed, and new features were engineered, e.g. adjustments,three machine learning models were trained and tested. In order to explain a linearmodel, one can use its coefficients. In the case of a tree-based model, MDI is a commonglobal explanation method. SHAP is a state-of-the-art model-independent method thatcan explain a model globally and locally. These three methods were compared in orderto evaluate the consistency of their explanations. If SHAP would be consistent with theothers on a global level, it can be argued that SHAP can be used locally in an root causeanalysis.The study showed that the coefficients and MDI were consistent with SHAP as theoverall correlation between them were high and because they tended to weight thefeatures in a similar way. From this conclusion, a root cause analysis algorithm wasdeveloped with SHAP as a local explanation method. Finally, it cannot be concludedthat there is a relationship between the sensor data andorange peel, as the adjustments ofthe process were the most impactful features. / Idag upplever företag som Volvo GTO en stor ökning av data och en förbättrad förmågaatt bearbeta den. Detta gör det möjligt att, med hjälp av maskininlärningsmodeller,skapa ett rotorsaksanalyssystem för att förutspå, förklara och förebygga defekter. Detfinns dock en balans mellan modellprestanda och förklaringskapacitet, där båda ärväsentliga för ett sådant system.Detta examensarbete har som mål att, med hjälp av maskininlärningsmodeller, under-söka förhållandet mellan sensordata från målningsprocessen och strukturdefektenorangepeel. Målet är även att utvärdera hur konsekventa olika förklaringsmetoder är.Efter att datat förarbetats och nya variabler skapats, t.ex. förändringar som gjorts, trä-nades och testades tre maskinlärningsmodeller. En linjär modell kan tolkas genomdess koefficienter. En vanlig metod för att globalt förklara trädbaserade modeller ärMDI. SHAP är en modern modelloberoende metod som kan förklara modeller bådeglobalt och lokalt. Dessa tre förklaringsmetoder jämfördes sedan för att utvärdera hurkonsekventa de var i sina förklaringar. Om SHAP skulle vara konsekvent med de andrapå en global nivå, kan det argumenteras för att SHAP kan användas lokalt i en rotorsak-analys.Studien visade att koefficienterna och MDI var konsekventa med SHAP då den över-gripande korrelationen mellan dem var hög samt att metoderna tenderade att viktavariablerna på ett liknande sätt. Genom denna slutsats utvecklades en rotorsakanalysal-goritm med SHAP som lokal förklaringsmetod. Slutligen går det inte att dra någonslutsats om att det finns ett samband mellan sensordatat ochorange peel, eftersom förän-dringarna i processen var de mest betydande variablerna.

No description available.

Svenska skolan digitaliseras allt mer och det medför ett behov av ytterligare forskning kring området. En aspekt som hittills fått ett litet utrymme är lärares roll i sammanhanget. Den här fallstudien vilar därför på tre intervjuade lärares berättelser om hur de använder digitala spel i matematikundervisningen. Syftet med studien är att genom att studera hur kompetensen hos lärare kan ta sig uttryck, ge andra lärare inspiration till att använda digitala spel i sin undervisning. Två perspektiv har antagits för att synliggöra kompetensen inom området. Den ena utgångspunkten är spelen och hur de används. Den andra utgångspunkten är undervisningen och hur den har påverkats. Resultaten visar att en stor del av användandet är ren färdighetsträning, men lärarna hittar även sätt som tar undervisningen ett steg längre och därmed rättfärdigar användandet av digitala spel i deras verksamhet. / Swedish school becomes increasingly digitized and that causes a need for further research on the subject. One aspect that so far has received little attention is the teacher's role. This case study is therefor based on three interviewed teachers’ stories telling how they use digital games in the mathematics education. The purpose of the study is that by studying how the teachers’ competence can appear, give inspiration for other teachers to use digital games in their teaching.Two perspectives have been adopted to detect their competencies in the field. One point of view has been the games and how they are used. The other point of view has been the education and how it has been influenced. Results show that a large part of the usage is pure routine exercises, but the teachers can also find ways to take education one step further and thus justifies the use of digital games in their practice.

Syftet med den här studien är att sammanställa och problematisera forskning kring hur eye-tracking som metod kan användas för att synliggöra elevers förståelse för matematik. Eye-tracking är en metod där människors ögonrörelser studeras för att undersöka den visuella uppmärksamheten utifrån fixeringar och sackader. En eye-tracker är en apparat som används för att mäta ögonrörelser.  Studiernas undersökningar utgår från en hypotes om att det finns ett samband mellan ögonrörelser och kognitiva processer. Sammanställningen har sitt ursprung i en litteraturstudie där artiklar har funnits genom sökningar i olika databaser. Tolv vetenskapliga studier valdes ut baserat på inklusions- och exklusionskriterier, och analyserades i detalj. Dessa studier pekar på att eye-tracking kan visa skillnader mellan vilka strategier eleverna använder, skillnader mellan hög- och lågpresterande elever samt skillnader i kognitiv belastning. Studierna visar också att det finns flera möjligheter med eye-tracking som metod men lyfter också fram begränsningar. En möjlighet är att eye-tracking i vissa fall är mer objektiv än andra metoder och en annan är att eye-tracking kan visa strategier som eleven själv inte kan verbalisera. Begränsningar är att den kognitiva uppmärksamheten inte alltid stämmer överens med deltagarens visuella fokus samt att resultatet kan vara svårt att urskilja vid emotionella reaktioner.  Eye-tracking jämförs ofta med olika sorters intervjuer och flera studier förespråkar att kombinera eye-tracking med andra metoder för att samla in kompletterande data. I slutet av texten lyfts de etiska dilemman fram som kan uppstå vid eye-tracking.